Nyheter

Nyheter/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usWed, 17 Dec 2025 22:02:36 +0100/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786/Anslag från StratNeuro 2025Två forskare som 2024 tilldelades stöd av StratNeuro, får även 2025 stöd 600 000 kronor vardera.Wed, 17 Dec 2025 15:00:33 +0100<p><strong>Silvia Remiseiro<br></strong>"Blocking Neuron-to-Glioma Synapses in Central Nervous System tumors"  (Svenska: "Blockering av neuron–gliom-synapser i tumörer i centrala nervsystemet"). Anslag: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Silvia Remeseiro" href="~/link/d1b3ad8056c14b80b39c0312d100ee50.aspx" target="_blank" rel="noopener">Silvia Remeseiro</a></p><p><strong>Anna Överby<br></strong>"Prediction of virus infection patterns in whole brain with neural circuits to understand patogenesis" (Svenska: "Prediktion av virusinfektionsmönster i hela hjärnan med neurala kretsar för förståelse av patogenes"). Anslag: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Anna Överby" href="~/link/e107b2a0a11344e0a02c5bbcd21c690e.aspx" target="_blank" rel="noopener">Anna Överby</a></p>/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786//nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529/Miljoner till forskning om barncancerSofie Degerman, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får tre miljoner kronor av Barncancerfonden till sin forskning om individualiserad vård vid leukemi.Tue, 16 Dec 2025 10:33:10 +0100<p>Totalt beviljar Barncancerfonden i denna omgång nästan 145 miljoner kronor till 60 projekt vars inriktning tydligt visar på det stora behovet av nya effektiva behandlingar som kan vara skonsammare mot barnets friska celler men elakare mot cancercellerna. Av dessa går alltså tre miljoner kronor till Umeå universitet och Sofie Degermans projekt <em>DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom</em>.</p><p>Barncancerfonden använder sig av en peer review-process där prioriteringskommittéer bestående av forskare bedömer inkomna ansökningar utifrån kriterierna frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. För att bidra till barncancerperspektivet så deltar också en eller två patient- och närståenderepresentanter. Totalt finns det sex prioriteringskommittéer. Tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, en för medicinsk teknik, samt en för toxicitet och sena komplikationer. En forskningsnämnd koordinerar arbetet och tar fram beslutsunderlag.</p>/nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529//nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153/Parasiter i kranvattnet orsakar bestående besvär och miljardkostnadPersoner som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.Tue, 16 Dec 2025 09:52:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marije Boks, läkare i Jämtland Härjedalen och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.</p><p class="quote-left">motverka framtida utbrott</p><p>Marije Boks visar i sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet resultat från ett forskningsprojekt som studerat långtidseffekter av utbrottet av magsjuka i Östersund 2010. 27 000 personer insjuknade då till följd av dricksvatten som var förorenat med parasiten <em>Cryptosporidium hominis</em>. Den är en vanlig orsak till diarré och buksmärtor över hela världen. I Sverige har den varit relativt sällsynt men den befaras bli vanligare i takt med att klimatet förändras.</p><p>Den akuta fasen av utbrottet i Östersund kostade samhället cirka 70 miljoner kronor i form av sjukfrånvaro, men de långsiktiga kostnaderna har varit svårare att bedöma. Tidigare forskning har visat att långvariga magtarmsymtom, ledsymtom, trötthet och huvudvärk kan förekomma upp till fem år efter infektionen, men det har saknats studier på längre sikt än så.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Långvariga magtarmsymtom</h2><p>Strax efter utbrottet skickades en enkät ut till 1500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare samt till vårdnadshavare för ytterligare 500 barn i åldern 0–5 år. De som svarade att de hade haft nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall och de som inte hade varit sjuka som icke-fall. Uppföljningar gjordes vid flera tillfällen, bland annat fem och tio år efter utbrottet.</p><p>Det visade sig att vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion 2010, oftare rapporterade symtom vid uppföljningarna än de som inte drabbades av utbrottet, framförallt från magen, där de tre gånger så ofta hade problem. Problem från kroppens leder var dubbelt så vanliga bland de drabbade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjuka längre tid</h2><p>Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen rapporterade buksymptom hade i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade dessa besvär vid uppföljningarna. Barn som drabbades under utbrottet rapporterade lite oftare symtom från leder samt trötthet än barn som inte drabbats av utbrottet, men de sökte inte oftare vård.</p><p>För att kunna beräkna vad utbrottet har kostat samhället på längre sikt, har data samlats in för perioden 2011–2019 för alla som svarade på den första enkäten. Här ingick antalet dagar med sjukpenning och/eller vård av barn, antal besök till hälsocentral eller mottagning på sjukhus samt antalet dagar med vård inneliggande på sjukhuset i Östersund. Forskarna jämförde återigen fall med icke-fall och det visade sig att fler av de som blev sjuka vid utbrottet tog ut sjukpenning från Försäkringskassan under den studerade perioden jämfört med icke-fall. Det sammanlagda antalet dagar var också betydligt större, 8946 dagar med sjukpenning per 100 fall, jämfört med 4538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning kan man därmed beräkna att utbrottet har kostat cirka 1.7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Dubbel risk</h2><p>Forskarna har även undersökt förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Det visade sig att de som var över 40 år vid utbrottet löpte en dubbelt så stor risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter utbrottet jämfört med före. Även diagnosen mikroskopisk kolit ställdes sex gånger oftare efter utbrottet än innan.</p><p>– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.</p><p>Utbrottet i Östersund 2010 berodde troligen på att privata avlopp hade kopplats fel och förorenade Storsjön och dricksvattnet. Den dåvarande reningen på vattenverket räckte inte för att få bort parasiten. Östersundsborna uppmanades i nästan tre månader att koka sitt dricksvatten tills kommunen kompletterat vattenverket med UV-filter så att parasiten försvann från dricksvattnet.</p><p><em>Marije Boks arbetar som läkare i Sveg, Region Jämtland Härjedalen.</em></p>/nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153//nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svarVarje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.Thu, 11 Dec 2025 15:18:43 +0100<p>Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.</p><p>Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien <a href="~/link/6242fe3d46a54ac4a2df0ffde0de631a.aspx">PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study)</a>.</p><p>De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.</p><p>PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.</p><p>– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?</p>/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976//nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/Nationell forskarskola för biomedicinska analytikerSveriges första nationella forskarskola för biomedicinsk analytiker, Forskarskolan Biomedicinsk analytiker för eXcellens, BioLabX, är ett samarbete mellan sju lärosäten – bland annat Umeå universitet - med Uppsala universitet som huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap.Fri, 12 Dec 2025 09:06:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i Biomedicinsk Laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi ser mycket positivt på detta och hoppas att det kommer att bidra till att stärka lärarkompetensförsörjningen för Biomedicinsk analytiker-programmet, säger Sofie Degerman, professor inom biomedicinsk laboratorievetenskap, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Vetenskapsrådet har beviljat 60 miljoner kronor över 5 år för att etablera forskarskolan BioLabX. Målet är att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och skapa en tydligare akademisk plattform för yrkesgruppen. Forskarskolan planeras starta redan i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten planeras utlysas före sommaren.</p><h3>2-3 doktorandplatser</h3><p>Vid Umeå universitet skapar satsningen möjlighet för 2-3 doktorandplatser, för de som har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och som har kompletterat sin grundutbildning med masterutbildning.</p><p>- Doktorandtjänsterna kommer via anslaget och finansieras till 75 procent under 4 år, eller 60 procent under 5 år. Resterande del finansieras via forskargruppen, universitetet eller regionen. Doktoranderna kommer att delta i ett nätverk tillsammans med de totalt 17 doktorander som antas till programmet. De kommer ha gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, säger Sofie Degerman.</p><p>Kurserna inom forskarskolan kommer handla om pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Doktoranderna ska också undervisa, vilket bidrar till ökad pedagogisk kompetens och långsiktigt stärker lärarrekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras också kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring.</p><h3>En viktig satsning</h3><p>– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator för forskarskolan BioLabX.</p><p>- Det känns både roligt och viktigt att denna satsning görs för biomedicinska analytiker och ämnesområdet. Behovet av disputerade BMA är stort, inte minst i de norra länen; både inom forskning, klinik, och som lärare på BMA-utbildningen, säger Sofie Degerman.</p><h3>Avgörande roll inom hälso- och sjukvård</h3><p>Biomedicinska analytiker är legitimerade yrkespersoner som utför och kvalitetssäkrar laboratorieanalyser och fysiologiska undersökningar som ligger till grund för medicinska diagnoser och behandlingar. Yrkesgruppen har en avgörande roll inom modern hälso- och sjukvård.</p><p>- Under de senaste åren har utvecklingen av nya tekniker för diagnostik gått fort framåt, inte minst inom laboratoriemedicin där sekvenseringsbaserade metoder för genetiska analyser används allt mer. För att möta framtidens behov av precisionsmedicin krävs forskarutbildade biomedicinska analytiker som kan fortsätta driva utvecklingen och omsätta vetenskapliga innovationer till klinisk nytta både inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, berättar Sofie Degerman.</p>/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824//nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/Umeåforskare prisas för banbrytande studie om litiumbehandlingForskare vid Umeå universitet har bidragit till nya insikter om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Arbetet har lett till säkrare och mer individanpassad vård – och nu belönas Michael Ott med Guldpillret 2025 tillsammans med Ursula Werneke.Wed, 10 Dec 2025 16:00:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke och Mikael Ott tar emot Guldpillret 2025 för projektet "LiSIE - Långsiktig forskning om lithiumbehandling vid bipolär sjukdom" i Stockholm, december 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pax Engström Nyström</span></div></div><p>Michael Ott, njurläkare och forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med psykiatern Ursula Werneke vid Sunderby sjukhus tilldelats Guldpillret 2025 för sin forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Priset delas ut av Läkemedelsförsäkringen och uppmärksammar insatser som bidrar till säkrare läkemedelsanvändning.</p><p>Forskningsprojektet LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) har pågått sedan 2010 och omfattar över 1 700 patienter i den norra sjukvårdsregionen. Genom att analysera journaldata från 1965 och framåt har forskarna kunnat ge nya insikter om både effekter och biverkningar av litium, ett läkemedel som länge varit centralt vid behandling av bipolär sjukdom.</p><p>Studien visar bland annat att försämrad njurfunktion, som ibland uppstår vid långvarig litiumbehandling, ofta kan bromsas eller stanna av om behandlingen avslutas. Resultaten har lett till mer individanpassad vård och bättre möjligheter för patienter att vara delaktiga i beslut om sin behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vårt arbete visar att systematisk, kliniknära forskning verkligen kan förändra hur vi använder läkemedel – till större säkerhet och bättre resultat för patienterna. Att få Guldpillret för LiSIE-studien är ett oerhört hedrande erkännande och en stor motivation att fortsätta arbetet, säger Michael Ott.</p><p>Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor och delades ut vid en ceremoni i Stockholm den 10 december.</p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4178444/ny-kunskap-om-litiumbehandling-far-guldpillret-2025" target="_blank" rel="noopener">Läs hela pressmeddelandet från Dagens medicin här.</a></p>/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490//nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/Barbara Sixt får ERC Consolidator GrantEuropeiska forskningsrådet, ERC, ger säkrad finansiering i fem år med anslaget Consolidator Grant till Barbara Sixts forskning vid Umeå universitet om klamydia.Mon, 15 Dec 2025 10:57:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi och gruppledare vid MIMS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Barbara Sixt är gruppledare vid MIMS och knuten till Institutionen för molekylärbiologi. Hon får nu finansiering av sin forskning om klamydia säkrad i fem år framåt. <br><br>Klamydia är den vanligaste bakteriella sexuellt överförbara infektionen. Varje år smittas mer än 25 000 personer i Sverige och omkring 130 miljoner världen över av sjukdomen. Även om symtomen ofta är milda kan klamydia få allvarliga konsekvenser. Det kan orsaka infertilitet, kronisk smärta, komplikationer under graviditeten och till och med öka risken för livmoderhals- och äggstockscancer.</p><p>Idag behandlas klamydia med antibiotika, som dödar bakterierna och hjälper kroppen att återhämta sig. De flesta antibiotika har dock ett brett spektrum av verkan. Det innebär att de angriper inte bara skadliga bakterier utan även nyttiga, såsom de bakterier i tarmen som stödjer matsmältningen. Detta kan leda till biverkningar. Bredspektrumantibiotika påskyndar också ökningen av antibiotikaresistens, ett globalt hälsohot som gör infektioner svårare att behandla och till och med riskerar rutinmässiga ingrepp som kirurgi eller cancerbehandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förändra biologi</h2><p>Det finns en annan utmaning; bakterien som orsakar klamydia kan förändra cellernas biologi. Nuvarande antibiotika eliminerar bakterierna men inte dessa förändrade celler, vilket kan bidra till långsiktiga komplikationer.</p><p>För att övervinna dessa problem utforskar Barbara Sixts forskargrupp vid Umeå universitet nya strategier för att behandla klamydia mer selektivt. I det nuvarande projektet, som finansieras av ERC, fokuserar forskarna på bakteriens unika tillväxtnisch inuti mänskliga celler – ett fack som kallas inkludering. När bakterien som orsakar klamydia infekterar en person tar den sig in i cellerna och gömmer sig inom denna inkludering för att undkomma cellens försvarssystem. Dessa försvar skulle normalt förstöra inkräktaren eller till och med utlösa "cellulärt självmord" – den avsiktliga döden av den infekterade cellen – för att stoppa infektionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skyddande inkludering</h2><p>Forskarnas mål är att förstå hur bakterien upprätthåller integriteten hos denna skyddande inkludering. Genom att avslöja dessa mekanismer hoppas de hitta sätt att destabilisera inkluderingen, så att cellens naturliga försvar kan slå tillbaka. De siktar också på att lära sig hur man kan styra processen mot cellulärt självmord, en strategi som kan eliminera både bakterien och de manipulerade cellerna.</p><p>I slutändan kommer denna forskning att lägga grunden för innovativa behandlingar som är mer hållbara än traditionella antibiotika och kan också hjälpa till att bekämpa andra sjukdomsframkallande mikrober som använder liknande tillväxtnischer.</p>/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269//nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomenFrån barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 09:47:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Nilsson, doktorand vid Institutionen för odontologi.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur käkens funktion är kopplad till resten av kroppen och hur vårt rörelsemönster kontinuerligt anpassas under uppväxten, säger Evelina Nilsson doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">fylla en kunskapslucka</p><p>Tidigare forskning på vuxna har visat att käke och nacke samverkar under naturliga käkrörelser och att en nackskada kan begränsa käkens rörelse. Kunskapen om detta samspel hos barn och ungdomar är däremot fortfarande begränsad.</p><p>Med hjälp av avancerad rörelseanalys kan man mäta både käkens och huvudets rörelser under käkfunktion med hög precision och observera detaljer i samordningen mellan käke och nacke, något som inte alltid går att se vid en vanlig klinisk undersökning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gapa och tugga</h2><p>I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Evelina Nilsson följt en grupp barn över tid för att studera samspelet mellan käke och nacke vid rörelser som att gapa och tugga. 20 barn följdes från sex till 13 års ålder och de fick vid tre tillfällen utföra käkrörelser i ett rörelselaboratorium vid Institutionen för odontologi, Umeå Universitet. Vuxna deltagare rekryterades som kontrollgrupp.</p><p>Resultaten visar att käkens och huvudets rörelser är integrerade redan vid sex års ålder, men att rörelsemönstret hos barn är mer omoget än hos vuxna. Barnens rörelser vid sex års ålder uppvisar större variation, mer involvering av huvudrörelse och längre rörelsecykler. Från sex till 13 år sker en kontinuerlig utveckling. Vid 13 års ålder liknar rörelsemönstret det som ses hos vuxna. Utifrån detta är det viktigt att bedöma både käke och nacke tillsammans och att ta hänsyn till åldersrelaterade skillnader vid klinisk bedömning och eventuell behandling av rörelsesvårigheter i käke och nacke.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Olika professioner</h2><p>– Genom att fylla en kunskapslucka om typiskt utveckling ger avhandlingen viktiga insikter för framtida bedömning och behandling av barn och ungdomar med rörelsebegränsningar och smärta i käke-nackområdet. Ett samarbete mellan olika professioner är värdefullt för ett optimalt omhändertagande, säger Evelina Nilsson.</p><p><em>Evelina Nilsson är tandläkare med examen från Umeå universitet. Hon planerar att fortsätta forska om hur smärta kan påverka käkfunktion.</em></p>/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056//nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/The Arctic Six stärker forskningen vid Umeå universitetÅr 2022 lanserade Arctic Six ett nytt tvåårigt fellowship-program för forskare i mitten och senare delen av karriären, med syftet att utveckla nya samarbeten i den nordiska regionen. Genom Chairs-programmet har forskare från alliansen av sex universitet fått stöd att bygga nya nätverk och projekt, vilket ytterligare har stärkt den arktiska forskningsmiljön.Mon, 08 Dec 2025 09:15:58 +0100<p class="quote-center">The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En strategisk plattform i norr</h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex nordliga universitet som tillsammans verkar för att stärka forskning, utbildning och samverkan i Arktis. Genom initiativ som Chairs-programmet har alliansen fördjupat det akademiska utbytet och lagt grunden för nya projekt och partnerskap. På så sätt har samarbetet stärkt Umeå universitets internationella position och skapat bättre förutsättningar för fortsatt gemensam utveckling.</p><p>Det tvååriga fellowship-programmet Arctic Six Chairs (2022–2024) innebar att fjorton forskningsledare organiserade fler än sextio workshoppar och deltog i över hundra möten. De samarbetade kring femtioåtta gemensamma forskningsansökningar och beviljades tillsammans cirka 35 miljoner euro i extern finansiering. Varje euro som investerats i programmet har därmed genererat drygt trettio euro i nya medel – ett tydligt uttryck för programmets hävstångseffekt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2b49e637-e98b-46c8-a930-fcaebdb81e42" data-contentname="Cathrine Norberg">{}</div><p>Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:<br>– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat som ger riktning framåt</h2><p>Chairs-programmet har lett till betydande vetenskapliga resultat och etablerat en växande struktur för samverkan inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Dessutom har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p>– För forskarna vid Umeå universitet har Arctic Six Chairs öppnat nya vägar till internationella samarbeten och extern finansiering. Satsningen har gjort det möjligt att driva större och mer tvärvetenskapliga projekt, vilket i sin tur stärker både forskningskvaliteten och universitetets arktiska profil, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från erfarenheter till utveckling</h2><p>Arktiskt Centrum har haft en nyckelroll i att samordna Umeå universitets engagemang inom The Arctic Six och i att stärka universitetets synlighet i det nordliga forskningslandskapet. Genom att skapa kopplingar mellan forskare, fakulteter och ledning har centret stärkt den interna samverkan och den strategiska närvaron i nätverket.</p><p class="quote-center">Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt.</p><p>Utvärderingen pekar nu på nästa steg – tydligare stödstrukturer och mer riktad kommunikation – vilket sammantaget lägger grunden för nästa utvecklingsfas.</p><p>– Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt. Nu bygger vi vidare på erfarenheterna för att utveckla nästa fas med en starkare struktur och fortsatt fokus på att ge forskarna bästa möjliga stöd, säger Johanne Raade, föreståndare för The Arctic Six.</p><p>Genom arbetet inom The Arctic Six har det blivit tydligt hur internationellt samarbete kan omsättas i konkreta resultat – för forskarna och för universitetet. Erfarenheterna från Chairs-programmet visar värdet av långsiktiga strukturer, gemensamt lärande och ömsesidigt förtroende – faktorer som nu formar grunden för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76c32add-c398-4dcd-a846-740a690fd5be" data-contentname="Hans Pettersson">{}</div><p>Hans Pettersson var Arctic Six Chair 2022–2024 och beskriver värdet så här:</p><p>– Under min tid som Chair för The Arctic Six slog det mig hur snabbt genuint samarbete växer fram när forskare får möjlighet att mötas regelbundet. Förtroende byggs upp, idéer tar form och plötsligt arbetar man tillsammans med en ansökan som ingen av oss hade kunnat skapa på egen hand. Det är den verkliga styrkan i Chairs-programmet – att det ger oss tid och kontinuitet att förvandla gemensamma idéer till något substantiellt.</p><p>Med cirka 41 500 studenter och 4 600 medarbetare är Umeå universitet det största arktiska universitetet i Norden och ett av de mest produktiva universiteten globalt inom arktisk forskning. Genom The Arctic Six och initiativ som Chairs-programmet fördjupar universitetet sin roll som en drivande aktör i det internationella samarbetet och stärker därigenom förutsättningarna för ny kunskap om och för Arktis.</p>/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698//nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/Lovande resultat för flera typer av ALSEn ny internationell fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS. Läkemedlet är en antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS medverkade med 18 patienter, fler än något annat medverkande sjukhus.Sat, 06 Dec 2025 00:04:36 +0100<p>En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.</p><p>Resultat från studien presenterades på fredagen vid en årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Andersen, överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, var huvudansvarig forskare i Sverige för den aktuella fas 2-studien. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Professorn och ALS-neurologen Peter Andersen vid NUS är huvudansvarig forskare i Sverige för studien.</p><p>– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen.</p><p>– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.</p><p>Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare.</p><p>Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.</p><p class="foldable">Bakgrund om läkemedelsstudien</p><p>Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.</p><p>Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.</p><p>En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).</p><p>Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.</p><p>Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA.</p><p class="foldable">Bakgrund om SOD1-ALS</p><p>Det finns många typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring (mutation) i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2–5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd, så kallad sporadisk ALS (sALS). Mycket forskning pågår för att hitta sjukdomsorsaken hos dessa.</p><p>För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen (de nervceller som främst drabbas vid ALS) och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.</p><p>Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat av sALS-patienter kan ha inlagringar av felveckat SOD1 men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom. Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p class="foldable">Jävsdeklaration</p><p>Professorerna <strong>Thomas Brännström</strong>, <strong>Peter M Andersen</strong> och <strong>Stefan L Marklund</strong>, alla vid medicinska fakulteten på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, har i omgångar sedan 2010 fungerat som vetenskapliga rådgivare för Neuroimmune AG. Ingen av dem har tagit emot personlig ekonomisk kompensation från Neurimmune eller något annat bolag för denna service. I dag finns även ett samarbete där man studerar antikroppens interaktioner med olika varianter av SOD1 som kan orsaka eller bidra till ALS.</p>/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835//nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete 2026Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.Thu, 04 Dec 2025 10:55:43 +0100<p>Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.</p><p>För ansökningsomgång 2026 finns 600 000 kronor att fördela. Det är möjligt att söka medel för projekt som varar upp till två år. Ansökningsperioden startar den 2026-01-01. Ansök senast 2026-03-02. Projektet ska påbörjas senast 2026-09-01 och slutredovisas senast 2028-09-30. Beviljade medel kan disponeras till och med 2028-06-30.</p><h3>Behörighet</h3><p>Huvudsökande ska vara anställd vid, eller anknuten till, UMU och ha en pedagogisk funktion inom grundnivå eller avancerad nivå vid Medicinska fakulteten.</p><h3>Anvisningar för ansökan</h3><ul><li>Ansökan ska innehålla:</li><li>Uppgifter på sökande inklusive institution som administrerar projektet</li><li>Projektbeskrivning (maximalt 5 sidor inklusive illustrationer och maximalt 10 000 tecken)</li><li>Projekttitel</li><li>Bakgrund och aktuellt kunskapsläge</li><li>Arbetsplan (frågeställning, syfte, projektdesign, analysmetod(er) och tidsplan)</li><li>Etiska överväganden och eventuellt behov av etikprövning</li><li>Plan för införande av projektets resultat, utvärdering och rapportering</li><li>Projektets betydelse för utveckling av utbildning</li><li>Budget inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, samt möjlighet till medfinansiering</li><li>Godkännande av prefekt eller motsvarande</li></ul><p>Ansökan skickas in som en sammanhållen PDF till <a title="e-post till UN.medfak@ͯ��Ƶ" href="mailto:UN.medfak@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">UN.medfak@ͯ��Ƶ</a> senast 2026-03-01. Märk e-post i ärenderaden med "Pedagogisk utvecklingsresurs". Enbart ansökningar som är kompletta, skrivna enligt instruktioner och inkomna i tid, kommer att beaktas.</p><p>En ansökan per huvudsökande får insändas men huvudsökande kan även vara medsökande i andra sökta projekt. Om andra medel har sökts och/eller erhållits för det föreslagna projektet ska detta uppges i ansökan.</p><h3>Prioritering och bedömning</h3><p>Projekt prioriteras som är mer omfattande och som handlar om pedagogiskt utvecklingsarbete inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och som är av stort värde för flera av utbildningarna på medicinsk fakultet samt består av samarbete med flera program. Exempel på detta är utveckling av nya undervisningsformer såsom studentcentrerad och aktiverande pedagogik, examinationsformer eller utvärdering. Om projektet har fokus inom ett utbildningsprogram bör kunskapen vara användbar även på fakultetens andra utbildningar. Likaså premieras projekt med syfte att bidra till utveckling av medicinsk pedagogisk forskning.</p><p>Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag.</p><h3>Beslut</h3><p>Beslut om fördelning av medel fattas av Utbildningsnämnden efter förslag av en bedömarkommitté som utses av Utbildningsnämnden. Beviljade medel överförs till institutionen där huvudsökande är verksam efter beslut. Tilldelning av medel från Medicinska fakulteten avser samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. Detta innebär att beviljade medel ska täcka kostnader för både satsningens kärnverksamhet och dess stödverksamhet på samtliga tre nivåer.</p><h3>Projektrapportering</h3><p>Projektrapport inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas in till Utbildningsnämnden senast tre månader efter projektets avslut. Slutresultatet av genomförda projekt ska tillgängliggöras för att komma hela fakultetens utbildningsverksamhet till nytta, företrädesvis genom publikation i pedagogisk tidskrift. Sökanden redovisar projektet på Utbildningsnämndens sammanträde samt utifrån övriga anvisningar från Utbildningsnämnden.</p><h3>Kontaktpersoner</h3><p>Frågor kring utlysningen besvaras av vicedekan Magnus Hultin magnus.hultin@ͯ��Ƶ eller utbildningsledare Anna Fahlgren <a title="e-post till Anna fahlgren" href="mailto:anna.fahlgren@ͯ��Ƶ." target="_blank" rel="noopener">anna.fahlgren@ͯ��Ƶ.</a></p>/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710//nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026Anställda vid Medicinska fakulteten och studenter är välkomna att nominera pristagare till Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026. Nominera senast den 28 februari.Thu, 04 Dec 2025 10:49:38 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare att göra goda pedagogiska insatser i grundutbildningen. Priset kan delas ut till en enskild eller flera lärare. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare, gästlärare och annan undervisande personal.</p><p>Pristagaren/na ska ha gjort en väl dokumenterad pedagogisk insats och ha en omvittnad skicklighet inom följande områden:</p><ul><li>pedagogiskt utvecklingsarbete</li><li>mötet med studenter</li><li>arbetet bland kollegor</li></ul><p>Beslut om pris fattas av en bedömningskommitté bestående av ordförande och en lärarrepresentant från Utbildningsnämnden, en lärarrepresentant utsedd av Fakultetsnämnden samt en studeranderepresentant från Umeå Medicinska studentkår.</p><p><strong>Prissumma</strong>: 65 000 kronor</p><p><strong>Nominering</strong> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026 – <a title="Nominering pedagogiska priset" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5DYKvK9f41hOlQ_Tzz2ZVnlUREczSUtIMDg4V1JQVjlUMDFSM0tDNjFaQy4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">fyll i detta formulär</a></p><p><strong>Kontaktperson</strong><br>Frågor besvaras av Vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad<br>nivå, <a title="e-post till Magnus Hultin" href="mailto:magnus.hultin@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">magnus.hultin@ͯ��Ƶ</a> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026</p>/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697//nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/Tre Umeåforskare utsedda till Wallenberg Academy FellowsDe tre forskarna Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, samt Markus Ludwig, som för närvarande är verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, är alla tre utsedda till Wallenberg Academy Fellows, vilket innebär finansierad forskning i fem år.Wed, 03 Dec 2025 19:32:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Jag tycker att dessa tre unga forskare står för mycket av det som är Umeå universitet när det är som bäst – deras forskning är nytänkande, ambitiös och inom forskningsfält som har framtiden för sig. Det är både hedrande och glädjande att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses uppmärksammar och ger dessa unga stjärnor arbetsro i flera år. Satsningen kommer att leda till högkvalitativ forskning som också bidrar till en bättre värld, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor. Det är Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter som bistår Stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Kungliga Vetenskapsakademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.</p><p>Cellers energikraftverk kallas mitokondrier och Andreas Kohler ska undersöka hur celler upprätthåller kvaliteten på mitokondrierna. Målet är att förstå varför de börjar fungera sämre när vi åldras och vid vissa åldersrelaterade åkommor, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Verena Kohler</p></div></div><p>– Jag är väldigt glad över att ha blivit utsedd till Wallenberg Academy Fellow! Det här stödet gör det möjligt för vårt team att starta ett projekt som vi länge har planerat: att förstå hur mitokondrier håller sina proteiner i gott skick. Dessa processer är avgörande för cellernas energiförsörjning och för deras allmänna hälsa. Genom att kombinera detta arbete med våra pågående studier om hur mitokondrier förlorar funktion vid åldrande och åldersrelaterade sjukdomar vill vi skapa en helhetsbild av mitokondriell hälsa och dess nedbrytning. Tack vare Knut och Alice Wallenberg Stiftelsen kan vi förena nyfikenhetsdriven forskning med samhällsnytta och lägga grunden för upptäckter som kan förändra vår förståelse av åldrande och sjukdom, säger Andreas Kohler.</p><p>Max Renner kommer att kartlägga i 3D hur ett respiratoriskt virus som drabbar barn kapar våra lungceller och bildar molekylära fabriker som massproducerar nya virus. Målet är att utveckla strategier för att stänga av virusproduktionen och förhindra att viruset sprids vidare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Stödet är avgörande för vårt team och gör det möjligt för oss att ta itu med hur virusreplikation fungerar i realistiska vävnader på molekylär nivå – och var den är sårbar för terapeutisk intervention, säger Max Renner.</p><p>Den tredje forskaren Markus Ludwig är för närvarande verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, men kommer att ansluta till Umeå universitet och med sin forskning utforska ett nytt sätt att driva elektronik, där ultrakorta pulser av laserljus genererar elektriska strömmar inuti nanomaterial. Projektets syfte är att lägga grunden för en helt ny typ av elektronik, vars potential vida överstiger den som finns i dagsläget.</p>/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121//nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/Databasen Critical Microbes tar fart med dansk modell som förebildInfektionsforskaren Anne-Marie Fors Connolly, får 500 000 kronor i investeringsmedel av Alf-kommittén för att fortsätta utveckla en nationell databasinfrastruktur som ska göra det möjligt för fler att forska på viktiga infektionssjukdomar. Fri, 28 Nov 2025 07:30:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly forskningsfokus är akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan</p><p>Att förbättra för patienterna är det som driver mig, säger Anne-Marie Fors Connolly, ST-läkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsinfrastrukturen Critical Microbes integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och samordna helbefolkningsdata, inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler, blir det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader.</p><p>– Det är ett tvärvetenskapligt arbete som kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättring för patienter i fokus</h2><p>Idén till infrastrukturen fick hon från Danmark, där alla provsvar centraliseras i realtid i en övervakningsdatabas. Det gör det möjligt att se hur infektioner påverkar landet.</p><p>– I Sverige har vi inte samma möjlighet, eftersom bara positiva provsvar på anmälningspliktiga infektioner centraliseras. Jag vill skapa en infrastruktur där provsvar från alla kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige samlas in i historiskt. Det läggs på den populationsdatabas som redan finns hos min forskargrupp och skapar en koppling mellan infektionsprovsvar och patientutfall i hela befolkningen, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>Andra forskargrupper som har etikgodkänt projekt ska kunna begära ut data för sin forskning. Det kommer att göra det möjligt att forska på viktiga infektionssjukdomar i många år framåt.</p><p>– Jag hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan. Det är en viktig grund för att kunna utforma riktade förebyggande insatser och förbättra patientvården, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lära från Danmark</h2><p>Investeringsmedlen gör det möjligt att fortsätta utveckla Critical Microbes. Anne-Marie Fors Connolly kommer även att besöka Statens Serum Institut i Danmark för att lära sig av hur de gjort.</p><p>– Det är enda stället i världen som har en sådan infektionsdatabas, så deras erfarenheter är mycket värda.</p><p>Critial Microbes stöds också av<a href="https://www.scilifelab.se/news/four-collaborative-projects-selected-in-the-rdcp-call/" target="_blank" rel="noopener"> Scilifelab/RDCP</a> med 1 Msek och <a href="https://www.scilifelab.se/strategic-areas/pandemic-laboratory-preparedness/" target="_blank" rel="noopener">Pandemic lboratory Preparedness</a> med 1,98 Msek.</p>/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786//nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/Ny kunskap om män som söker hjälp för sexuellt intresse för barnDet är möjligt att nå män med sexuellt intresse för barn för utredning, behandling och forskning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sexuellt intresse för barn är en känd riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller barnpornografibrott. Kunskaperna har hittills varit begränsade om personer som själva söker hjälp för sexuella intressen riktade mot barn, trots att det är kunskap som är avgörande för att förebygga övergrepp. Wed, 26 Nov 2025 08:03:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Roberth Adebahr, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>RTW Photography</span></p></div></div><p>– Detta utmanar tidigare föreställningar om att vård för denna grupp enbart kan ges anonymt eller inom kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Ur ett sexualbrottsförebyggande perspektiv är det ett viktigt resultat, säger Roberth Adebahr, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">utmanar tidigare föreställningar</p><p>Roberth Adebahrs avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet handlar om hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn som frivilligt vänt sig till öppenvården. Studierna har genomförts vid mottagningen Anova på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Syftet har varit att öka kunskapen om denna grupp genom att undersöka deras psykiska hälsa och kliniska profiler samt möjliga utvecklingsrelaterade faktorer som kan påverka uppkomsten av det sexuella intresset. Avhandlingen inkluderar också utveckling av metoder för att utvärdera behandling, samt en studie om hur partners påverkas när en man utreds för brott relaterade till övergreppsmaterial.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa behov</h2><p>Männen som deltog uppvisade komplexa psykiatriska behov, med hög förekomst av depression, ångest, självmordstankar och symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användning av övergreppsmaterial var vanligt, vilket understryker vikten av att identifiera och hantera även olagliga beteenden i vårdsammanhang</p><p>Resultat från hjärnavbildning, kliniska undersökningar och kognitiva tester tyder på att utvecklingsneurologiska faktorer kan påverka uppkomst av det sexuella intresset, men fler studier behövs för att förstå dessa samband bättre.</p><p>– Med tanke på den komplexa psykiatriska profilen och den höga förekomsten av olagliga beteenden bör vård för personer med sexuellt intresse för barn bedrivas inom specialiserad öppenvård med både psykiatrisk kompetens och kunskap om riskfaktorer för att begå brott, säger Roberth Adebahr.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för behandling</h2><p>Avhandlingen visar också att det är möjligt att genomföra kliniska behandlingsstudier i denna grupp, något som tidigare betraktats som svårt. Detta öppnar för vidare utveckling av både psykologiska och medicinska behandlingsformer.</p><p>I avhandlingen ingår en studie där deltagare lottas till att pröva behandling med ett antidepressivt preparat eller kognitiv beteendeterapi för att minska sexuella problembeteenden. Rekrytering pågår och slutresultat väntas 2028.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Påverkar partner</h2><p>I det sista delarbetet i avhandlingen riktas fokus mot närstående till män med sexuellt intresse för barn. Studien visar att kvinnliga partners till män som utreds för barnpornografibrott ofta drabbas av betydande psykisk belastning och att många har svårt att få stöd, både från familj och vänner, men också inom hälso- och sjukvården.</p><p>– Att erbjuda stöd även till närstående är en central del av ett helhetsinriktat omhändertagande. För att förbättra omhändertagandet av närstående behöver de verksamheter dit anhöriga först vänder sig, oftast vårdcentraler eller onlinepsykologer, mer kunskap om hur anhöriga drabbas och om sexuellt avvikande intressen och associerade beteenden, säger Roberth.</p><p><em>Robert Adebahr är legitimerad psykolog och arbetar vid Anova-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där olika sexualitetsrelaterade problem utreds och behandlas. Anova driver också hjälplinjen PrevenTell (preventell.se) dit personer som är oroliga för sin sexualitet och närstående kan ringa för rådgivning och upprätta en vårdkontakt vid behov.</em></p>/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363//nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119/Ny influensavariant kan ge tuffare säsong En ny variant av influensaviruset, kallad K-varianten, har börjat spridas i Europa och har redan påträffats i Sverige. Varianten är en undertyp av influensa A (H3N2) och väcker oro eftersom den verkar ge kraftigare symtom och spridas snabbare än tidigare varianter. Dessutom är årets influensavaccin inte fullt anpassat för att skydda mot just denna variant, enligt Folkhälsomyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).Fri, 21 Nov 2025 13:55:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, säger att K-varianten gör att det är lite extra viktigt i år för äldre och personer i riskgrupper att vaccinera sig inför årets influensasäsong. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p class="quote-center">det finns extra fog för att man ska vaccinera sig</p><p>– Symtomen liknar klassisk influensa med hög feber, frossa, huvudvärk, torrhosta och muskelvärk, men kan bli mer uttalade med den här varianten, säger Niklas Arnberg professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>K-varianten har kopplats till en tidig start på influensasäsongen i flera länder, och experter varnar för att säsongen kan bli tuffare än normalt. Även om vaccinet ger ett sämre skydd mot infektion med K-varianten, framhåller Arnberg att det fortfarande är viktigt att vaccinera sig:</p><p>– Vaccinet skyddar sannolikt något sämre mot K-varianten än vad vi skulle önska, men det är absolut inte verkningslöst, och det skyddar även mot andra cirkulerande influensatyper och minskar risken för svår sjukdom, vilket är särskilt viktigt för äldre och personer i riskgrupper.</p><p>För att minska smittspridningen rekommenderas god handhygien, att nysa i armvecket och att undvika nära kontakt med äldre och sköra personer om man har symtom, men det är ingenting som kommer leda till att samhället behöver införa restriktioner eller vidta andra åtgärder, tror Niklas Arnberg.</p><p>– Men jag tycker jag att det finns extra fog för att man ska vaccinera sig, alltså lite extra fog för det jämfört med tidigare år.</p>/nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119//nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646/Forte-medel till färdplan för framtidens digitala behandlingarMed en åldrande befolkning ökar belastningen på en redan pressad hälso- och sjukvård. En del av lösningen kan vara digitala självhjälpsverktyg, men att införa dem på bred front är en utmaning. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, deltar i ett nytt projekt som bland annat ska hitta effektiva sätt att implementera digitala behandlingar i primärvården.Mon, 08 Dec 2025 15:49:10 +0100<p>Utgångspunkten för det nya projektet SHIFT-EU är att det behövs innovativa hälso- och sjukvårdsmodeller som minskar vårdbehovet utan att göra avkall på kvalitet. Många länder i Europa brottas med samma problem och i projektet ska man därför genomföra parallella implementeringsstudier i Nederländerna, Polen, Spanien och Sverige. De verktyg som ska implementeras är två beprövade, evidensbaserade och kostnadseffektiva digitala behandlingar för urininkontinens respektive yrsel. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, är ansvarig för den svenska delen av projektet där man ska implementera appen Yrselträning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Yrsel är ganska vanligt och kan få stora effekter i form av nedsatt arbetsförmåga, isolering och förstås lidande för den som drabbas. Men relativt enkel träning, vestibulär rehabilitering, kan lindra symtomen, berättar Jonatan Salzer.</p><p>Möjligheten till vestibulär rehabilitering är ofta beroende av att det finns en tillgänglig fysioterapeut. Tillgången till behandlingen varierar över landet, men är generellt sett låg. I tidigare forskningsprojekt har Jonatan Salzer därför utvärderat och anpassat appen Yrselträning för svenska förhållanden. Att göra verktyget tillgängligt för patienter på bred front är dock en utmaning.</p><p>– Det är både regulatoriskt och administrativt komplicerat med sådan här medicinteknik, bland annat när det gäller att data ska hanteras säkert. Det är så pass komplicerat att man måste ha ett företag med på båten, det går inte att göra själv som enskild forskare. Nu har vi ett avtal med ett holländskt bolag men vi ska försöka hitta något sätt att göra det långsiktigt hållbart, inte bara under de tre år som projektet pågår, säger Jonatan Salzer.</p><p>En stor del av utmaningen ligger i finansieringen. Därför är det viktigt att kunna visa att verktygen är kostnadseffektiva, och där har det svenska projektet unika förutsättningar jämfört med många andra länder. Här finns fler och mer omfattande register som gör det möjligt att följa patienterna utifrån flera parametrar.</p><p>– Tanken är att göra en så omfattande och fullständig hälsoekonomisk utvärdering som möjligt. Om jag får sia så tänker jag att det kommer vara en viktig komponent för att hitta en långsiktig finansieringslösning, säger Jonatan Salzer.</p><p>En del av projektet handlar om att hitta en generisk modell för implementering av digitala hälsolösningar i primärvården. Det tror Jonatan Salzer kommer vara viktigt för att fler verktyg som Yrselträning ska kunna tas fram och användas i stor skala.</p><p>– Gissningsvis är systemet för att lansera sådana här produkter så komplext och så pass specifikt för varje land att man inte kan göra en plan som passar alla. Men eftersom vi är flera länder som ska implementera samma app så kan vi nog täcka en hel del av de bekymmer man kan stöta på och sedan göra en färdplan baserat på det, säger Jonatan Salzer.</p><p>Projektet <a href="~/link/0c0f12c80742455ca90ce13f890002ca.aspx">"Breddinförande av hälsoinnovationer för framtidens transformativa digitala egenbehandling i europeisk primärvård (SHIFT-EU)"</a> har beviljats 3 000 000 kronor från Forte och beräknas pågå mellan 2025–2028.</p>/nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646//nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293/"Det finaste jag har fått på länge"Allas lika värde, att få vara just den man är, har alltid varit viktigt för Medicinska fakultetens Lika Villkorspristagare Anne Möller Thysell, instruktionssjuksköterska vid kliniskt träningscentrum Clinicum Betula.Fri, 14 Nov 2025 13:29:12 +0100<p>- Det är mycket viktigt för den som arbetar inom vården att vara medveten om normer och fördomar – hur dessa påverkar oss och samhällslivet i stort, säger Anne Möller Thysell, som uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>Anne berättar att hon har gått en yrkesmässigt krokig väg fram till dagens arbete på Clinicum Betula.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald. Anne Möller Thysell, instruktio</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Jag började läsa till lärare i 20-årsåldern, men hoppade av och blev till slut sjuksköterska i stället, och cirkeln slöts när jag fick jobbet som instruktionssjuksköterska för drygt fem år sedan.</p><p>Nu läser Anne parallellt med jobbet en master i omvårdnad, där hon valt att kombinera kurser i medicinsk pedagogik med kurser som har med normmedvetenhet att göra. Det handlar om kurser vid olika lärosäten, inom områdena genus, normkritik, intersektionalitet och HBTQ.</p><p>- Min tanke är att kombinera synliggörande och reflektion kring normer med det praktiska lärandet, där studenterna även ska öva på bemötande av patienter.</p><p>Anne säger att hon alltid haft en grundmurad värdering och ett intresse för allas lika värde.</p><p>- Jag har uppfostrat mina barn att de får vara som de vill, att det är OK att älska den man vill - det är värderingar jag har med mig hemifrån. Jag har alltid haft människor i min närhet, både vänner och familjemedlemmar, som på olika sätt bryter mot normer för sexualitet och könsuttryck. Jag tror det har bidragit till att mina värderingar är vad de är och att jag tycker det här är viktigt.</p><p><strong>Normer och fördomar</strong></p><p>Inte minst inom vården är det, säger Anne, viktigt med kunskap och medvetenhet om normer och och deras påverkan på oss själva och andra.</p><p>- Vi kan inte eliminera normer och fördomar, men vi kan genom att vara medvetna om dem också hantera dem.</p><p>För att lyfta frågor om allas lika värde med såväl studenter som kollegor, använder hon gärna det vardagliga pratet och undviker stereotyper. Det handlar om att våga prata om ämnen som sexism, rasism, homo- och funkofobi, ålderism och andra typer av förtryck, när dessa kommer upp i samtal. Anne har också planer kring hur patientfall kan utvecklas på enkla sätt utan att behöva ändra själva syftet med övningen, som att ge en patient ett icke-svenskklingande namn eller att en manlig patient är gift med en man.</p><p>På Clinicum Betula har det köpts in dockor och attrapper med mörk hudton, dels för att representera en mångfald men också för att studenterna exemeplvis ska lära sig att känna igen trycksår på brun hud.</p><p><strong>Förståelse och respekt</strong></p><p>- Vår verklighet är verkligen mångfacetterad och studenterna idag är mycket medvetna och har ett öppet synsätt. Jag upplever att det finns en större variation bland studenterna än tidigare, exempelvis fler utrikesfödda och transpersoner. Jag tror de studenterna känner sig mer inkluderade om de kan känna igen sig i utseendet på övningsdockor eller i patientfall. När vi jobbar kliniskt träffar vi patienter av alla slag - då behöver vi förstå och respektera dem oavsett kultur och sexuell läggning.</p><p>Anne ger som ett exempel när hon skulle hjälpa en nyförlöst kvinna duscha.</p><p>- Hon ville inte ha min hjälp, hon ville att hennes mamma skulle hjälpa henne tvätta sig. Jag förstod inte först, jag försäkrade att hennes mamma inte behövde göra det, att vi i personalen gärna hjälpte till. Men när kvinnan förklarade att det i hennes kultur är tradition att det är mormodern som hjälper den nyförlösta mamman tvätta sig efter förlossningen, förstod jag att det var viktigt och att det bästa för henne var att få hjälp av mamman, och då blev det så.</p><p><strong>Sällan bara ett ”rätt” sätt</strong></p><p>Anne menar att det inte handlar om att känna till alla traditioner och kulturer i världen, utan att lyssna och respektera när man möter sätt att se på saken som är obekanta för en själv. Att förstå att det sällan finns ett ”rätt” sätt utan att det handlar om olika perspektiv.</p><p>Ett annat exempel på något Anne skulle vilja se mer av i utbildningen är att bemöta personer som tillhör HBTQ-gruppen.</p><p>- Psykisk ohälsa och suicid är vanligt hos transpersoner, och jag skulle vilja att studenterna fick öva på bemötande av dessa patienter för att skaffa sig beredskap inför verkliga patientmöten. Att få träna på att möta en patient i kris i en simulerad övning i kontrollerad miljö, där det är någon som agerar patient ökar tryggheten, vilket också stöds av forskningen.</p><p><strong>Forskning ett nästa steg</strong></p><p>Framåt i tiden vill Anne jobba för större jämställdhet och lyfta de som trycks ned av normerna. Hon har siktet inställt på att kanske så småningom börja forska kring intersektionalitet och normer i vården och hur de påverkar vårdpersonal, studenter och patienter. Det finns fortfarande mycket att synliggöra och arbeta med, men mycket är också bättre nu än tidigare.</p><p>-  Jag vill tro att vi är på god väg mot en jämställd yrkeskår.</p><h3>Nomineringen</h3><p>Anne sprider kunskap och medvetenhet i frågor rörande kön, sexuell läggning och etnicitet i sitt arbete som instruktionssjuksköterska på det kliniska träningscentrumet Clinikum Betula. Hon läser också ett masterprogram i omvårdnad där fokus delvis ligger på vård med ett HBTQ-perspektiv som hon lär ut till kollegor, lärare och studenter. Hon är både normkritisk och inkluderande och belyser olika perspektiv om hur man kan tolka och förstå andra människor. Anne utvecklar undervisningen på enheten bland annat genom övningsmodeller med melaninrik hud och genom patientfall med inte enbart svenskklingande namn eller cis-personer, samt väcker kritiskt tänkande och medvetenhet kring inkludering hos studenterna.  Anne tar diskussioner och bemöter åsikter som uttrycker rasism, homofobi eller funkofobi och svarar på frågor pedagogiskt och med vänlighet. Hennes arbete leder till att alla som möter studenter ska kunna göra det med respekt och förståelse.  Anne är en förebild i arbetet för lika villkor och bidrar till att alla studenter ska kunna delta i undervisning och utbilda sig efter sina egna förutsättningar.</p><h3>Mer om Likavillkorspriset</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne Möller Thysell, årets Likavillkorspristagare, uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Det var i samband med att Institutionen för omvårdnad träffade universitetsledningen, som årets Lika Villkorspris delades ut av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>-  Vi fick 11 nomineringar i år, som beskriver många fina insatser. Vi hoppas därför att de som nominerat gör ett nytt försök nästa år igen och att många tar chansen att uppmärksamma det viktiga arbete som våra pristagare gör! Nomineringen öppnar i början av september, säger Christina Ljungberg.</p><p>Syftet med priset är att uppmuntra medarbetare och studenter vid Medicinska fakulteten att verka för lika villkor inom fakulteten. Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Den som får utmärkelsen får 15 000 kronor och ett fint diplom.</p>/nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293//nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146/Fem miljoner till digitala behandlingsmetoder vid PTSD hos ungaKan en app hjälpa barn med PTSD? Inga Dennhag, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap, har beviljats fem miljoner kronor i anslag från Forte för att testa en mixad form av traumafokuserad KBT med app, videokonferens och besök på mottagning. Målet är att hitta effektiva behandlingsmetoder som också ökar tillgängligheten för den som bor i glesbygd.Wed, 12 Nov 2025 12:27:35 +0100<p>PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan uppstå som reaktion på ett trauma. Det kan bland annat innebära att man får en negativ självbild, att man inte litar på andra människor, och att man upplever sitt trauma igen på olika sätt genom mardrömmar eller flashbacks. Ett trauma kan vara många olika saker, men för de flesta handlar det om sexuella övergrepp eller någon form av våld. De barn som Inga Dennhag arbetar med i sin forskning har måttlig till svår problematik och har ofta varit med om många olika traumatiska händelser, så kallad komplex PTSD. I förlängningen kan de här problemen leda till självskadebeteende, depressioner och suicidförsök.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inga Dennhag är docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Det vi testar i det här projektet är en behandling med compassion, vilket inte har prövats för ungdomar förut. Formen är också ny, att det är en mixad behandling där vi använder en app som vi tagit fram. Via text, filmer och interaktiva moment i appen får man lära sig mer om hur känslor och trauman fungerar, och man får öva på att reglera sina känslor. Det har man stor nytta av när man sedan ska prata om traumatiska händelser, förklarar Inga Dennhag.</p><p>Compassion innebär att vara vänlig mot sig själv, vara vänlig mot andra och att ta emot vänlighet från andra. Det är ett sätt att möta negativa tankar om sig själv. Inga Dennhag berättar att det kan vara särskilt användbart när det handlar om erfarenheter av sexuella övergrepp.</p><p>– Efter sexuella övergrepp är det vanligt att man skäms och känner skuld, och det gäller även föräldrarna till den som utsatts. Det blir en negativ spiral. Vi har också så mycket fokus på oss själva i dagens samhälle via till exempel sociala medier, att man hela tiden jämför sig med andra. Den jämförelsen kan göda den negativa självbilden och självhat. Då kan compassion vara ett effektivt sätt att möta dessa känslor, säger Inga Dennhag.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Digitala verktyg gör vården tillgänglig</h2><p>Projektet ska också ta fram en app som föräldrar och andra nära vuxna kan använda under behandlingen, som följer samma innehåll som appen för ungdomarna men är anpassad efter den vuxna närståendes perspektiv. Att använda digitala verktyg i behandlingen är ett sätt att tillgängliggöra vården för fler, berättar Inga Dennhag.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel från appen med en andningsövning.</p></div></div><p>– Vi har ett starkt glesbygdsperspektiv i vår forskning, att det ska vara lika vård för alla. Dessutom är det en effektiv behandlingsform när det gäller resurser. Vi vill också att materialet ska kunna användas av alla, oavsett kultur och bakgrund. Det är till exempel viktigt att både killar och tjejer kan känna igen sig och tycka att det här materialet är bra, även om det är fler tjejer som söker vård. Därför har vi tittat på materialet med genusglasögon och intersektionella ögon.</p><p>Projektet "För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom" startade 2024 och beräknas pågå till åtminstone 2028.</p>/nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146//nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986/Två Nobelsymposier till Umeå universitet under 2026Under 2026 kommer Umeå universitet att stå värd för två prestigefyllda Nobelsymposier, ett inom medicin och ett inom fysik. Nobelsymposierna är internationella konferenser på högsta vetenskapliga nivå, initierade av Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelstiftelsen, med syfte att främja forskningsdialog i Nobelprisets anda.Wed, 12 Nov 2025 09:51:22 +0100<p>Det medicinska symposiet under rubriken <em>Decoding Microproteins – From Basic Biology to Biotechnological Innovations</em>, leds av professor Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet. Det fokuserar på mikroproteiner – små men betydelsefulla regulatorer – och deras potentiella tillämpningar inom bioteknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, hoppas att Nobelsymposiet i september nästa år vid Umeå universitet ska skapa nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner. Foto Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Symposiet kommer att samla en bred och tvärvetenskaplig grupp forskare vars arbete spänner över växtbiologi, cancerbiologi, beräkningsmetoder, proteinmasspektrometri och strukturbiologi. Denna mångfald av expertis kommer att berika diskussionerna och inspirera till nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner, säger Stephan Wenkel, och fortsätter:</p><p>– Nobelsymposiet vid Umeå universitet kommer att utgöra en viktig plattform för att lyfta fram framstegen inom detta nya forskningsområde och visa upp vår universitets roll inom det. Genom att samla ledande forskare från några av världens bästa universitet vill vi främja nya samarbeten och etablera Umeå som ett erkänt centrum för mikroproteinforskning på den globala arenan.</p><h3>Metamaterial som manipulerar</h3><p>Det fysikinriktade symposiet, <em>Metamaterials science and technology: structuring light and sound in space and time</em>, organiseras av docent Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet. Här samlas forskare för att diskutera hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, med möjliga tillämpningar inom allt från kommunikation till medicinsk teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, hoppas på fördjupad kunskaper om hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, när det är dags för Nobelsymposium i hans regi vid Umeå universitet i juli nästa år. Foto: Malin Grönborg.</p></div></div><p>– Under de senaste åren har vi sett en explosion av forskning inom materialvetenskap vid Umeå universitet, särskilt inom ramen för Wallenberg Initiative for Materials Science for Sustainability (WISE). Umeå universitet är inte officiellt partner i detta initiativ, men tack vare finansiering från Kempestiftelserna och externa organ som ERC finns det nu forskningsgrupper vid vårt universitet som har anslutit sig till WISE som en del av dess excellensgrupp. Forskningen om metamaterial har också ökat betydligt, särskilt vid Institutionen för fysik, där flera grupper fokuserar på både grundläggande och tillämpade aspekter av metamaterialforskning, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>– När jag började kontakta kollegor som arbetar inom området i Sverige var reaktionerna mycket positiva. Eftersom många ser oss som ledande inom området kändes det naturligt att placera evenemanget här i Umeå. </p><p>Totalt arrangeras fem Nobelsymposier under nästa år och att två av dessa hamnar i Umeå är förstås ett bevis för att universitetet har såväl starka forskningsmiljöer som goda internationella nätverk. <a href="https://www.kva.se/utlysningar/nobelsymposier/">Läs gärna mer om nobelsymposierna på Kungliga Vetenskapsakademins webbplats</a>.</p><p> </p>/nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986//nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877/Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancerEtt hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Det visar en ny studie av en internationell forskargrupp som leds av Umeå universitet och Wiens medicinska universitet. Genom att blockera en receptor för hormonet hämmades tillväxten av tumörceller i prostata. Upptäckten kan på sikt öppna för ett nytt sätt att angripa vissa typer av aggressiv prostatacancer.Mon, 10 Nov 2025 16:15:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att den aktuella receptorn är en drivkraft i cancerns tillväxt. Ämnen som blockerar den skulle därmed kunna vara ett mål för framtida läkemedel mot prostatacancer, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och den som har lett studien som publiceras i Molecular Cancer.</p><p class="quote-left">mål för framtida läkemedel</p><p>Den receptor det handlar om heter tyroidhormonreceptor Beta, TRβ. Den binder sköldkörtelhormonet trijodtyronin, T3. I laboratorieförsök har aktivering av T3 till en kraftig ökning av antalet prostatacancerceller. Men när receptorn TRβ hämmades med hjälp av en aktiv substans, NH-3, minskade tillväxten av cancerceller påtagligt. NH-3 är en substans som enbart används inom forskning för att just blockera TRβ.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tumörer förblev mindre</h2><p>Substansens effekt på cancer bekräftades sedan i djurförsök på möss. Tumörer som behandlades med NH-3 förblev mindre eller utvecklades betydligt långsammare. Detta visades sig särskilt effektivt i modeller av prostatacancer som är så kallat kastrationsresistent. Den innebär att tumören fortsätter att växa trots behandling som minskar mängden manligt könshormon testosteron vilket ofta driver cancertillväxten. Denna form är idag svår att behandla kliniskt.</p><p>Blockering av TRβ med hjälp av NH-3 fungerade genom att det ledde till en eliminering av en särskild signal, androgenreceptorsignalen, som annars aktiveras av testosteron och då spelar en central roll i utvecklingen av prostatacancer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förhöjda nivåer</h2><p>En genomgång av data från grupper av patienter med prostatacancer stöder dessa fynd. I vävnadsprover gick det att se förhöjda nivåer av TRβ i tumörer i prostata jämfört med i frisk vävnad. Dessutom visar genetiska analyser att mutationer hos många prostatacancerpatienter förändrar signalvägarna för sköldkörtelhormon. Det talar för att blockering av sköldkörtelhormonet och dess receptor kan vara ett mål för fortsatt forskning för att hitta nya behandlingar av prostatacancer.</p><p>– Naturligtvis är det en balansgång att inte förändra hormonbalansen i sköldkörteln mer än nödvändigt för att bekämpa cancer i en annan del av kroppen, och det blir förmodligen inte en lösning för alla typer av prostatacancer. Fortsatt forskning får svara på hur en behandling skulle kunna se ut eventuellt i kombination med andra behandlingar. Klart är att detta är ett intressant spår, säger Lukas Kenner.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vanligaste cancern</h2><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och den näst vanligaste i världen. Ungefär var tionde svensk man drabbas av prostatacancer, cirka 2200 män per år avlider i sjukdomen. Vid upptäckt tidigt behandlas sjukdomen vanligen genom att minska mängden testosteron. Många patienter blir dock resistenta mod denna behandling, vilket gör att antalet tillgängliga behandlingar då blir begränsat. </p>/nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877//nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812/Kliniskt forskarnätverk samlade forskare för inspiration och samverkanNätverket för kliniska forskare, KlinForsk Norr, höll sin årliga konferens där forskare fick mötas, dela erfarenheter och träffa flera av de stödfunktioner som är viktiga för klinisk forskning. Thu, 06 Nov 2025 09:12:28 +0100<p>Ett 60-tal forskare och kliniker samlades för en nätverksdag på Elite Hotel Mimer för att samtala om den kliniska forskningens villkor. Dagen inleddes med att nätverkets grundare, Anne-Marie Fors Connolly, hälsade deltagarna välkomna och berättade om bakgrunden till varför nätverket startades – ett initiativ för att stärka och synliggöra den kliniska forskningen i regionen.</p><p>Ronnie Berntsson, prodekan vid Medicinska fakulteten, och Göran Larsson, FOUI-direktör vid Region Västerbotten, betonade båda betydelsen av klinisk forskning och vikten av att skapa goda förutsättningar för forskare att bedriva och utveckla sin forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronnie Berntsson, prodekan och Anne-Marie Fors Connolly, grundare av KlinForsk Norr</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Under dagen presenterade flera nätverksmedlemmar sina forskningsprojekt genom korta pitchar. De delade med sig av sina erfarenheter, möjligheter och de utmaningar som många kliniska forskare möter i vardagen.</p><p>Deltagarna hade även möjlighet att mingla och knyta nya kontakter med olika stödfunktioner. På plats fanns bland andra universitetsjurister, biobanken, BRS och ITS, som erbjöd rådgivning och svarade på frågor kring forskningsstöd och samverkan.</p><p>- Jag är väldigt tacksam för att t.ex. universitetsjuristerna insåg hur viktigt det var att kliniska forskare på ett förutsättningslöst sätt kunde ställa juridiska frågor angående klinisk forskning. ITS var närvarande och det var flera forskare som var tacksamma för att få mera input om hur man kan förvara data på ett säkert sätt. Research and Support Office (tidigare Grants Office) hade representanter närvarande för att svara på frågor om hur man kan förbättra sina anslagsansökningar. Så det fungerade otroligt bra, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Konferensen, och nätverket i stort, gynnar kliniska forskare för att det samlar liknande profiler som har en bredd av erfarenheter som de kan dela med sig av till varandra. Dessutom skapar nätverket möjlighet att utöka sin kliniska forskning genom nya samarbeten eftersom de får en inblick i varandras projekt. Något många uppskattade och en av anledningarna att nätverket startade.</p><p>- Kliniska forskare känner sig ofta isolerade och ensamma. De hör hemma båda på sin klinik på regionen men även på Umeå universitet, som har helt olika verksamhetskulturer. Det kan kännas övermäktigt och ensamt. Därför är det viktigt att skapa en mötesplats där man kan träffa andra i exakt samma situation för att kunna känna samhörighet och få råd om de olika hinder som finns för att utföra sin forskning. Utöver det, skapar det också möjlighet för samarbeten och därmed ökar på den kliniska forskning som pågår i norra sjukvårdsregionen, förklarar Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>En av de forskare som presenterade under dagen var Ruth Wickelgren, som åkte ända från Norrbotten för att delta. Hon tycker nätverket är viktigt för att få kontakt med andra forskare i samma situation.</p><p><span style="text-align: center;">- Jag är ganska nyinflyttad till Norrbotten, så det är ett sätt att lära känna personerna här, vad man gör och vilken forskning so</span><span style="text-align: center;">m finns. Sedan är det ju roligt att prata om den egna stu</span><span style="text-align: center;">dien som man har ansökt pengar för också, förklarar Ruth Wickelgren. </span></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5780d3b9-914a-49d3-bed2-728f3e3a7a65" data-contentname="Bildspel från KlinForsk Norr konferens 2025">{}</div><p>En annan forskare som presenterade sitt projekt under dagen var professor André Nyberg, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. För honom var det självklart att delta, för att få inspiration och dela med sig av sin kliniska forskning. Men också att få chansen att träffa alla stödfunktionerna som fanns på plats. </p><p>- Det här är ett utmärkt tillfälle när alla infrastrukturer som är kopplade till klinisk forskning finns på plats. Vi har representanter från regionen, från norra sjukvårdsregionen plus att vi har representanter från universitetet. Så om det är något tillfälle man ska vara med på så är det idag om man bedriver klinisk forskning, säger André Nyberg.</p><p>En av de stödfunktionerna som fanns representerade var ITS. För de var det en självklarhet att finnas på plats för att hålla sig ajour med vad som händer ute i verksamheterna.</p><p>- Hela ITS existensberättigande är att stödja kärnverksamheten. Och vi kan inte göra det utan att känna till lite grann om vad som pågår ute i verksamheten och vilka frågor man verkligen har ute på golvet. Så därför känns det väldigt angeläget för oss att vara med, förklarar Patrik Jonasson, områdeschef vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS).</p><p>Han hoppas att forskarna tar med sig att ITS är till för att hjälpa i den allt mer komplicerade teknik och juridikdjungeln som många upplever, samt vikten av att våga samarbeta mer. </p><p>- Vi vill vara lösningsorienterade. Sen är vi ju som alla andra bundna av de här hårda regelverken som mer och mer stramas upp. Och vi måste gemensamt försöka navigera fram genom den här snåriga djungeln. Arbeta ihop mer, samarbeta och gör det även med oss inom stödfunktionerna, säger Patrik Jonassson. </p><p class="quote-left">Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen!</p><p>Anne-Marie Fors Connolly var mycket nöjd med dagen, alla duktiga föreläsare och mingeltimmen med just stödfunktionerna. Konferensen och nätverket möjliggörs mycket tack vare den finansiering som Region Västerbotten - ALF Norra bidrar med. </p><p>- Jag är så tacksam för de personer som gjorde det möjligt att genomföra dagen. Särskilt vill jag lyfta Kristina Lindblom och Heléne Andersson, som tillsammans skapade en otroligt proffsig konferens. Det hade inte varit möjligt utan dem – och utan ALF Norra:s beslut att finansiera administrativt stöd till nätverket, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Nu blickar nätverket framåt, med kommande lunchseminarier, och redan nu börjar tanken gro om nästa års konferens. </p><p>- Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen! Till nästa konferens vill jag möjliggöra för alla kliniska forskare att kunna närvara fysiskt, för jag tror det är ännu viktigare för kliniska forskare ute i R3-regionerna att få en möjlighet att känna samhörighet, nätverka och inspireras då de rent fysiskt är mera isolerade, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p> </p><p><em>Är du intresserad av att vara en del av KlinForsk Norr? Tveka inte att kontakta oss, och kika in på vår hemsida så kan du läsa mer om våra lunchseminarer.</em></p><p> </p>/nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812//nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035/Anslag till nordiskt konsortium och forskningsprojekt EP PerMed har beviljat ett anslag på 1,6 miljoner euro till ett gemensamt konsortium och projekt. Mon, 03 Nov 2025 11:08:37 +0100<p>Anslaget går till projektet NordicPCPMForum, med forskningsledare Andreas Josefsson vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet som koordinerande forskare.</p><p>Projektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland.</p><p>Projektets mål är att utnyttja metoder för analys av gener och dess uttryck, tillsammans med andra molekyler i vävnaden, utgående från exakt lokalisering i vävnadsstrukturen (så kallad spatiell multi-omics) för att förbättra och omforma precisionsmedicinska verktyg som tidigare utvecklats av medlemsteamen i konsortiet. Dessa förbättrade verktyg utvärderas sedan i redan tillgänglig data, samt i  specifika studier med neoadjuvant behandling för lokalt avancerad och metastaserad prostatacancer.</p>/nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035//nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721/Ombuden som tar strid för en bättre arbetsmiljöArbetsmiljöombud spelar en nyckelroll i att skapa en trygg och hållbar arbetsplats. På Institutionen för klinisk mikrobiologi får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera allt från vardagliga utmaningar till komplexa situationer – och de ser att deras arbete gör skillnad.Fri, 31 Oct 2025 10:44:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Hedberg Fransson, Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom är arbetsmiljöombud på Institutinen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten</p><p>–  Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten och inte som något som sker vid sidan av det dagliga arbetet, säger Mikaela Lagerqvist, laboratorieassistent på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>I rollen som arbetsmiljöombud får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera frågor som till exempel rör ergonomi, arbetsro och störningsmoment i arbetsmiljön. En annan vanlig uppgift för arbetsmiljöombudet är att stötta medarbetare i att göra anmälningar i IA-systemet – ett webbaserat verktyg för att rapportera avvikelser i arbetsmiljön. Därefter handlar arbetet ofta om att följa upp anmälningarna, till exempel genom att skapa åtgärder. Allt i syfte att förebygga olyckor och tillbud.</p><p>– En gång kom det till exempel in ett ärende om trasiga gångjärn på fyra frysar som håller -80 °C vilket medförde en risk i arbetsmiljön. Det ledde till att alla gångjärn byttes ut innan en olycka skedde, säger Ylva Hedberg, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– Vi brukar säga att vi hanterar ”Oj! och Aj! ”Oj” betyder att det hade kunnat bli farligt men det gick bra jämfört med ”Aj” där olyckan verkligen har varit framme. Vi lär av våra misstag, arbetsmiljöarbetet bidrar till att vidta åtgärder som gör att saker inte ska upprepas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lärdomar från arbetsmiljöarbetet leder till förändring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva förändringar</h2><p>När Ylva Hedberg Fransson började som arbetsmiljöombud för ungefär tio år sedan var uppdraget relativt begränsat. Det som främst genomfördes då var en årlig arbetsmiljörond på institutionen.</p><p>Sedan Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom anslöt som ombud under våren 2023 har flera positiva förändringar skett. Trion har aktivt arbetat med att lyfta vikten av en god arbetsmiljö, bland annat genom återkommande diskussioner och presentationer på institutionens arbetsplatsträffar. Dessa möten hålls numera fysiskt i stället för digitalt via Teams, vilket har bidragit till ett bättre samtalsklimat och mer engagemang.</p><p>– Sedan ifjol har vi, tillsammans med HR och representanter för lika villkor, samarbetat i en gemensam arbetsgrupp, ALV-gruppen. Tillsammans hanterar vi frågor som rör både arbetsmiljö, jämlikhet och diskriminering, vilket har stärkt vårt arbete, säger Mikaela Lagerqvist.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Trygg både fysiskt och psykiskt</h2><p>För Mikaela Lagerqvist handlar en god arbetsmiljö om att ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete och att känna sig trygg, både fysiskt och psykiskt. Hon betonar vikten av ett arbetsklimat som är öppet, tillåtande och tolerant, där man vågar ta upp även svåra frågor.</p><p>– Det ska också kännas säkert att komma till jobbet, särskilt i labbmiljö där vi hanterar kemikalier och teknisk utrustning. Det är viktigt att vi följer de lagar och regler som finns för att skydda både hälsa och säkerhet, säger Carin Wibom, forskningsingenjör vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon lyfter även ergonomin som en viktig aspekt, då repetitiva arbetsmoment och felaktiga arbetsställningar kan vara mycket belastande för kroppen.</p><p>Sedan pandemin har det systematiska arbetsmiljöarbetet halkat efter, en naturlig följd av en period präglad av krishantering. Nu vill Carin Wibom se en förändring.</p><p>– Min drivkraft är att etablera rutiner för hur vi systematiskt ska arbeta med både säkerhet i labbet och ergonomi på kontoren. Men minst lika viktigt är den psykosociala arbetsmiljön kring hur vi bemöter varandra och skapar en kultur där alla känner sig inkluderade och sedda, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mer struktur och rutiner</h2><p>Trots goda intentioner och ett växande fokus på arbetsmiljöfrågor, finns det fortfarande stora utmaningar, särskilt när det gäller att omsätta ambitioner till konkreta och hållbara rutiner i vardagen.</p><p>Mikaela Lagerqvist önskar mer systematiska sätt att arbeta med arbetsmiljön med tydligare strukturer och ett ökat stöd från institutionens ledning.</p><p>–  Vi skulle såklart gärna vilja att arbetsmiljöfrågor prioriterades högre på agendan. Vi arbetar för att ha ett närmare samarbete med ledningen och vi upplever att vi har en bra dialog som förhoppningsvis driver arbetsmiljöarbetet framåt på institutionen, säger hon.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ett uppdrag som tar tid</h2><p>Det finns i dag ingen fastställd tidsram för hur mycket arbete ett arbetsmiljöombud får lägga på sitt uppdrag.</p><p>– I teorin har vi rätt till den tid som krävs, men i praktiken är det ofta svårt att hinna med både arbetsmiljöarbetet och våra ordinarie arbetsuppgifter, såsom laborativt arbete eller undervisning, säger Carin Wibom.</p><p>Institutionen växer så det knakar och när personalstyrkan blir tillräckligt stor skulle rollen som arbetsmiljöombud kunna tillsättas som en tjänst – utan att belasta forskningsmedel. Detta skulle möjliggöra att tillräckligt med tid avsätts för det viktiga arbete som arbetsmiljöombuden driver.</p><p><strong><em>Hur kontaktar man er om man behöver hjälp?</em></strong></p><p>– Du är alltid välkommen att komma förbi kontoret, skicka ett mejl eller kontakta oss via Teams. Vi återkopplar så snart vi har möjlighet!, säger Mikaela Lagerqvist.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carin Wibom, Mikaela Lagerqvist och Ylva Hedberg Fransson välkomnar medarbetarna att ta kontakt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721//nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750/2025 års MIMS Clinical Research Fellowship har officiellt tilldelatsThe Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagivit 2025 års mottagare av det nationella Clinical Research Fellowship (CRF)-programmet.Wed, 29 Oct 2025 08:27:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alicia Lind vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet tilldelas 2025 års MIMS Clinical Research Fellowship (CRF).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell expertpanel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till <strong>Alicia Lind</strong> vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, för hennes forskningsprojekt som syftar till att förbättra diagnostik och behandlingsresultat vid postcovidsyndrom (PCC).</p><p>Alicia Lind är specialistläkare inom anestesi och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är även verksam som forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan ämnesomsättning och immunsystemet vid svåra infektioner såsom sepsis och covid-19. Hon innehar en läkarexamen samt en doktorsexamen i klinisk mikrobiologi från Umeå universitet. Lind är också aktiv inom området för precisionsdiagnostik vid Umeå universitet.</p><p>Inom ramen för sitt MIMS CRF-projekt avser Alicia Lind att undersöka kliniska varianter av PCC samt de bakomliggande mekanismerna för olika resttillstånd efter genomgången covid-19. Mer specifikt avser hon att identifiera undergrupper av PCC för att möjliggöra individanpassad rehabilitering och behandling. Hon strävar även efter att utveckla prediktiva algoritmer baserade på högupplöst immunmetabolisk profilering, i syfte att stärka diagnostiken, fördjupa den patofysiologiska förståelsen och förbättra prognostiken vid PCC.</p><p>Alicia säger</p><p><em>- Varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer efter covid-19, medan andra återhämtar sig snabbt, är fortfarande en avgörande och obesvarad fråga. Hittills har bristen på högkvalitativa kliniska kohorter och biobanker försvårat framstegen inom detta viktiga forskningsområde. Vår kliniska kohortstudie, CoVUm, kan komma att förändra detta. Med sin stora omfattning, breda spektrum av sjukdomsgrad och exceptionellt låga bortfallsfrekvens är den en av få studier i världen som har kapacitet att ge långsiktiga insikter om postcovidsyndrom(PCC). Detta skapar en unik möjlighet att koppla metabola och immunologiska förändringar till långsiktiga kliniska utfall. Genom breda, tvärvetenskapliga samarbeten genomför vi fördjupade studier av immunmetabola signaturer i kombination med konventionella biomarkörer för immunrespons och organdysfunktion. Vår forskargrupp innefattar expertis inom klinisk medicin, analytisk kemi och datadriven vetenskap – med potential att utveckla nya metoder och kunskap som är relevanta inte bara för covid-19, utan även för andra postinfektiösa tillstånd. Jag valde att samarbeta med professor Martin Rosvall, eftersom han och hans forskargrupp är specialiserade på multivariat dataanalys med maskininlärningsmetoder inom biologiska system – en expertis som är avgörande för detta projekt med komplexa och omfattande datamängder på flera nivåer.</em></p><p>Inom sitt MIMS CRF-projekt samarbetar Alicia med professor Martin Rosvall vid IceLab, Institutionen för fysik vid Umeå universitet, där hon får tillgång till maskininlärningsmetoder som är särskilt utvecklade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data.</p><p>Martin säger</p><p><em>- Alicias arbete med postcovid-tillstånd adresserar en komplex utmaning som tydligt illustrerar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. CoVUm-kohorten genererar omfattande, flerskiktade datamängder som ingen enskild metod kan belysa i sin helhet. Min forskargrupp bidrar med maskininlärningsmetoder som är utformade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data, men dessa metoder ger endast meningsfulla insikter när de kombineras med djup klinisk och biokemisk förståelse. MIMS Clinical Research Fellowship erbjuder just den skyddade forskningstid och de resurser som Alicia behöver för att utveckla projektet. Med dessa förutsättningar kan vi gå bortom att enbart beskriva postcovid-symtom, och istället identifiera immunmetabola signaturer som särskiljer olika patientgrupper – signaturer som kan ge svar på varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer medan andra återhämtar sig helt.</em></p><p>MIMS Clinical Research Fellowships erbjuder en garanterad forskningstid och finansierar forskarens projekt med upp till 3,2 miljoner kronor.</p><p>Oliver Billker, föreståndare för MIMS, säger,</p><p><em>- Vi är mycket glada över att kunna välkomna Alicia till MIMS-gemenskapen. Hennes projekt är ett utmärkt exempel på den typ av tvärvetenskaplig och samarbetsinriktad forskning som vi strävar efter att främja. Det skapar möjligheter till internationellt samarbete inom molekylär medicin, vilket är en central del av vårt partnerskap med European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och dess nordiska samarbetsnätverk.</em></p><p>MIMS erhåller finansiering från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna samt Umeå universitet för att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS utgör den svenska noden i EMBL-nätverket och är ansluten till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.</p>/nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750//nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702/Femårig finansiering till forskning om hjärntumörerSilvia Remeseiro, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, får Consolidator Grant från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Det betyder säkrad finansiering i fem år till hennes projekt om aggressiv hjärntumör.Mon, 03 Nov 2025 07:53:03 +0100<p>SSMF Consolidator Grant är ett femårigt anslag som ger framstående forskare möjligheten att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>Projektet <em>Nya mål för att hindra neuron-till-gliom-synapser i glioblastom genom att blockera mali</em><em>gna genregulatoriska nätverk </em>får nu finansiering i fem år genom anslaget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om projektet</h2><p>Glioblastom, GB, är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. Trots intensiv forskning finns det ännu inga effektiva botemedel. Senare studier har visat att mutationer i icke-kodande DNA i regulatoriska sekvenser kan leda till skadliga förändringar i genuttrycket, vilket kan öka risken för cancer. DNA:s tredimensionella organisation påverkar kommunikationen mellan regulatoriska sekvenser och de gener som de kontrollerar. Större omstruktureringar i DNAkan därmed leda till förändrad funktion hos regulatoriska sekvenser.</p><p>Nya data har visat att neuroner kan signalera till hjärntumörceller genom synapser och att detta främjar tumörprogression. I projektet har Silvia Remeseiros grupp identifierat viktiga transkriptionsfaktorer och genregulatoriska nätverk som styr denna synaptisk-kommunikation mellan neuroner och hjärntumörceller.</p><p>Målet är nu att utveckla metoder för att hindra synapser mellan neuroner och hjärntumörer genom att blockera maligna genregulatoriska nätverk. Genom att använda vår expertis inom genregulatoriska nätverk, regulatoriska element, transkriptionfaktorer och DNA:s 3D-organisation i GB kommer forskningen att belysa hur blockering av maligna genregulatoriska nätverk kan hämma tumörtillväxten. Resultatet av detta arbete kommer att ge funktionellt stöd för nya terapeutiska strategier som syftar till att störa dessa relevanta neuro-cancerinteraktioner i glioblastom, en av de mest utmanande cancerformerna att behandla.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om anslaget</h2><p>Syftet med SSMF Consolidator Grant är att ge framstående forskare inom medicin möjlighet att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>SSMF Consolidator Grant söks av en enskild forskare som är verksam vid ett svenskt lärosäte och endast svenska universitet och högskolor kan anges som anslagsförvaltare i ansökan. Innan utlysningen öppnar tänk på att diskutera villkor med din tänkta anslagsförvaltare för att försäkra dig om att du har ett långsiktigt stöd för din forskning.</p><p>Anslaget kan användas för forskning inom alla medicinska områden. SSMF stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Det totala anslagsbeloppet är 11 000 000 kronor inklusive indirekta kostnader. </p>/nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702//nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628/Anslag till forskning om immunterapi mot pancreascancerErling-Perssons stiftelse bidrar med sex miljoner kronor till forskning vid Umeå universitet om att väcka immunförsvaret mot cancer i bukspottskörteln.Wed, 12 Nov 2025 10:23:51 +0100<p>Det är Daniel Öhlund vid Institutionen för diagnostik och intervention som får finansiering till projektet <em>Målstyrd behandling mot galektiner för att öka effekten av immunterapi vid pankreascancer. </em></p><p>Projektet syftar till att utveckla nya immunterapier för behandling av pankreascancer genom att blockera galektiner, proteiner i tumörens mikromiljö som bidrar till att immunceller elimineras. Genom att hindra dessa interaktioner kan tumören göras mottaglig för immunterapi. Arbetet innefattar utveckling av nya blockerande antikroppar, avancerade modellstudier och biomarkörutveckling för framtida klinisk tillämpning.</p>/nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628//nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525/Forskare får 16 miljoner för projekt om hållbar utvecklingTre forskare vid Umeå universitet får tillsammans närmare 16 miljoner kronor till projekt som bidrar till hållbar utveckling.Mon, 03 Nov 2025 10:45:05 +0100<p>Forskningsrådet Formas, som finansierar forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, beviljar i år 65 forskare tidigt i karriären stöd för nya forskningsprojekt. Tre av dessa projekt leds av forskare vid Umeå universitet.</p><p>Beviljade projekt vid Umeå universitet:</p><ul><li>Andreas Back, Institutionen för geografi – Zombier på landsbygdens bostadsmarknad: Övergivna hus, kommunal planering och framtiden för landsbygdens bostäder, 4 434 998 kronor.</li><li>Elias Isaksson, Statsvetenskapliga institutionen – Hållbar urban omställning bortom tillväxt? Möjligheter och utmaningar i att använda alternativa ekonomiska modeller i lokal planering, 5 435 200 kronor.</li><li>Dimitry Malyshev, Institutionen för fysik – Detektion och avlägsning av bakteriesporer för en säker och miljövänlig mejeriindustri, 5 996 000 kronor.</li></ul><p>Formas betonar att samhället har ett stort behov av forskare med kvalificerade ämneskunskaper och pedagogiska färdigheter i arbetet för hållbar utveckling – både nationellt och globalt. Utlysningen Karriärstöd för forskare tidigt i karriären ger lovande forskare möjlighet att ta nästa steg i sin karriärutveckling och stärka sin självständighet som forskare.</p><p><a title="Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats" href="https://formas.se/kunskap-och-fordjupning/nyheter/nyheter/2025-10-21-forskare-tidigt-i-karriaren-satsar-pa-hallbar-utveckling.html?utm_medium=email&utm_source=Ungapped&utm_campaign=Formas+nyhetsbrev+-+ny+gd%2c+massor+av+beslut+och+en+klimatfrukost">Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats</a></p>/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525//nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429/30 nya Forte-miljoner till forskning vid Umeå universitetSex forskningsprojekt vid Umeå universitet får tillsammans nästan 30 miljoner kronor ur Fortes tilldelning om forskning för framtidens välfärdssamhälle.Wed, 29 Oct 2025 11:35:17 +0100<ul><li>Linda Arnell, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 kr till projektet <em>Våldet och verkställigheten – dömda tjejers och unga kvinnors livsvillkor innan och under anstaltsvistelse.</em></li><li>Frida Jonsson, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 till <em>Hur kan det kommunala aktivitetsansvaret stötta unga med ofullständig skolgång på lika villkor?</em></li><li>Inga Dennhag, Institutionen för klinisk vetenskap, får 4 993 000 till <em>För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom.</em></li><li>Masoud Vaezghasemi, Institutionen för epidemiologi och global hälsa får 4 998 000 till <em>Att lägga grunden för att övervinna övervikt och fetma: En väg till precisionshälsa för blivande föräldrar och barn genom realistisk utvärdering.</em></li><li>Anders Johansson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 4 999 000 till <em>Från äldreomsorg till sjukhus: Hur vårdens övergångar och personalen kunskap påverkar antibiotikaresistens och infektionsbörda.</em></li><li>Anne-Marie Fors Connolly, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 5 000 000 till <em>CRITICAL Äldre – Omfattande forskning om infektioner som utlöser akuta kritiska komplikationer hos de äldre.</em></li></ul><p>Totalt delar Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i denna omgång ut 361 miljoner kronor till 74 forskningsprojekt runt om i landet.</p><p><a title="Till Forte" href="https://forte.se/nyheter-och-evenemang/nyheter/2025-10-24-361-miljoner-till-forskning-for-framtidens-valfardssamhalle" target="_blank" rel="noopener">Till hela tilldelningen på Fortes webb</a><br><br></p>/nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429//nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879/EU satsar på Umeåforskning – 16 projekt möter stora samhällsutmaningarHur påverkar miljögifter hjärnan? Kan AI hjälpa lärare i klassrummet? Och hur kan självkörande maskiner bidra till en grönare industri? Forskare vid Umeå universitet får över 10 miljoner euro i EU-finansiering för att ta sig an några av vår tids mest angelägna frågor.Wed, 12 Nov 2025 10:24:36 +0100<p>Umeå universitet deltar i 16 nya forskningsprojekt som tillsammans beviljats drygt 10,2 miljoner euro – motsvarande cirka 112 miljoner kronor – genom EU:s utlysningar 2024.</p><p>– Den här finansieringen stärker universitetets internationella forskningssamarbeten och visar hur kunskap som utvecklas i Umeå bidrar till att flytta forskningsfronten framåt, säger Agneta Hånell Plamboeck, områdeschef vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, Umeå universitet.</p><p>Stöd från program som Horisont Europa och Erasmus+ gör det möjligt för universitetets forskare att samarbeta med kollegor, företag och organisationer runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de ny kunskap – om allt från livets minsta byggstenar till lösningar på stora samhällsutmaningar inom hälsa, hållbarhet och teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En av dem som beviljats EU-medel är Marta Bally vid Institutionen för klinisk mikrobiologi (till höger, här tillsammans med postdoktorn Malgorzata Graul). Hon utforskar våra cellers osynliga och tämligen okända skyddshölje, som när det rubbas kan bidra till cancer, autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nyfiken på vad forskarna arbetar med?</h2><p>Klicka på de utfällbara rubrikerna nedan för att läsa mer om projekten och hur forskarna bidrar till vetenskaplig utveckling och samhällsnytta.<br><br></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">HORISONT EUROPA</h2><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pelare I: Vetenskaplig spetskompetens</h2><h3><br>Europeiska forskningsrådet – Starting Grant</h3><p class="foldable">ARIMETH – spårar metanutsläpp från Arktis floder</p><p><strong>Metan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna – många gånger starkare än koldioxid. Arktis floder kan vara en dold källa, men forskningen vet ännu lite om hur dessa utsläpp uppstår och varierar. Projektet ARIMETH vill fylla den kunskapsluckan.</strong></p><p>Forskarna kombinerar fältexperiment, högupplösta mätningar med avancerade sensorer, isotopanalyser och modellering för att förstå de processer som styr metanets resa från land till flod och vidare ut i atmosfären. Genom att koppla ihop lokala studier med pan-arktiska jämförelser ska projektet utveckla nya modeller som bättre kan förutsäga både dagens och framtidens utsläpp.</p><p>Resultaten kan ge banbrytande insikter i Arktis kolcykel och avgöra om våra klimatmodeller hittills har underskattat flodernas roll i den globala uppvärmningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/f7439a65265c41869a7b464e080e2d3b.aspx">Gerard Rocher-Ros</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 902 360 euro</p><p class="foldable">MicroIMMUNE – kartlägger små proteiner med stor betydelse</p><p><strong>Vårt immunförsvar skyddar oss varje dag – men många av de minsta proteinerna som styr det är fortfarande en vit fläck i forskningen. MicroIMMUNE vill ändra på det.</strong></p><p>I vårt DNA finns gener som ger upphov till mycket små proteiner – så kallade mikroproteiner – som länge har förblivit oupptäckta. Forskarna i MicroIMMUNE utvecklar nya metoder för att identifiera dessa proteiner, kartlägga var de finns i immunceller och förstå hur de påverkar kroppens försvar under olika förhållanden.</p><p>Genom att systematiskt bygga en atlas över mikroproteinernas roll och interaktioner vill projektet synliggöra det som tidigare varit dolt. Upptäckterna kan ge helt ny kunskap om hur immunförsvaret fungerar – och bana väg för nya behandlingar. Till exempel antibiotika som efterliknar mikroproteiner för att stärka kroppens försvar mot infektioner.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/71e2c62213f84c0ba36f9991a428fefc.aspx">Iker Valle Aramburu</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 500 000 euro</p><h3>Europeiska forskningsrådet – Synergy Grant</h3><p class="foldable">RESYDE – återskapar livets byggstenar</p><p><strong>Hur blir en blomma till? Och varför får levande organismer just de former och mönster vi ser i naturen? Det vill forskningsprojektet RESYDE förstå genom att studera de biologiska processer som bryter symmetrin i celler och vävnader – ett av livets stora mysterier.</strong></p><p>I projektet använder forskarna växten Arabidopsis som modell. Genom att kombinera genanalyser, avancerad mikroskopi, experiment där de påverkar proteiners funktion och datormodellering undersöker de hur molekyler, signaler och mekaniska krafter styr cellernas utveckling. Med hjälp av en virtuell ”4D-cellmall” kan de simulera dessa processer och testa hypoteser om hur former uppstår och förändras.</p><p>Målet är att nå en förutsägbar förståelse av hur organismer utvecklar sina former. På sikt kan kunskapen få stor betydelse för allt från medicin till jordbruk – till exempel genom att styra hur vävnader byggs upp eller hur växter formas.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7fa34837022c4fdeb6932a274829a3b0.aspx">Stephan Wenkel</a>, Institutionen för fysiologisk botanik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 2 413 756 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Doctoral Networks</h3><p class="foldable">ENGAGE – banar väg för framtidens gröna och AI-styrda arbetsmaskiner</p><p><strong>Grävmaskiner, skogsmaskiner och hamnkranar är viktiga i samhället – men de behöver bli säkrare, smartare och mer miljövänliga. ENGAGE utbildar nästa generation forskare som ska skapa AI-styrda arbetsmaskiner för framtidens behov.</strong></p><p>I projektet samarbetar europeiska industrijättar som Volvo, Bosch och Liebherr med forskare inom AI, robotik och fysik från universitet i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike, samt teknikbolag som Algoryx. Tillsammans utbildar parterna tretton doktorander i simulering och AI för att utveckla maskiner som kan arbeta mer autonomt, med lägre klimatavtryck och högre säkerhet.</p><p>Satsningen kombinerar teknisk spetskompetens med praktisk förståelse för mobila arbetsmaskiner inom anläggningsarbete, jordbruk och skogsbruk. På så sätt vill ENGAGE stärka Europas industri och göra vardagliga arbetsmaskiner till en del av den gröna omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 108 210 euro</p><p class="foldable">GLYCOCALYX – blottar cellernas osynliga skyddshölje</p><p><strong>Varje cell i kroppen är täckt av ett tunt ”sockerskal” – glykokalyx. Det skyddar cellen och hjälper den att kommunicera med omgivningen. Trots sin centrala roll i immunförsvaret, hjärnans funktion och vävnaders läkning är mycket fortfarande okänt.</strong></p><p>Det europeiska doktorandnätverket GLYCOCALYX samlar 15 unga forskare som vill ta reda på hur detta känsliga lager är uppbyggt, hur det fungerar – och vad som händer när det slutar fungera. När systemet rubbas kan det bidra till sjukdomar som cancer, autoimmuna tillstånd och neurodegeneration. Nedbrytning av glykokalyxen kan också göra kroppen mer sårbar för allvarliga infektioner.</p><p>Forskarna kombinerar kemi, fysik, biologi och medicin för att kartlägga glykokalyx och utveckla nya verktyg som gör det osynliga synligt. Resultaten kan bana väg för innovativa diagnostiska metoder och behandlingar – och ge en djupare förståelse för våra celler och deras osynliga skydd.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/1c0a359d7b484a57887181ad3ee98fab.aspx">Marta Bally</a> och <a href="~/link/b57dd5a6ea894941a99e05b60515339a.aspx">Anne-Marie Fors Connolly</a>, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 649 260 euro</p><p class="foldable">MIPrecise – utvecklar en snabbare & mer jämlik cancerdiagnostik</p><p><strong>Var du bor ska inte avgöra hur snabbt du får en cancerdiagnos. Men dagens dyra och känsliga tester kräver ofta specialistkliniker. MIPrecise vill utveckla enkla och miljövänliga tester som gör diagnoser snabbare och mer tillgängliga, även på mindre mottagningar.</strong></p><p>Istället för ömtåliga biologiska reagenser använder forskarna smarta plastmolekyler, så kallade imprintade polymerer. De fungerar som konstgjorda antikroppar och kan skräddarsys för att känna igen biomarkörer – molekyler i kroppen som signalerar cancer. Med tekniken vill forskarna utveckla tester som både är robusta och träffsäkra, och som kan användas för vätskebiopsier, hemtester och mer precis cancerbehandling.</p><p>I det europeiska doktorandnätverket MIPrecise får unga forskare en tvärvetenskaplig utbildning som förenar materialvetenskap, cellanalyser och kliniska tester. Målet är att ta fram nya diagnostiska plattformar och bidra till mer hållbar cancerdiagnostik – till nytta för patienter, vården och miljön.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/ff3d0a52d56a45d8b10cb1301ab338cf.aspx">Jenny Persson</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 324 630 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Postdoctoral Fellowships</h3><p class="foldable">CORALS – bygger blixtsnabb datateknik med ljus</p><p><strong>Dagens digitala teknik är både energikrävande och på väg att nå sin hastighetsbegränsning. CORALS undersöker om ljus kan ta över efter elektricitet – och bana väg för snabbare, mer energieffektiva datorer.</strong></p><p>Projektet fokuserar på så kallade polaritoner – hybridpartiklar där ljus och materia samverkar. Dessa partiklar kan växla mellan ljus- och materiatillstånd i extremt hög takt, ett fenomen som kallas Rabi-oscillation. Hittills har sådana svängningar varit alltför kortlivade för att kunna användas i praktiken, men CORALS vill undersöka om det går att skapa mer stabila signaler.</p><p>Lyckas forskarna kan resultatet bana väg för optiska switchar som gör datorer både betydligt snabbare och mer energisnåla än dagens – och på sikt för helt nya former av kvant- och ljusbaserad informationsteknik.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/873f450f972b440383861538726a54e6.aspx">Ben Johns</a> och <a href="~/link/5ea5c52cb8224f18944630d14e7e799a.aspx">Nicolò Maccaferri,</a> Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp: </strong>252 180 euro</p><p class="foldable">Cryo-GraPoTSS – avslöjar hur bakterier sprider antibiotikaresistens</p><p><strong>Multiresistens hos bakterier är ett växande hot mot vår hälsa. En viktig orsak är att bakterier kan överföra gener för antibiotikaresistens mellan varandra med hjälp av små proteinmaskiner – så kallade typ 4-sekretionssystem (T4SS).</strong></p><p>Systemen fungerar ungefär som mikroskopiska tunnlar som överlämnar gener från en bakterie till en annan. I projektet Cryo-GraPoTSS ska forskarna för första gången kartlägga hur dessa system ser ut i grampositiva bakterier, en grupp som ofta orsakar svåra sjukhusinfektioner.</p><p>Med hjälp av kryoelektronmikroskopi och tomografi ska de ta fram högupplösta bilder av T4SS i bakterien Enterococcus faecalis – direkt i dess naturliga miljö. Genom att avslöja hur dessa molekylära maskiner är uppbyggda och fungerar hoppas forskarna kunna identifiera nya måltavlor för antibiotika. Kunskapen kan bli en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/74c44e57660641bba0b41ffe53be4bd4.aspx">Kieran Deane-Alder</a> och <a href="~/link/a88ab036b4fa4de7877561480f0ae3ba.aspx">Ronnie Berntsson</a>, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 236 340 euro</p><h3>Forskningsinfrastruktur</h3><p class="foldable">SoGreen – lyfter den gröna omställningens sociala dimension</p><p><strong>Klimatomställningen handlar inte bara om teknik – den påverkar också hur vi lever, arbetar och bor. SoGreen utvecklar metoder för att studera hur de sociala aspekterna av omställningen kan bidra till att göra den mer rättvis och inkluderande.</strong></p><p>Genom att samla kunskap om människors livsvillkor och attityder kan forskarna bidra med viktiga perspektiv på hur omställningen påverkar olika grupper i samhället, beroende på ålder, ekonomi och andra faktorer. Forskare vid Umeå universitet medverkar i utvecklingen av metoder för att samla in sociala data som ska ge bättre underlag för analyser och beslut.</p><p>SoGreen vill ge beslutsfattare verktyg att bättre förstå de sociala utmaningarna – och stödja en grön omställning som tar hänsyn till människors olika erfarenheter.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/a748b03f92c348c282f54b65937c4027.aspx">Gunnar Malmberg</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 29 625 euro</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pelare II: Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft</h2><h3><br>Kluster 1: Hälsa</h3><p class="foldable">EXPOSIGNALZ – undersöker miljögifters koppling till Alzheimer</p><p><strong>Kan luftföroreningar och andra miljögifter bidra till demenssjukdomar som Alzheimer? EXPOSIGNALZ vill ta reda på hur hjärnan påverkas av kemikalier vi omges av i vardagen.</strong></p><p>Genom laboratorieforskning, avancerade hjärnmodeller och studier i olika befolkningsgrupper undersöker forskarna vilka ämnen som är farliga, hur de påverkar hjärnan över tid och om de kan bidra till sjukdomsförlopp.</p><p>Målet är dels att ta fram nya biomarkörer för tidig diagnos, dels att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att minska människors exponering och på så sätt förebygga sjukdomar.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/32112574837542c9acbb60aedeca3c95.aspx">Anna Oudin</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 475 090 euro</p><h3>Kluster 4: Digitala frågor, industri och rymden</h3><p class="foldable">XSCAVE – utvecklar smarta maskiner för arbete i skog och mark</p><p><strong>Självkörande maskiner som kan förstå och anpassa sig efter sin omgivning – det är visionen för XSCAVE. Projektet utvecklar AI-lösningar som ska göra tunga arbetsfordon smartare, mer miljövänliga och till hjälp i branscher med brist på arbetskraft.</strong></p><p>Forskarna kombinerar djupinlärning med fysikaliska modeller och data från maskiner i drift för att skapa autonoma styrsystem som är snabba och tillförlitliga. Systemen ska kunna anpassa rörelser och manövrering efter både uppgift och underlag – köra, gräva och lasta i lös jord, stenig mark, ojämn skogsterräng och snö.</p><p>I samarbete med industripartners som Algoryx, Komatsu, Novatron och Toshiba kommer tekniken att testas i verkliga miljöer. Målet är maskiner som kan arbeta effektivt, bränslesnålt och säkert – även utan förare.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 714 625 euro</p><h3>Kluster 6: Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö</h3><p class="foldable">ArcticKnows – formar Arktis framtid med lokal kunskap</p><p><strong>Hur kan arktiska samhällen och urfolk själva vara med och styra utvecklingen i sina regioner? ArcticKnows samlar forskare, företag och samhällsaktörer för att stärka lokala röster i omställningen till ekonomier som både är hållbara och rättvisa.</strong></p><p>Projektet bygger broar mellan forskning, traditionell kunskap och praktiskt arbete. I nära samarbete med lokala aktörer utvecklas pilotprojekt inom naturturism, småskaligt jordbruk och fiske i Sverige, Norge, Finland och Grönland. Särskilt fokus ligger på att inkludera kvinnor och ungdomar, samt att lyfta urfolks perspektiv i beslutsprocesser.</p><p>Målet är att bana väg för nya arbetssätt där människor i Arktis själva kan forma sin framtid – och där deras erfarenheter blir en resurs i den globala omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/6f100d6a98684f2da25d15c6c807c513.aspx">Linda Lundmark</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 363 075 euro</p><p class="foldable">CoCo – främjar samexistens mellan lantbruk och rovdjur</p><p><strong>Hur kan lantbrukare och vilda djur leva sida vid sida? Projektet CoCo tar sig an den växande konflikten mellan betesdrift och ökande populationer av rovdjur och klövvilt i Europa.</strong></p><p>Projektet engagerar tusentals lantbrukare med betande djur samt jägare i tolv europiska länder för att tillsammans utveckla nya sätt att hantera konflikter mellan människa och djur. Genom policyanalyser, intervjuer, fältbesök, fokusgrupper och modellering undersöker forskarna olika aktörers erfarenheter av befintliga och möjliga lösningar – och hur dessa kan påverka beslutsfattande på flera nivåer.</p><p>Målet är att ta fram en färdplan för samexistens som kan minska konflikter, stärka samarbetet mellan berörda parter och bidra till hållbara landskap – för både människor och djur.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/b912ff988f754c4eb82ebec2eb23e87d.aspx">Camilla Sandström</a>, Statsvetenskapliga institutionen<br><strong>Beviljat belopp: </strong>246 380 euro</p><p class="foldable">FlavourFerm – gör växtbaserad mat godare och nyttigare</p><p><strong>Varför väljer inte fler växtbaserad mat? Ofta faller det på smaken och konsistensen. FlavourFerm vill ändra på det – genom att utveckla fermenteringstekniker som gör gröna alternativ både godare och mer näringsrika.</strong></p><p>Forskarna kombinerar traditionella metoder med modern precisionsfermentering, där jästsvampar programmeras att producera specifika proteiner – till exempel mjölkprotein utan animaliskt ursprung. De använder också baljväxter för att odla svampmycel med köttliknande egenskaper.</p><p>De nya ingredienserna ska testas i växtbaserad ost, kött och mjölk – och skalas upp i pilot- och förkommersiell nivå tillsammans med livsmedelsföretag i Europa. Målet är att ta fram växtbaserad mat som är lika smakrik och näringsrik som animaliska alternativ, men mer hållbar för både människor och planeten.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/0034b495c740417e93862321442afc71.aspx">Armando Perez-Cueto</a>, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, och <a href="~/link/4fc80be3f056492eb675ee2202eedb33.aspx">Danielle Wilde</a>, Designhögskolan<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 393 392 euro</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">ÖVRIGA PROGRAM</h2><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Erasmus+</h2><p class="foldable">AI2PI – rustar lärare för AI i klassrummet</p><p><strong>Hur kan skolan och lärarutbildningarna tillsammans möta samhällsutvecklingen med AI-verktyg som ChatGPT? AI2PI Teacher Academy utvecklar kurser, nätverk och praktiska modeller som hjälper lärare att förstå och använda AI på ett ansvarsfullt sätt.</strong></p><p>Digitaliseringen påverkar både hur undervisning bedrivs och vilka kunskaper elever kommer att behöva i framtiden. Förutom teknisk förståelse blir kritiskt tänkande, samarbete och empati allt viktigare – särskilt när AI-teknik tar plats i klassrummet.</p><p>För att stötta lärare i den här omställningen samarbetar sju universitet, skolor och lärarfortbildare runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de korta kursmoduler (mikromeriter), ett gemensamt ramverk för AI-kompetens i skolan och praktikgemenskaper där lärare kan dela erfarenheter.</p><p>Målet är en trygg, forskningsbaserad undervisning med fokus på AI – ett stöd för eleverna att navigera klokt som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7ff58d2ae47a41de84e38f7cff128387.aspx">Maria Rönnlund</a>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 152 319 euro</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Kol- och stålforskningsfonden</h2><p class="foldable">AUSNANITE – bakar starkare och klimatsmartare stål</p><p><strong>Stål är ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial. Men tillverkningen kräver enorma mängder energi och orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu testar forskare en ny metod för att procucera stål som både är starkare och mer klimatsmart – genom att ”baka” det.</strong></p><p>I projektet AUSNANITE undersöker forskarna om den etablerade härdningsmetoden <em>austemperering</em> kan kombineras med en kontrollerad ”bakning” för att skapa en ny typ av ausferritisk struktur. Strukturen ger stålet en unik kombination av hög styrka och seghet – egenskaper som gör det särskilt motståndskraftigt mot slag och nötning, till exempel i entreprenad- och gruvutrustning.</p><p>Metoden kan också göra tillverkningen av stångstål och smidesstål betydligt mer energieffektiv. Till skillnad från dagens processer behöver stålet inte värmas upp en andra gång, vilket minskar både kostnader och koldioxidutsläpp.</p><p>Om tekniken visar sig fungera i industriell skala kan redan en delvis övergång minska utsläppen med hundratusentals ton koldioxid varje år. Resultatet kan bli stål som håller längre, är billigare att producera och stärker Europas omställning till en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/8dc84e451ed7496e8cfd907388115792.aspx">Richard Larker,</a> Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 254 171 euro</p>/nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879//nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261/Från journalstress till AI-lösning – läkarstudentens idé blev succéLäkarstudenten Edvin Tidevall sommarjobbade som läkarassistent och häpnade över hur mycket tid som gick åt till dokumentation. Han upptäckte snart att en av de största tidstjuvarna var journalföringen. Lösningen blev en AI-tjänst som i sin tur blev företaget Leapscribe som snabbt köptes av Nordens största leverantörer inom e-hälsa. Och på företagsresan fick Edvin Tidevall god hjälp av innovationssystemet vid Umeå universitet.Fri, 24 Oct 2025 11:33:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtliga medgrundare till bolaget Leapscribe samlade; Arvid Östlund, Samir Jamehdar, Edvin Tidevall och Adrian Bagger Toräng. Fotograf: Fanny Berglund ( Studioformbar).</p></div></div><p>– När Leapscribe fortfarande befann sig i ett väldigt tidigt skede pitchade jag idén för inkubatorn Uminova innovation, men eftersom jag hade en anknytning till universitetet kopplades jag ihop med Innovationskontoret vid Umeå universitet istället och affärsutvecklaren Christopher Frisk, berättar Edvin Tidevall som idag arbetar på Cambio som var bolaget som köpte hans företag.</p><h3>Affärscoachen blev ett viktigt bollplank</h3><p>– När vi kom in i Innovationskontoret fanns ingen färdig produkt – Leapscribe var fortfarande i sin linda. Stödet handlade mycket om generella frågor kring företagande och entreprenörskap, men också om regulatoriska frågeställningar, vilket var helt avgörande för oss innan vi kunde börja arbeta med kunder. Vår affärscoach blev ett viktigt bollplank och hjälpte oss att hantera de många utmaningar som dyker upp när man är ny som entreprenör. Det stödet var väldigt värdefullt.</p><p>Idén, som Edvin Tidevall fick hjälp att skapa bolag av, är en AI-assistent som under ett patientsamtal automatiskt genererar journalanteckningar. Det frigör mycket tid och förenklar för vårdpersonal utan att kompromissa med patientsäkerhet och integritet. Idén och företaget blev så lyckat att det i somras såldes till Cambio där Edvin Tidevall nu arbetar med att utveckla och implementera systemet.</p><h3>Vad vill du skicka med till andra studenter eller medarbetare vid Umeå universitet som har en idé?</h3><p>– Våga prova. Att starta företag är en utmaning, men det är också en fantastisk utbildning i sig. Man lär sig otroligt mycket längs vägen. Det finns bra stöd att få via Innovationskontoret – både för att validera sin idé och för att hitta rätt team. Så tveka inte, ta med din idé till Innovationskontoret och testa!</p>/nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261//nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086/Specifikt protein kan motverka viss cancer hos små barnHöga nivåer av ett specifikt protein, HIF2α, kan minska tillväxten av tumörceller vid neuroblastom, en form av cancer som drabbar nervsystemet hos små barn. Det visar en ny studie av forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet. Det aktuella proteinet verkar även få cancercellerna att förändras till mindre aggressiva celler.Tue, 28 Oct 2025 11:16:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargrupppen i Umeå bakom studien. Från vänster Eirini Antoniou, Subhamita Maitra, Johan Holmberg och Caroline Lindehell. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Olof Jansson </span></p></div></div><p>– Fyndet ökar förståelsen för hur neuroblastom utvecklas. Det gäller dock ett väldigt specifikt ämne och hur det verkar på cellnivå. Det går absolut inte att påverka med att börja äta mer protein, utan det handlar om att förhoppningsvis på sikt nå fram till nya behandlingar, säger Johan Holmberg, professor i molekylär tumörbiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.</p><p>Neuroblastom är en cancerform som drabbar det sympatiska nervsystemet hos små barn och är ofta svårbehandlad, särskilt när tumörcellerna har många kopior av en gen med beteckningen MYCN. I den nya studien har forskarna fokuserat på ett protein med beteckningen HIF2α.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uttryck av gener</h2><p>När forskarna prövade att öka mängden HIF2α i neuroblastomceller med många kopior av MYCN-genen, kunde de se en kraftig minskning av det protein som uttrycks av MYCN-genen. Samtidigt ökade uttrycket av gener som är typiska för celler som producerar noradrenalin i binjuremärgen. Det tyder på att tumörcellerna började likna mer mogna celler i det sympatiska nervsystemet. Cellerna slutade också att dela sig lika snabbt och de utvecklade långa utskott; ett tecken på att de håller på att mogna.</p><p>I försök på möss med neuroblastom minskade tumörernas tillväxt tydligt när HIF2α aktiverades. Vid analys av patientprover från barn med neuroblastom såg forskarna att höga nivåer av den gen, EPAS1, som kodar för proteinet HIF2α hängde ihop med låga nivåer av MYCN och med gener som är typiska för mer mogna celler. Dessutom hade patienter med höga nivåer av EPAS1 generellt en bättre prognos.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bromsande funktion</h2><p>Studien utmanar därmed en tidigare uppfattning att HIF2α skulle fungera som en pådrivare av cancer i neuroblastom. I stället tyder resultaten på att proteinet i vissa fall kan ha en bromsande funktion och främja mognande till mindre aggressiva celler.</p><p>– Upptäckten kan visa sig betydelsefull men det är dock långt kvar till det kan bli aktuellt med nya behandlingar som baseras på detta, säger Johan Holmberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Sämre överlevnad</h2><p>Neuroblastom utgör cirka sex procent av cancerfallen bland barn. Det finns flera olika svårighetsgrader av sjukdomen som påverkar prognosen. Behandlingarna har under de senaste årtiondena förbättrats så att tre av fyra barn som drabbas överlever sjukdomen. Dock är överlevnaden tyvärr sämre för patienter med många kopior av MYCN genen.</p><p>Studien som stöds av Barncancerfonden, Cancerfonden, Kempefonden och den medicinska fakultetens Strategiska Forskningsresurs vid Umeå universitet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. </p>/nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086//nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945/Nätverk ska öka samverkan inom cancerforskningEtt nytt nätverk samlar forskare på universitetet och i regionen för att stärka samarbeten och lägga grunden för fortsatt utveckling inom cancerområdet.Tue, 21 Oct 2025 15:37:24 +0200<p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd. Här finns forskare med olika bakgrunder, expertis och perspektiv, vilket skapar goda förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbeten. Men trots den geografiska närheten mellan prekliniska och kliniska forskningsmiljöer på universitetet och inom regionen har naturliga mötesplatser för forskare ofta saknats.</p><p>– Det har funnits önskemål om att bygga relationer, dela erfarenheter och hitta nya vägar framåt tillsammans och därför har ett forskarnätverk inom cancerområdet skapats, berättar Lotta Edvinsson, projektledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Den första träffen hölls i förra veckan och fungerade som kick-off för forskare inom alltifrån omvårdnad till molekylärbiologi. Forskningsledare, blivande forskningsledare och representanter för stödfunktioner samlades för att lyssna på inspirationsföreläsningar och korta presentationer av infrastruktur, följt av mingel.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>– Samverkan, samarbete och ett tvärvetenskapligt tänk ger möjlighet att både ytterligare stärka befintliga projekt och att skapa nya ingångar och möjligheter att beforska områden inom cancer. En förutsättning för att hitta synergier är att forskare lär känna varandra, pratar och utforskar möjligheter, säger Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Gemensamma behov och krav</h3><p>Förutom forskarnas egna önskemål finns formella krav. För att bli ett Comprehensive Cancer Center (CCC) krävs ökad samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning.</p><p>– Vi har mycket att vinna på att samla våra resurser och kompetenser. Det handlar både om att möta våra egna behov av närmare samarbete, samtidigt som vi uppfyller externa krav, säger Tufve Nyholm.</p><h3>Gott exempel kan inspirera fler</h3><p>Ett gott exempel på framgångsrikt samarbete över gränserna står Daniel Öhlund och Erik Chorell för.</p><p>–Forskning inom life science är idag så komplex att ingen kan ha alla kompetenser inom ett lab. För att säkerställa genomslag och kvalitet i projekt krävs ofta extra hjälp. Infrastrukturer erbjuder detta stöd och är därför viktiga att använda, säger Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och ansvarig för Umu-noden av den nationella infrastrukturen Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS).</p><p>Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention och onkolog på Cancercentrum, vände sig till CBCS med en konkret frågeställning, men menar att man genom ett bredare kontaktnät kan forma nya samarbeten redan i planeringsstadiet.</p><p>– Genombrott inom cancerforskning kräver samarbeten mellan olika discipliner. Fler samarbeten kan faciliteras genom nätverk som detta och där har Umeå CCC en viktig roll, säger han.</p><p>Målet är ett livskraftigt forskarnätverk inom cancerområdet i Umeå. Nu fortsätter arbetet med att utveckla formatet och skapa fler möjligheter till utbyte och samverkan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention .</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div>/nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945//nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019/Att ompröva Arktis säkerhet i en tid av spänning och förändringDen 18 september samlades forskare, beslutsfattare och experter i Oslo för Arctic Security Conference 2025 för att diskutera en central fråga: hur kan polarisering och fragmentering i Arktis hanteras? Programmet spände över klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot – och betonade det akuta behovet av samarbete och forskning som kan stödja beslut på alla nivåer i samhället.Tue, 21 Oct 2025 11:10:54 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Unga forskare satte tonen</h2><p>Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde unga forskare en serie workshoppar som lade grunden för de kommande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata kändes de som en första konferensdag – fyllda av energi, utbyte och engagemang – och lockade en stor och uppmärksam publik. Deras sessioner täckte ett brett spektrum av ämnen och visade hur nästa generation av Arktisforskare redan är med och formar debatten, samtidigt som de banade väg för de mer etablerade röster som tog plats dagen därpå. En återkommande fråga var de växande hybridhoten, där deltagarna betonade att endast starka demokratiska institutioner, social sammanhållning och tillit kan hindra sådana hot från att underminera samhällen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4ac5d820-031b-4e81-a9a1-3b520cd042eb" data-contentname="BILD Paul">{}</div><p>– Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar, säger Paul Schmidt, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet. Hans reflektioner understryker värdet av internationella arenor som denna för att knyta kontakter mellan forskare över gränser och discipliner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Politiken i fokus</h2><p>Den officiella konferensdagen öppnade inför en fullsatt sal, vilket visade det stora intresset för arktisk säkerhet. Norges utrikesminister Espen Barth Eide, Samerådets representant Gunn-Britt Retter, riksdagsledamoten Ine Eriksen Søreide och USA:s tidigare Arctic Ambassador-at-Large Michael Sfraga delade sina perspektiv på läget i regionen. Panelen målade upp en nyanserad bild av både samarbete och konflikt. Särskilt uppmärksammad blev Sfragas tydliga uttalande om att USA aldrig kommer att försöka köpa eller annektera Grönland, utan respektera gränser och rättsstatens principer – ett budskap som väckte gensvar för både sin tydlighet och symbolik.</p><p class="quote-center">Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokrati och försvar</h2><p>Senare under dagen höll Norges överbefälhavare, general Erik Kristoffersen, ett anförande som gjorde starkt intryck. Han betonade att även om länder måste vara vaksamma är det varken möjligt eller önskvärt att försvara sig mot varje tänkbart hot. Framför allt underströk han att demokratin alltid måste stå i centrum:</p><p>– Ingen vill leva i ett land där försvarschefen och polischefen styr vardagen. Vi vill leva i en demokrati, sade Kristoffersen.<br>Hans ord speglade den tidigare diskussionen om vikten av motståndskraft byggd på starka institutioner och medborgerlig tillit, och påminde om att arktisk säkerhet i grunden handlar om vilket samhälle vi vill bevara.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Klimatutmaningar i skymundan</h2><p>Även om mycket av diskussionen kretsade kring geopolitik och försvar varnade flera talare för den tilltagande nedgången i klimatforskning i Arktis. Med färre möjligheter till gränsöverskridande samarbete har nästan hälften av Arktis blivit en ”vetenskaplig blind fläck”. Denna brist på data försvagar tillförlitligheten i klimatmodeller och gör det svårare för samhällen och beslutsfattare att förbereda sig för långsiktiga miljöförändringar. När deltagarna steg ut i 20 graders septembervärme i Oslo blev verkligheten svår att bortse från: klimatförändringarna har inte pausats bara för att uppmärksamheten har skiftat.</p><p>– Vi får inte tappa bort klimatdimensionen. Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete, reflekterar Paul Schmidt. Hans ord understryker den roll som universitet som Umeå kan spela i att bygga broar mellan vetenskap och samhälle, och säkerställa att arktisk forskning fortsätter att vägleda beslut i en snabbt föränderlig värld.</p>/nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019//nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503/Stina Bodén gjorde ett utlandsår i forskningens tjänstStina Bodén, är dietist och anknuten som postdoktor till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Hon har nyligen publicerat en uppmärksammad studie om blåbär som genomfördes i Denver, Colorado, och berättar här själv om hur det var att tillbringa ett år som forskare i USA. Wed, 15 Oct 2025 09:05:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén genomförde under sin tid i USA bland annat en studie om att blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom som uppmärksammades av flera utländska medier. Du kan läsa mer om studien via länk längst ner.</p></div></div><h3>Vad gav ditt årslånga utbyte för din forskning och din personliga utveckling?</h3><p>– Det var både spännande och utmanande att ingå i en ny forskargrupp på andra sidan av Atlanten. Jag var hemtam i forskningsområdet sedan tidigare och i gruppen fanns tydliga roller samtidigt som jag själv till en början inte visste riktigt vad min roll var. Det uttalades inte så tydligt men med tiden lärde jag mig hantera det och kunde också känna mig tryggare i vad just jag kunde bidra med i den forskning vi gjorde tillsammans i gruppen.</p><p>– En stor tillgång var att jag fick jobba nära två statistiker. För min egen personliga utveckling var nog den amerikanska mentaliteten rätt bra faktiskt, det vill säga att tro på sig själv och den positiva inställningen till arbetet. Det lyftes jag av och jag hoppas att jag har kunnat ta mig med en bit av det hem.</p><h3>Varför blev det just Denver?</h3><p>– Tack vare Christina West, professor i pediatrik här i Umeå och barnallergolog, så fick jag redan 2022 kontakt med forskaren och dietisten Carina Venter i Denver. Mitt postdokprojekt inom NorthPop låg väldigt nära de frågeställningar som Carina ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt. Hon är ett känt namn inom forskningen som rör mat och allergier hos barn, med ett särskilt intresse för prevention. Så det var en ynnest att få åka och jobba med henne. Att Denver dessutom ligger intill de vackra Klippiga Bergen i Colorado, var en stor bonus. Där hade jag lätt kunnat bo kvar för den fantastiska miljöns skull.</p><h3>Vad fick du för hjälp från Umeå universitet?</h3><p>– Den forskningsfinansiering jag haft i form av både ALF (karriärtjänst på Region Jämtland Härjedalen under fyra år) liksom så kallade <em>strategiska medel</em> under ett par år innan jag åkte till USA, var definitivt avgörande för att jag sedan kunde åka dit. Jag fick även en mindre summa så kallade internationaliseringsmedel som möjliggjorde att jag kunde åka till Denver och besöka universitet och reka boendeplats och skolor för mig och min familj, eftersom jag åkte dit med man och tre barn i skolåldern. Det var oerhört värdefullt. Sedan hade jag stipendiemedel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) som finansierade hela året vi bodde där.</p><h3>Skulle du rekommendera andra forskare att göra postdok utomlands?</h3><p>– Utan tvekan! Jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt speciellt att befinna sig i USA när Trump-administrationen tillträdde med tanke på allt som hänt inom akademin sedan dess. Jag är väldigt glad att jag kom dit innan allt började falla i bitar. För sedan jag kom hem så är forskargruppen jag jobbade med där mer eller mindre trasig och vissa kollegor är utan både forskningsfinansiering och anställning. Men med det sagt, det finns fortfarande välfungerande forskningsmiljöer både i USA och i andra delar av världen. Så den som har en ingång tycker jag absolut ska försöka!</p><h3>Om någon blir inspirerad, vad är första steget mot en postdok i utlandet?</h3><p>– Ta kontakt med potentiella samarbetsparters och våga bjud in dig själv om det är en forskare eller forskargrupp som du finner särskilt intressant. Nästa steg är förstås att söka forskningsmedel. Sök allt du bara kan och ge inte upp om du får avslag. Sök igen!</p><p>Läs gärna mer om studien som Stina Bodén genomförde tillsammans med de nya forskarkollegorna i Denver: <a href="~/link/f79aefd0415049199d77e50551e79e32.aspx">Blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom</a>.</p>/nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503//nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023/”Molekylär livvakt” gör infektioner svåra att bli av medForskare vid Umeå universitet har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. Deras studie avslöjar hur proteinet RfaH fungerar som en skyddande sköld för bakteriegener – och pekar på nya strategier för att bekämpa ihållande infektioner.Thu, 16 Oct 2025 12:15:18 +0200<p>– Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme. Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet som lett studien.</p><p>Ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården: bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.</p><h3>Håller kritiska gener påslagna</h3><p>Med hjälp av tarmbakterien <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> som modell visar Kemal Avican och hans team att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.</p><p>– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvak”t och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.</p><p>– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt!, tillägger han.</p><p>Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket i ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.</p><h3>Överlever stress i en fientlig miljö</h3><p>Forskarna fann att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena blir ogästvänliga.</p><p>I mössförsök var skillnaden markant: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär ett av fem blev infekterade när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.</p><p>Forskningen visade att RfaH styr produktionen av en nyckelkomponent på bakteriers yta – O-antigenet. Utan RfaH blir detta yttre lager defekt. Men RfaHs effekter sträcker sig längre än så och aktiverar många ”nedströms” gener involverade i vidhäftning, rörelse och näringstransport.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Atomkraftsmikroskopibilder av Yersinia pseudotuberculosis-celler som saknar proteinet RfaH och växer under högsaltförhållanden. Utan RfaH får bakterierna defekta ytor som gör att de klumpar ihop sig i den stressiga, saltrika miljön.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kemal Avican</span></div></div><h3>Lovande mål för antimikrobiell behandling</h3><p>RfaH i sig finns i många bakterier, inklusive ofarliga sådana i mikrobiotan. Men det är just dessa ”nedströmsgener”, gener som aktiveras av en annan gen eller signal tidigare i en biologisk process, som skulle kunna bli lovande nya selektiva mål för att stoppa ihållande infektioner, menar forskarna.</p><p>– En sådan antimikrobiell metod skulle kunna avväpna patogena bakterier utan att störa de nyttiga, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.</p><p>Medan <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> vanligtvis orsakar en infektion som kroppen kan hantera och läka ut på egen hand hos oss, fungerar den som en värdefull modell för tarmbakterier som orsakar långvariga eller återkommande sjukdomar, till exempel <em>Escherichia coli</em>, <em>Salmonella</em> och <em>Helicobacter</em>. Resultaten kan därmed bidra till utvecklingen av nya strategier för att bekämpa långvariga tarminfektioner.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e5e74599-5e42-43a1-8e3d-5a0dec6acbf5" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023//nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601/Ny upptäckt – bakteriella ”bubblor” surfar till cellens ytaForskare vid Umeå universitet har upptäckt att de mikroskopiska ”bubblor” som utsöndras från bakterier i vår kropp inte bara driver omkring på måfå. I stället använder de cellers tunna utskott som transportväg för att snabbt och effektivt nå målet med sitt innehåll. Wed, 08 Oct 2025 14:02:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Arnqvist är professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar</p><p>– Detta är en mekanism som ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar och i förlängningen hur vi förstår och bekämpar infektioner, säger Anna Arnqvist, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Drönare med leverans</h2><p>Alla levande celler kan utsöndra nano-stora vätskefyllda strukturer som liknar ”bubblor”, så kallade vesiklar, Även bakterier frisätter sådana vesiklar och trots sin ringa storlek kan de bära med sig allt från toxiner till proteiner och DNA som påverkar hur den mottagande värdcellen reagerar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Zia Ur Rehman, postdoktor i Anna Arnqvists grupp när studien gjordes. Han forskar numera vid  Kohat University i Pakistan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Vesiklarna fungerar som budbärare mellan varandra och till celler ungefär som pyttesmå drönare som levererar sitt innehåll, förklarar Zia Ur Rehman, förstaförfattare. Han postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet när studien utfördes.</p><p>Medan tidigare forskning har fokuserat på en bättre förståelse av hur celler tar upp vesiklar och vilka effekter de orsakar där, har det förblivit en obesvarad fråga hur vesiklarna når cellkroppens yta där upptaget sker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Rör sig inte på måfå</h2><p>Den nya studien visar att vesiklar nära värdceller inte bara driver omkring slumpmässigt. I stället liftar de på tunna, trådliknande utskott på cellens yta, så kallade filopodier.</p><p>Filopodierna, som är rika på aktinproteiner, spelar en viktig roll när celler rör sig, drar ihop sig eller känner av omgivningen. Anna Arnqvist och hennes kollegor upptäckte att vesiklarna utnyttjar filopodier antingen genom att "surfa" längs dem, ungefär som att glida nerför ett räcke, eller genom att aktivt dras med inåt när filopodierna drar ihop sig.</p><p>Detta transportsätt fångar effektivt upp vesiklarna från den omgivande miljön och flyttar dem från cellens ytterkant till cellkroppen, där de kan tas upp och därigenom leverera sitt innehåll till värdcellen.</p><p>Med hjälp av avancerade mikroskopitekniker med hög upplösning kunde forskarna i realtid observera vesiklar som interagerar med filopodier och till och med mäta deras hastighet när de surfade fram eller drogs inåt.</p><p>–  Hastigheten när de surfar framåt var igenomsnitt 1 nanometer per sekund. Då de dras inåt gick det fortare, i genomsnitt 30 nanometer per sekund vilket innebär att den rör sig ungefär sin egen längd på en till två sekunder, säger Zia Ur Rehman.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Universell strategi hos bakterier</h2><p>– Viktigast av allt var att vi såg att vesiklarna använder samma transportmekanism oavsett vilken bakterie som vesiklarna kom ifrån eller vilken vävnad mottagande celler tillhörde. Det tyder på att det här är en universell strategi som bakterier använder sig av, säger Anna Arnqvist.</p><p>Eftersom vesiklar efterliknar ytan på sina moderbakterier och bär ett brett spektrum av molekyler, kan de påverka värdceller på många sätt. Förutom att leverera skadliga ämnen kan vesiklarna fungera som "lockbeten" för att skydda bakterier från attacker från immunsystemet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Förebygga och behandla infektioner</h2><p>Eftersom bakteriella vesiklar redan spelar en nyckelroll i infektionsbiologi inom sjukvården, till exempel som leveranssystem för läkemedel eller vacciner, ger denna studie viktig ny kunskap om den allra första kontakten med värdcellen.</p><p>– Vårt långsiktiga mål med forskningen är att förstå hur bakteriella vesiklar kapar värdceller och omsätta denna kunskap till nya metoder som kan förebygga eller behandla infektioner, säger Anna Arnqvist.</p><p>Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Extracellular Vesicles. Den har finansierats av Cancerfonden. Analyserna genomfördes vid Biochemical Imaging Centre Umeå (BICU) and Umeå Centre for Electron Microcopy (UCEM) vid Umeå universitet.</p>/nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601//nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605/Abisko-vistelsen stärker forskningen om digitalt statsskickFör Dr Michel Rouleau-Dick innebar tre dagar i Abisko mer än tillgång till vetenskapliga resurser – det blev också hans första möte med det arktiska landskapet, något som kommer att prägla både hans forskning och hans liv i norr.Wed, 08 Oct 2025 13:20:09 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fördjupning av forskning om digitalt statsskick</h2><p>Mellan den 22 och 25 september tillbringade Dr Michel Rouleau-Dick, postdoktor vid Centre for Transdisciplinary AI och nyligen utsedd till Arctic Five Fellow, tre dagar vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation för att utveckla sin forskning om digitalt statsskick och flernivåsuveränitet. Under vistelsen använde han stationens omfattande biblioteksresurser, som gav tillgång till unika material för att fördjupa och förfina projektet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Närmare band till den arktiska miljön</h2><p>Vistelsen norr om polcirkeln gav också Dr Rouleau-Dick möjlighet att bekanta sig med regionen, eftersom han endast nyligen flyttat till norra Sverige tidigare i år. Vid sidan av det vetenskapliga arbetet blev det arktiska landskapet i sig en inspirationskälla. Som entusiastisk amatörfotograf utforskade han området och fångade den dramatiska årstidsskiftningen – från björkskogarnas klargula och orangea färger till de snötäckta toppar som omger stationen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3226d7c-8c15-4377-9234-a633bb90aeb0" data-contentname="BILD TOP">{}</div><p class="quote-center">Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön.</p><p>När han reflekterade över sin upplevelse konstaterade Dr Rouleau-Dick:</p><p>– Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön. Att uppleva landskapet på plats tillför en ny dimension till min forskning och stärker mitt engagemang för att utforska regionens komplexa frågor om suveränitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="087ddb4c-72d6-4b34-bea9-57b2c2b2d2ec" data-contentname="BILD Abisko">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pågående forskning i fokus</h2><p>Under sitt besök deltog Dr Rouleau-Dick även i en föreläsning av Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum, som delade insikter från sin långvariga forskning om upptining av permafrost. Projektet, som involverar gymnasieelever i insamlingen av jordprover, visar hur arktisk forskning kombinerar avancerad vetenskap med lokalt deltagande.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med blicken framåt</h2><p>När han återvände från Abisko tog Dr Rouleau-Dick med sig inte bara värdefulla akademiska insikter, utan också en personlig relation till den arktiska miljön som kommer att påverka hans framtida arbete. Hans dagar vid forskningsstationen markerar ett viktigt steg i att förankra hans projekt i regionens verklighet, där vetenskaplig analys vävs samman med direkta upplevelser av livet i norr.</p>/nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605//nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793/När listeriabakterier går på fine diningJörgen Johansson, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, har studerat listeriabakterien i 25 år. Han följer utbrottet på en topprestaurang i Stockholm i veckan med stort intresse. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom:Wed, 08 Oct 2025 11:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Listeria kan växa på agarplattor vid otroligt låga temperaturer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva-Maria Diehl</span></div></div><p class="quote-center">För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det aktuella utbrottet i Stockholm, och vad följer du särskilt noga i utvecklingen?</h2><p>– Utbrottet är allvarligt då det drabbat så många friska människor under en kort period. Normalt sett drabbas personer som har någon form av försvagning av immunsystemet, exempelvis gravida, äldre och cancerpatienter. Dessutom är det anmärkningsvärt att det gått så fort från att vissa av de inblandade fått infektionen till att de blivit ordentligt sjuka. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson är professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Du har forskat på listeriabakterien i över två decennier – vad är det som gör den så fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv?</h2><p>– Listeria är ungefär som Dr. Jekyll och Mr. Hyde, då den kan leva i jorden och föröka sig utan några som helst problem. Ibland kan den dock ta sig in i matkedjan, oftast genom mjölkproduktion eller i fiskeriprodukter, och då bli en extremt aggressiv och "framgångsrik" patogen som kan ha en dödlighet på uppemot 30 procent. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad vet vi i dag om hur listeria lyckas ta sig in i människokroppen och orsaka sjukdom?</h2><p>– Antagligen är Listeria en av de bakterier man vet bäst hur den orsakar sjukdom och hur den interagerar med den humana cellen. Bakterien kommer in i kroppen genom att man äter mat som kontaminerats av Listeria och tar sig in i tarmepitellagret.</p><p>– För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk. I de fallen tar sig bakterien från epitelcellerna ut i blodbanan där de oftast sprider sig till levern och mjälten och förökar sig. I en frisk individ tar immunsystemet hand om bakterien men har man en immunförsvagning kan bakterien sprida sig ut i blodet och orsaka en sepsis eller ta sig in i hjärnan och orsaka hjärnhinneinflammation. Hos gravida kan bakterien ta sig in genom fosterkakan till fostret. De senare stegen av infektionen har en dödlighet på uppemot 30 procent.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något med just Listeria som gör den extra svår att kontrollera i livsmedelshantering?</h2><p>– Listeria kan växa vid otroligt låga temperaturer. I mitt labb har vi till exempel växt bakterien på agarplattor som vi placerat på is. Även om man köper ett livsmedel med få Listeriabakterier gör dess förmåga att växa vid låga temperaturer att man efter någon vecka kan ha enorma mängder bakterier i livsmedlet. Dessutom klarar den av mycket höga saltkoncentrationer. Jag brukar ta Paris som ett exempel. Jag var postdoktor vid Pasteur-institutet. Bara ett par hundra meter därifrån kan man på vissa dagar köpa ost på en matmarknad som är gjord på icke-pastöriserad ost. Även om det är få bakterier när man köper den kan det bli otroligt många bakterier om man tar hem den och äter den efter några veckor. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur är det med Listeria och antibiotikaresistens?</h2><p>– Fortfarande är Listeria (oftast) antibiotikakänslig. Däremot kan det vara bra att vara förberedd på att den någon gång kommer att bli antibiotikaresistent, något som gäller för alla patogena bakterier. </p>/nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793//nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314/Polisens kontraterrorarbete granskas i avhandlingHur kan samhället möta ett växande terrorhot utan att urholka demokratin? Den frågan står i centrum för Susanna Bellanders avhandling vid Umeå universitet, där hon undersöker hur svensk kontraterrorism utformas, genomförs och upplevs – både inom Polismyndigheten och av allmänheten. – Vi måste sluta se säkerhet och frihet som ett nollsummespel. I tider av oro behöver vi skydda båda, samtidigt, säger Susanna Bellander, doktorand vid Enheten för polisiärt arbete. Wed, 15 Oct 2025 10:52:56 +0200<p>Susanna Bellander är polis sedan 15 år tillbaka och har arbetat som utredare av grova brott och underrättelseverksamhet samt med terror och kontraterror, både operativt och strategiskt. I sin forskning har hon kombinerat dokumentanalys, intervjuer med polisanställda under 2022 och 2025 samt en nationell enkätstudie efter terrordådet i Stockholm 2017. </p><p>Resultaten visar att säkerhetsåtgärder ofta prioriteras på bekostnad av förebyggande insatser och demokratistärkande arbete. Det finns en tydlig obalans menar Susanna Bellander, där reaktiva åtgärder ges bättre förutsättningar att implementeras än demokratistärkande insatser.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Susanna Bellander, anknuten som doktorand till Enheten för polisiärt arbete. Foto: Sophia Nilsson, Södertörns högskola.</p></div></div><p>– Som polis har jag sett behovet av kraftfulla åtgärder i skarpa lägen. Som forskare har jag lärt mig att långsiktig säkerhet kräver något mer - en ständig medvetenhet om vad vi riskerar att förlora om demokratin kompromissas i skyddets namn, säger Susanna Bellander. </p><h3>Utsatta i samhället drabbas hårdare </h3><p>Forskningen visar också att personer med låg livskvalitet, eller svag känsla av tillhörighet till det svenska samhället, drabbas hårdare av rädsla och minskat förtroende vid terrordåd. Det pekar på behovet av inkluderande strategier som stärker hela samhällets motståndskraft – inte bara skyddar mot hot. Avhandlingen argumenterar för att effektiv kontraterrorism måste vara proportionerlig, ansvarstagande och integrerad – med fokus på både skydd och rättigheter. </p><p>Susanna Bellander har disputerat vid Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vilket hon menar är självklart: </p><p>– Terrorism påverkar människors hälsa på djupet – från direkta offer till blåljuspersonal, vittnen och hela samhället. Även kontraterrorism har omfattande hälsoaspekter som är viktiga att studera. </p>/nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314//nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057/Shoppingtur på Kemiförrådet – så stöds forskningen varje dagHöstterminen är i full gång. Liksom studenter fyller på med block och böcker, fyller flera forskare på sina labb. Kemiförrådet i KBC-huset är kanske universitetets mest välfyllda butik – men ingen vanlig sådan. Här kan forskare snabbt och smidigt få tag på pipetter, petriskålar, kemikalier och mycket mer. Följ med på en shoppingtur i juni, precis innan sommaruppehållet, och inspireras för framtida shoppingbehov.Mon, 29 Sep 2025 08:00:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet där hon får hjälp av Boris Jonsson att hitta allt hon har på inköpslistan. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet innan det är dags för förrådets personal att gå på sommarsemester.</p><p>– Det är viktigt att fylla på med allt viktigt som kan behövas, förklarar Jeanette och visar upp en liten inköpslista skriven på en post-it-lapp. </p><p>Med hjälp av Boris Jonsson, som jobbar vid Kemiförrådet, fyller hon sin shoppingvagn med pipettspetsar, petriskålar, mikrotiterplattor och en gul tunna för farligt avfall. Att ha labbutrustning, kemikalier och lösningsmedel nära till hands gör den dagliga forskningen i labbet mycket smidigare. Medan man i labbmiljö endast får förvara några få liter lösningsmedel, som till exempel etanol eller aceton, finns ett stort lager hos Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f1ca67e4-eb1c-4ee0-af36-226ca6671490" data-contentname="Bild kemikalier">{}</div><p>– Jag brukar komma hit ofta, flera gånger i månaden, och får alltid bra hjälp med att hitta det jag behöver, säger Jeanette.</p><p>Boris har jobbat vid Kemiförrådet i 15 år och kom in med en bred bakgrund inom försäljning med kundbemötande, från elektronikprodukter till reservdelschef på Scania, VW och Audi. Men Kemiförrådet konstaterar han är ett av de mest meningsfulla jobben han haft, och uppskattar att dagligen få hjälpa och bidra till den spännande och varierande forskningen som tar plats inom KBC, och på hela universitetet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b04060cd-b514-4baf-9d37-92a3c2f9678e" data-contentname="Bild Boris Jonsson">{}</div><p>– Det är också kul att få jobba så internationellt, dagligen hjälper vi postdoktorer och gästprofessorer från världens alla hörn att navigera i förrådet, eller att beställa specialprodukter, säger Boris. </p><p>Den konstigaste beställningsförfrågan Boris fått var när en forskare ville ha kanyler små nog och med precis rätt vinkling för att kunna ta blodprov på havsörnar. <br>– Det fick mig verkligen att höja på ögonbrynen och klia mig i huvudet en stund, men jag hade koll på en leverantör så vi kunde få kanylerna specialtillverkade, berättar Boris.</p><p class="quote-center">Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på</p><p>Jeanette börjar bli klar med sin sommarhandling, allt på listan är avbockat och lagt på labbvagnen. <br>– Du har tillräckligt med handskar i labbet?, undrar Boris. <br>– Labbhandskar kan man aldrig få för mycket av, konstaterar Jeanette och plockar på sig några kartonger i olika storlekar.  <br> <br>Handskarna är en av många stapelvaror i Kemiförrådet, och används av alla – från kemister, biologer och fysiker till studenter och forskare vid Konsthögskolan i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson och Jeanette Blomberg i Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette hinner knappt vinka hejdå med sin fulla labbvagn innan nästa forskare nyfiket kikar in på förrådet. På en dag kommer cirka 25-30 anställda och studenter förbi och Boris med sina kollegor hjälper dem alla så smidigt som möjligt. <br> <br>– Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på: hitta leverantörer, sköta administration, hantera upphandlingar och avtal, uppdatera beställaren om leveransstatus, ta emot paket, se till att känsliga produkter förvaras rätt, ja, allt från köp till leverans, säger Boris, stolt.</p>/nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057//nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115/Virologi och kardiologi kombineras i ny forskning om hjärtatMyokardit, hjärtmuskelinflammation, kan leda till hjärtsvikt och kan slå hårt och oväntat mot unga, tidigare friska personer. I värsta fall leder sjukdomen till plötslig hjärtdöd. Nu hoppas forskaren Anne Tuiskunen Bäck kunna fylla kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning.Mon, 29 Sep 2025 10:40:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskaren Anne Tuiskunen Bäck och hennes doktorand Amina Hayat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">väldigt viktigt att få fram ny kunskap</p><p>– Det är väldigt viktigt att få fram ny kunskap, så att vi lättare kan ställa rätt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig själva, men en del patienter utvecklar hjärtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna sätta in förebyggande insatser, säger Anne Tuiskunen Bäck, ST-läkare i kardiologi på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Virus vanligaste orsaken</h2><p>Man hör ofta att man ska undvika träning när man är förkyld – och det finns en god anledning: risken för hjärtmuskelinflammation. I västvärlden orsakas myokardit oftast av virus, men även bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerläkemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen överreagerar immunförsvaret och angriper hjärtmuskeln, vilket kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.</p><p>–  Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall är sjukdomen mild och övergående. Oftast släpper vi patienterna helt när hjärtmuskelinflammationen ser ut att ha läkt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under några månader, vilket kan vara svårt särskilt för yngre att efterleva, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>Myokardit kan dock ge långsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte läker ut helt. Med tiden förlorar hjärtat sin elasticitet och förstoras, eftersom hjärtväggen tunnas ut när hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad. I de svåraste fallen kan detta leda till terminal hjärtsvikt, där en hjärttransplantation blir nödvändig för att överleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som kommer till sjukhuset upplever symtom som oförklarlig bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brist på forskning</h2><p>Idén till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen Bäck för två år sedan när hennes klinikchef bad henne titta igenom handläggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras på de europeiska riktlinjerna.</p><p>– Jag häpnade, riktlinjerna var från 2013! Till skillnad från riktlinjerna för hjärtinfarkt som uppdateras ungefär vart femte år. Avsaknaden på uppdaterade riktlinjer beror på att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>I den vetenskapliga litteraturen såg Anne en tydlig brist på forskning kring hur infektioner påverkar myokardit. Hon reagerade också på att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi – två fält som borde samarbeta mer. Det var där intresset väcktes.</p><p>– Jag blev engagerad i hur man skulle kunna förbättra rutinerna för långsiktig uppföljning, för att fånga upp patienter som riskerar att utveckla svåra komplikationer och också hur vi kan söka bättre verktyg för att ställa diagnos vid misstänkt myokardit, säger Anne.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Följer upp patienter 25 år</h2><p>Redan under förra året inledde Anne Tuiskunen Bäck det omfattande arbetet med att förbereda den kliniska studien – en process som kräver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data från människor, krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten, en instans för all klinisk forskning i Sverige. Anne fick så småningom tillstånd att följa nyinsjuknade patienter ända fram till år 2050 och även tidigare fall av myokardit i Västerbotten sedan 2009.</p><p>Studien är nu i full gång. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) får lämna upprepade prover under dagarna de är inlagda på sjukhus och sedan vid återbesöken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare lämnar ett blodprov via sin vårdcentral.</p><p>– Vi kommer att följa varje patient riktigt länge genom journaluppföljning avseende deras hjärthälsa och jämföra med vad vi ser i deras prov för att hitta nya diagnos- och riskmarkörer.</p><p>Anne Tuiskunen Bäck har nyligen tilldelats 500 000 kronor från Norrländska Hjärtfonden för forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat för att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till hösten förstärks forskargruppen ytterligare när två postdoktorer ansluter för att arbeta med projektet.</p><p>–  Uppslutningen av deltagare är överväldigande. En 20-åring sa till och med att det kändes som ett privilegium att få vara med i studien – det gör det extra roligt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som följs får lämna blodprov.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Nya biomarkörer för diagnos</h2><p>Det är svårt att ställa diagnos på en misstänkt myokardit. Läkaren gör kroppsundersökning och tittar på patientens symptom, tar blodprover, EKG, hjärtultraljud och gör magnetkameraundersökning av hjärtat. En tidig biopsi – ett vävnadsprov från hjärtat – är det mest tillförlitliga sättet att ställa diagnos, men är också behäftat med flera begränsningar och osäkerhet.</p><p>– Av denna anledning gör vi ytterst sällan det. Så länge patienten inte är dödligt sjuk i sin hjärtsjukdom är det mycket liten vinst att sticka i hjärtat. Det är så man resonerar.</p><p>Därför blir diagnosen ofta en sannolikhetsbedömning snarare än ett definitivt besked. Att många fall troligtvis också går under radarn är ännu en anledning till att det saknas tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av myokardit i Sverige varje år.</p><p>Den andra delen av projektet fokuserar på att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen Bäck undersöker om ett blodprov kan ersätta vävnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover från patienterna bland annat med hjälp av metagenomik där man tar reda på vilket virus det är fråga om, och kartlägger arvsmassan hos patienterna för att se om genetiska faktorer ökar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Kardiologi och virologi i kombination</h2><p>Detta är ett typexempel på ett translationellt projekt som betyder att grundforskning löser frågor ställda på kliniken. Anne Tuiskunen Bäck har på det sättet användning både av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som läkare. Forskningen är också tvärvetenskapligt och spänner över virologi, kardiologi och genetik.</p><p>Studien är omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, många kollegor och patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre. Det förs också diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.</p><p>Kardiologi är ett dynamiskt och forskningsintensivt område som på ett naturligt sätt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>– Det är både spännande och roligt att få kombinera två fält. Att stå med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utmärkt – och känns riktigt nydanande.</p>/nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115//nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/När träden blir medaktörer: Konst, vetenskap och omsorg i Umeås skogarHur kan konsten förändra vår syn på skogen – från råmaterial till levande följeslagare? Genom installationer och performanceverk i Umeå och utomlands utforskar den puertoricanske konstnären och arkitekten Luis Berríos-Negrón, docent vid Umeå arkitekthögskola, sätt att lyssna till, vårda och samexistera med träd. Hans arbete öppnar nya rum för att bearbeta klimatkrisen, industrialisering och kolonialism, samtidigt som det omformulerar återbeskogning som en kulturell och relationell praktik.Fri, 26 Sep 2025 16:36:25 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från labb till scen: Guataubá förvandlar vetenskap till sinnesupplevelse </h2><p>I december 2024 omvandlade Berríos-Negrón UPSC Wallenberg Tree Phenotyping Platform – vanligtvis reserverad för högteknologisk växtforskning – till ett rum för konst och möten. Hans performance Guataubá utvecklades som en multisensorisk plantskola, där ljud, rörelse och körsång bjöd in publiken att föreställa sig träden som kännande varelser snarare än ekonomiska resurser. I samarbete med den Köpenhamnsbaserade konstnären Félix Becker och Umeå Barockkör suddade han ut gränserna mellan vetenskap och ritual, observation och omsorg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Caudex vid Arboretum Norr – en infrastruktur för trädvård </h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bac50304-74d6-4c1b-bdb2-54bd37662733" data-contentname="BILD Caudex_2">{}</div><p>Tidigare i år presenterade Berríos-Negrón Caudex vid Arboretum Norr i Baggböle, Umeå. I samarbete med Arboretums personal utvecklades installationen som en långsiktig stödkonstruktion för ”tree nursing” – praktiken att lyssna till och ta hand om unga trädplantor. För att inviga denna levande infrastruktur iscensatte han performanceverket Trophic Auscultation, där lokala musiker spelade tillsammans med träden i handlingar av lyhördhet och ömsesidighet. Verket framhäver betydelsen av samarbete mellan konstnärer, forskare och det bredare samhället för att forma mer hållbara relationer till naturen. </p><p>– För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen. Det är en praktik av personskap – att lyssna, vårda och erkänna att träden är lika mycket aktörer som människor i vår gemensamma framtid, säger Luis Berríos-Negrón. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att ompröva återbeskogning – mellan Puerto Rico, Danmark och Sverige</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7694af8c-5cdd-4ef9-80d0-804408e1bc69" data-contentname="Bild Caudex_3">{}</div><p>Dessa verk bygger på Berríos-Negróns postdoktorala forskning, som jämför återbeskogningsinsatser i Puerto Rico efter orkanen Maria (2017–2022) med initiativ i Danmark och Sverige. Medan trädplantering ofta framställs som en teknisk lösning på den globala uppvärmningen och som en hörnsten i den ”gröna omställningen”, lyfter hans arbete fram djupare frågor: Vems kunskap räknas i dessa processer? Hur kan återbeskogning svara på förlusten av biologisk mångfald utan att upprepa industriella och koloniala mönster? Genom att föra olika regioner i dialog visar han hur konsten kan öppna nya sätt att se på och praktisera återbeskogning bortom ekonomiska och teknokratiska ramar. </p><p class="quote-center">För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Konst som geoestetik och omsorgspraktik </h2><p>Genom installationer, performanceverk och videoessäer utvecklar Berríos-Negrón det han kallar ”tree nursing” som både en gest och en metod. Genom att uppmärksamma träden som medaktörer omformulerar han återbeskogning som en geoestetisk praktik under omprövning – en som lyssnar till landskap, erkänner koloniala trauman och vårdar omsorgsritualer över gränser och arter. Detta perspektiv inbjuder oss att inte bara ompröva hur skogar förvaltas, utan också hur människor placerar sig själva i relation till den mer-än-mänskliga världen.</p><p>Senare i höst kommer Berríos-Negrón att presentera dessa verk vid den 6:e internationella Geomedia-konferensen i Karlstad, och därigenom föra in Umeås konst–vetenskapliga samarbeten i en internationell dialog.</p>/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895//nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933/Mjölkbaserad molekyl stärker tarmhälsan även vid ohälsosam kostEn västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.Wed, 24 Sep 2025 11:03:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare Björn Schröder och postdoktor Supapit Wongkuna har identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier</p><p>– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter på tarmen</h2><p>Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt <em>Bifidobacterium</em>.</p><p>Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.</p><p>– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avgörande samarbete med industrin</h2><p>Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.</p><p>För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.</p><p>– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Prebiotika för tarmhälsa</h2><p>Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.</p><p>–  Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder</p><p>Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Supapit Wongkuna och Björn Schröder hoppas på ett framtida nytt prebiotika.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Ingrid Söderbergh]</span></div></div>/nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933//nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892/Barn med psykiatriska besvär utsatta för sexuellt våld på nätetBarn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld i den digitala miljön. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Såväl pojkar som flickor som utsatts för sexuella kränkningar på nätet visar högre nivåer av ångest och depression. Omgivningen behöver bli bättre på att se de sociala och samhälleliga dimensionerna istället för att enbart individualisera våldet, är en slutsats i avhandlingen. Tue, 23 Sep 2025 08:52:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frida Carlberg Rindestig. Doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri.</p></div></div><p>– Det är viktigt för hälsovården och andra i barnens omgivning att vara uppmärksamma och agera när barn och unga med psykiatriska besvär drabbas av sexuella övergrepp på nätet. De är en sårbar grupp som utsätts för olika typer av våld i större utsträckning än andra , säger Frida Carlberg Rindestig, doktorand vid Umeå universitet och psykolog på BUP.</p><p class="quote-left">utsätts för olika typer av våld</p><p>Våld och övergrepp är i sig inga nya fenomen, men de arenor där det utspelar sig har förändrats. Sådant som tidigare skedde i hemmet, skolan eller ute i samhället, sker nu också digitalt på internet. Detta är särskilt påtagligt för unga människor, vars sociala liv till stor del utspelar sig i den digitala miljön.  För ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin är det här extra relevant, eftersom de redan från början löper större risk att utsättas för olika former av våld. Trots det finns det väldigt lite forskning som har undersökt deras våldsutsatthet online.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samband med symtom</h2><p>I sin avhandling i barn- och ungdomspsykiatri har Frida Carlberg Rindestig genomfört enkät med cirka 600 unga som varit i kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP och Ungdomshälsan samt enkät med ett urval av 3 000 andra ungdomar i 18-årsåldern. Hon har även gjort längre intervjuer med nio tjejer och professionella inom BUP.</p><p>Resultaten visar att sexuellt våld på nätet i den barnpsykiatriska gruppen har samband med psykiatriska symtom och ofta förekommer tillsammans med annan våldsutsatthet. Det är vanligare bland flickor, men även pojkar i psykiatrisk vård utsätts och drabbas oftare än andra jämnåriga pojkar. Både pojkar och flickor som utsatts visar högre nivåer av ångest och depression.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Personlig berättelse</h2><p>Såväl patienter som vårdpersonal tenderar att förstå sexuellt våld på nätet utifrån ett individualiserat perspektiv. Patienterna beskriver ofta sin utsatthet som en del av en personlig berättelse präglad av ensamhet och ouppfyllda behov, och förstår våldet som en erfarenhet de delar med många andra unga tjejer, en slags normaliseringsprocess. Vårdpersonalen å sin sida tolkar ofta utsattheten utifrån psykiatriska begrepp som trauma och PTSD, och tillskriver exempelvis ADHD som orsaken till utsattheten.</p><p>– Samhällets insatser blir lätt otillräckliga när man individualiserar problemet istället för att se de sociala och samhälleliga dimensionerna. Det behövs ett bredare perspektiv där psykiatrin samverkar med andra aktörer, säger Frida Carlberg Rindestig.</p><p><em>Frida Carlberg Rindestig är legitimerad psykolog och utbildad fysioterapeut. Hon arbetar som psykolog på BUP.</em></p><p> </p>/nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892//nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343/Kirurgiskt ingrepp hjälp vid hydrocefalus En ny studie visar att kirurgisk behandling med shunt kan ge tydliga förbättringar för patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Umeå universitet är det enda lärosätet utanför Nordamerika som deltagit i den omfattande forskningen.Thu, 18 Sep 2025 14:47:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hydrocefalusgruppens ledning testar system för diagnos.  Lars-Owe Koskinen gör en lumbalpunktion på professor Jan Malm, medan Anders Eklund studerar bilder i datorn. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>Studien, som genomförts på 20 sjukhus och universitet i USA samt vid Umeå universitet och nu publiceras i New England Journal of Medicine, har kunnat genomföras tack vare en ny typ av shunt där likvorflödet kan stängas på eller av efter operationen. Därigenom går det att utföra randomiserade och dubbelblinda prövningar som utvärderar effekten av shuntbehandling. Resultaten visar att patienter som fått en aktiv shunt förbättrades mycket i sin gångförmåga, fick minskade kognitiva besvär och ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.</p><p>– Det här är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet</p><p>Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet, ledd av Jan Malm, neurologi, Lars-Owe Koskinen, neurokirurgi och Anders Eklund, medicinsk teknik, har ett starkt internationellt anseende inom forskning om hydrocefalus. Studiens hypotes och frågeställning skapades en sen kväll på Bishops arms i Umeå när vi hade besök av amerikanska kollegor, berättar Anders Eklund. Innan studien kunde startas utfördes också omfattande tester av den nya shunten i laboratoriet i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Behandling vid hydrocefalus är en shunt som avleder övertrycket av ryggmärgsvätska från hjärnan. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Illustration, Niklas Ternvall</span></p></div></div><p>– Även om mycket redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är behandlingen nu evidensbaserad. Det kan leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Lars-Owe Koskinen, professor i neurovetenskap.</p><p>Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, är en form av hydrocefalus som uppstår utan tydlig orsak och drabbar främst personer över 60 år. Tillståndet innebär att hjärnans hålrum, ventriklarna, vidgas vilket leder till gång- och balansproblem. Eftersom symtomen liknar demens, missas diagnosen ofta – trots att tillståndet är behandlingsbart.</p><p>Studien har finansierats med 130 miljoner kronor från amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke. </p>/nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343//nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837/Arktisk och samisk forskning i fokus när University of Northern British Columbia gästade Umeå universitetDr Paula Wood-Adams, vicerektor för forskning och innovation vid University of Northern British Columbia (UNBC), besökte Umeå universitet den 10 september för att ta del av aktuell arktisk och samisk forskning samt utforska möjliga områden för samarbete.Thu, 18 Sep 2025 14:45:14 +0200<p class="quote-center">Arktiskt centrum vill möjliggöra möten […] och främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning i fokus</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="158ae3ec-c05b-4031-a3b5-34f4f41d1727" data-contentname="BILD UNBC SO">{}</div><p>Under dagen presenterade forskare knutna till Arktiskt centrum projekt som spände över allt från klimatförändringars påverkan på ekosystem till hälsosystem i glesbefolkade områden, samt frågor kopplade till turism och säkerhet. Dessa insikter gav en värdefull grund för diskussioner om hur internationella partnerskap kan stärka kunskapsutvecklingen till gagn för avlägsna och arktiska samhällen.</p><p>– Arktiskt centrum vill möjliggöra möten som detta, där representanter från andra universitet kan möta våra forskare, inspireras och lägga grunden för framtida samarbeten. Besöket från UNBC betonar vikten av gränsöverskridande dialog och kunskapsutbyte, där befintliga plattformar som UArctic kan användas för att främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning, säger Simon Oja, biträdande föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samisk forskning fördjupar kunskap</h2><p>Várdduo – Centrum för samisk forskning – presenterade sin verksamhet och lyfte fram betydelsen av urfolkskunskap i den arktiska forskningskontexten. Frågor om hållbar samhällsutveckling och kulturell revitalisering diskuterades, tillsammans med ny forskning som bidrar till en djupare förståelse av samiska samhällens historiska och samtida villkor. Dessa perspektiv understryker den viktiga roll som samisk forskning spelar för att utveckla en mer inkluderande och samhällsrelevant arktisk kunskap.</p><p class="quote-center">Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil.</p><p>– Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil. Genom att integrera urfolksperspektiv stärker vi både forskningen och dess samhälleliga relevans. Internationella samarbeten, som det med UNBC, skapar möjligheter till värdefulla jämförelser och ömsesidigt lärande mellan urfolk i olika delar av världen, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">UArctic som nyckel till samverkan</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4095e446-bd9a-4f45-aab2-fefec893f470" data-contentname="BILD UNBC PWA">{}</div><p>I diskussionerna lyftes också University of the Arctic (UArctic), ett internationellt nätverk med närmare 200 medlemsinstitutioner, fram som en central plattform för framtida samverkan. Genom UArctic kan forskare vid Umeå universitet och UNBC bygga vidare på befintliga samarbeten via tematiska nätverk och mobilitetsprogrammet North2North, samtidigt som nya initiativ inom utbildning och forskning kan utvecklas.</p><p>Besöket visade på den mångfald av forskning som bedrivs vid Umeå universitet genom Arktiskt centrum, Várdduo – Centrum för samisk forskning och andra verksamheter. Presentationerna gav UNBC:s representant en bred inblick i de olika perspektiv som formar dagens arktiska forskningslandskap. Programmet avslutades med möten med prorektor Patrik Danielsson, rektorsråd Thomas Olofsson och Helena Gradin, biträdande avdelningschef vid International Office.</p>/nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837//nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336/DNA:s veckning viktigare för cellfunktion än tidigare käntSmå förändringar i DNA:s veckning kan få stora effekter. En studie från Umeå universitet visar att även de mest subtila förändringarna i DNA:s form påverkar genaktivitet och energiproduktion. Upptäckten utmanar bilden av DNA som en passiv informationsbärare och pekar på dess aktiva roll i cellfunktion, vilket öppnar nya möjligheter att förstå sjukdomar som cancer och diabetes.Wed, 17 Sep 2025 08:46:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik har med gensaxen CRISP-Cas9 ändrat formen på en DNA-struktur i jäst, vilket påverkade jästcellernas energiproduktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen</p><p>– Vi är väldigt glada över de här resultaten, eftersom de breddar vår förståelse för DNA:s roll som en dynamisk regulator, inte bara som en statisk ritning med information, säger Nasim Sabouri, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som har lett studien som publicerats i Nucleic Acids Research.<br><br>Precis som ett papper kan vikas till olika origamiformer, som en fågel eller ett flygplan, kan DNA också vikas i andra former än den klassiska dubbelspiralen. En av dessa former kallas G-quadruplex, eller G4, och förekommer i delar av genomet – cellens genetiska instruktioner – som är avgörande för hur celler växer, hanterar energi och reglerar vilka gener som stängs av och på.<br><br>– Hos människor har G4-strukturer ofta kopplats till negativa effekter, som cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Men vi ville undersöka en annan aspekt: kan en enskild G4 struktur faktiskt spela en konstruktiv, positiv roll i regleringen av genaktivitet? säger Nasim Sabouri.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="93b1a557-4e5b-4cdd-be20-4456368fd06d" data-contentname="Bild Ikenna">{}</div><p>Med hjälp av jästceller och gensaxen CRISPR-Cas9 introducerade forskarna subtila mutationer i en G4-struktur som ligger nära en gen som är viktig för cellens energibalans. Målet var att se hur en förändring av G4-strukturens form, utan att ta bort den helt, skulle påverka genen och därmed cellens beteende.</p><p>– Det vi upptäckte var både spännande och oväntat, säger Ikenna Obi forskare i Sabouris forskargrupp och förste-författare till studien.<br><br>Forskarna såg att mutationerna i G4-strukturen ledde till omfattande förändringar i cellens ämnesomsättning och genuttryck. Mest anmärkningsvärt var att mutationerna störde ett av cellens centrala energisystem. <br>– Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen och dess funktioner, säger Pallabi Sengupta, postdoktor i Sabouris forskargrupp, som bidrog till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ikenna Obi, Nasim Sabouri och Pallabi Sengupta har använt sig av infrastrukturen Swedish Metabolomics Centre i Umeå, en enhet vid SciLifeLab, för att analysera jästcellernas respons på mutationen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Det är första gången som forskare har visat att en enskild G4-struktur i jäst kan reglera både genaktivitet och metabolism, vilket utmanar uppfattningen att G4-strukturer enbart är problematiska. Det visar också att DNA inte bara är en statisk ritning, utan en aktiv och dynamisk spelare i cellens funktion.<br><br>– Vi förväntade oss viss påverkan på genuttrycket, men omfattningen av de efterföljande metabola förändringarna var överraskande, förklarar Nasim Sabouri.<br><br>Genom att visa hur G4 påverkar genaktivitet och energibalans öppnar forskningen nya dörrar för att förstå och potentiellt behandla tillstånd som cancer och metabola sjukdomar som diabetes, där genreglering och energibalans är rubbade.<br><br>– Den här studien skapar spännande möjligheter för både biologisk grundforskning och flera applikationer, konstaterar Nasim Sabouri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna hoppas att studien kan leda till nya rön inom cancer- och diabetesforskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>/nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336//nyheter/carlos-vinner-europeiskt-pris-for-basta-poster-i-stor-konkurrens_12139856/Carlos vinner Europeiskt pris för bästa poster Att vinna ett posterpris vid en akademisk konferens validerar forskningen, visar på god kommunikationsförmåga och stärker framtida akademiska möjligheter. Carlos Hernandez Ortego, doktorand vid Umeå universitet, kom hem från Europas största konferens inom mikrobiologi med ett pris i bagaget. Konkurrensen var 1200 posters. Vi ställer 5 nyfikna frågor om hur han lyckades uppnå detta.Thu, 18 Sep 2025 14:46:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>The FEMS MICRO 2025 posterpris från microLife vanns av Carlos Hernández-Ortego, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Priset delades ut av Dr Clare Taylor, till vänster i bild.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Liza Holiarchuk</span></div></div><p class="quote-center" data-magellan-target="info0">jag har aldrig vunnit ett posterpris förut</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur känns det?</h2><p>När de tillkännagav vinnarna sista morgonen via e-post trodde jag inte mina ögon, men jag blev glad! Jag hade tidigare sett en klisterlapp på min poster från en av FEMS-tidskrifterna när jag skulle ta ner den, tydligen är de intresserade av att publicera våra data. Det var en bra indikation, men jag förväntade mig ändå inte att få ett pris. Det fanns fler än 1200 posters, och jag har aldrig vunnit ett posterpris förut, så jag trodde att chanserna skulle vara minimala.</p><p>Det delades ut sju priser; ett för var och en av FEMS olika vetenskapliga tidskrifter. Mitt var FEMS microLife.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad handlade din poster om?</h2><p>I min poster försökte jag sammanfatta mitt doktorandprojekt som jag har arbetat med de senaste fyra åren. Det handlar om vår upptäckt kring hur tarmbakterier kan bryta ner extracellulär ATP, en kraftfull proinflammatorisk molekyl. Vi upptäckte enzymerna som står för eATP-nedbrytningsvägen, och vi karakteriserade exakt hur de bryter ner eATP till hypoxantin. Vi visade också implikationerna med hjälp av mutanter och cellkulturer. För närvarande går vi också vidare till <em>in vivo</em>-musmodeller.</p><p>Jag tror att folk gillade storyn eftersom den är välstrukturerad och en (nästan) färdig berättelse. Man kan lätt förstå kunskapsluckan och hur vi fyllde den med våra data. Det är också grundforskning, fokuserat på grundläggande kunskap om bakteriell fysiologi, vilket kan locka människor från alla olika områden, i motsats till mer specifik, tillämpad typ av vetenskap. Våra data har potentiella tillämpningar inom hälsa, miljö eller industri. Viktigt är att vi har mycket data om ämnet, så de flesta av juryns frågor och funderingar kunde besvaras.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur har du arbetat med att visualisera och kommunicera din forskning på postern?</h2><p>Jag gjorde min poster under kursen <em>Visualisera din vetenskap</em>, en välrenommerad svensk kurs i vetenskapskommunikation. De är framgångsrika med att hjälpa forskare att skapa högkvalitativa posters. Kursen var till stor hjälp och gav mig feedback och råd. Generellt sett skulle jag säga att det bästa sättet att göra en poster är att be om feedback från många olika personer. De kommer alltid att ge användbar input på vad som är oklart eller inte ser bra ut.</p><p>Eftersom mitt projekt innehåller mycket data var beslutet om vad som skulle inkluderas och vad som skulle utelämnas på postern en stor utmaning. Jag försökte minimera mängden ”brus”, hålla saker och ting enkla och inte överbelasta postern med data. När man lägger ner ett halvår på att generera en figur vill man förstås ha med den, men det kanske är dåligt för hela flödet eller förståelsen av postern. Att kunna <em>kill your darlings</em> är viktigt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad tycker du stack ut i din poster?</h2><p>De flesta posters nuförtiden har fin layout och vackra färger. Unga forskare är bra på sånt. Själv var jag tvungen att lära mig design från grunden genom att tvinga mig att ta kurser och leta efter bra exempel. Jag tror att den vinnande poängen faktiskt var hur jag presenterade postern. Att presentera har alltid känts naturligt för mig. Jag tror att sättet jag förklarar data på, väldigt förenklat och genom att undvika alltför komplicerade experiment eller termer, gjorde att folk blev engagerade och uppskattade posters mycket mer. Dessutom, att jag iint lärt mig vad jag ska säga utantill utan improviserade istället bidrog till att hålla saker och ting väldigt avslappnat. Då blir stämningen bättre och folk känner sig mer uppmuntrade att ställa frågor.</p><p>Jag pratade med <em>många</em> om min poster och jag tyckte att de flesta verkade intresserade.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad är största vinsten med att presentera en poster på en konferens?</h2><p>Jag lärde känna några forskargrupper som arbetar med liknande saker som min grupp vid Umeå universitet och vi hade intressanta diskussioner. Jag utbytte också kontaktuppgifter med dem; ifall vi vill göra ett samarbete tillsammans. Jag hade långa diskussioner med forskningsledare och tidskriftsredaktörer som var intresserade. Sammanfattningsvis var det ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter och hitta nya samarbetspartners.</p>/nyheter/carlos-vinner-europeiskt-pris-for-basta-poster-i-stor-konkurrens_12139856//nyheter/strindberg-och-hal-i-tanderna-amnen-for-hostens-vetenskapsluncher_12139825/Strindberg och hål i tänderna ämnen för höstens vetenskapsluncherDe populära vetenskapsluncherna med Umeå universitet är tillbaka med ett fullt program till hösten. Under tio torsdagar med start 18 september kan kunskapshungrande få lära sig mer om allt från Strindbergs dagböcker till jämlik tandvård och trädens inre klocka, antingen på plats på Curiosum eller på distans via webben.Fri, 12 Sep 2025 15:28:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rikard Eriksson föreläser på vetenskapslunchen den 23 november 2023.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är väldigt glada att åter kunna presentera ett fullt program som vi tror ska intressera en bred publik, säger Marie Oskarsson, som är projektledare för höstens vetenskapsluncher.</p><p>Vetenskapsluncherna är ett arrangemang som Umeå universitet har ordnat sedan drygt 20 år, och de lockar en allt större publik som antingen deltar på plats i Curiosum på konstnärligt campus i Umeå eller som följer luncherna på distans, från bibliotek och lärcentra eller hemma i soffan. Luncherna består av en 20 minuters presentation av en forskare och sedan frågestund. Föredragen är populärvetenskapliga, så det krävs inga förkunskaper för att kunna ta till sig innehållet. Ämnena är ett axplock som visar på bredden i universitetets forskning. I höst kommer allt från litteratur och rökning till skogsindustri och studiemotivation att beröras.</p><p>Det blir under hösten åter ett fullt program med tio luncher, efter att programmet under våren var lite nedbantat. Det kommer att vara möjligt att köpa en matig lunchmacka och kaffe eller te. Men kunskapen är fortfarande alldeles gratis! En annan nyhet för hösten är att dörrarna på Curiosum kommer att öppnas klockan 11.30. Själva föredragen börjar klockan 12.15.</p><p>– Det är verkligen roligt att vetenskapsluncherna har blivit så välbesökta och uppskattade av både publik och forskare. Inte minst är det glädjande att många deltar aktivt med frågor på distans från Kiruna till Sveg. Det visar att universitetet är en angelägenhet inte bara för umeåborna utan för hela Norrland, säger Marie Oskarsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höstens program</h2><p>18 september<br>Varför sluta röka när man kan få lungcancer ändå? Bengt Järvholm, folkhälsa</p><p>25 september<br>Att utge August Strindbergs Ockulta Dagboken, Per Stam, litteraturvetenskap</p><p>2 oktober<br>VR som ett verktyg för färre arbetsplatsolyckor<br>Anders Lundström, informatik</p><p>9 oktober<br>Elevers studiemotivation. Spelar den någon roll och hur kan man i sådana fall stimulera den<br>Mikael Winberg, utbildningsvetenskap</p><p>23 oktober<br>Störande litteraturundervisning<br>Louise Almqvist, utbildningsvetenskap</p><p>6 november<br>Många hål på vägen mot jämlik tandvård<br>Cynthia Anticona, odontologi</p><p>13 november<br>Flyttrender i Norrland under 150 år<br>Samuel Sundvall, historia</p><p>20 november<br>Norrländska sågverk i skogsindustrins globalisering<br>Thomas Petterson, ekonomisk historia</p><p>27 november<br>Osynliga hot – att avslöja bakteriesporer med ljus<br>Jonas Segervald, fysik</p><p>4 december<br>Trädens inre klocka håller tiden och tajmar tillväxt<br>Maria Eriksson, fysiologisk botanik</p><p>Föreläsningarna går även att se i efterhand på Umeå universitets webb.</p><p>För mer information:<br><a href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx">www.ͯ��Ƶ/vetenskapsluncher</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><p>Välkomna!</p>/nyheter/strindberg-och-hal-i-tanderna-amnen-for-hostens-vetenskapsluncher_12139825//nyheter/brister-i-stod-for-funktionsnedsatta-vid-vald-i-nara-relationer_12139505/Brister i stöd för funktionsnedsatta kvinnor vid våld i nära relationerKvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld i nära relationer drabbas dubbelt – både av övergrepp och av att samhällets stödsystem brister. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet med rekommendationer för strukturella förändringar.Fri, 12 Sep 2025 09:09:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cartrine Anyango, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och gobal hälsa. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Även om det finns stöd, är det i praktiken inte tillgängligt för alla. Det behövs samordning, inkludering och medmänsklighet för att bygga en ’bro’ från våld till trygghet, rättvisa och värdighet, säger Cartrine Anyango.</p><p class="quote-left">bygga bro från våld till trygghet</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa har Cartrine Anyango intervjuat elva kvinnor med funktionsnedsättning som drabbats av våld i nära relationer, intervjuat 18 yrkesverksamma inom stödfunktioner, polis, socialtjänst, hälsovård och kvinnojourer samt genomfört en enkät med 1150 inom de sektorerna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förnedrande kommentarer</h2><p>De intervjuade kvinnorna beskrev hur de hade utsatts för flera sorters våld, såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt, digitalt och ekonomiskt. Det handlade också om handlingar med direkt koppling till deras funktionsnedsättning, som förnedrande kommentarer eller att hjälp undanhölls. Det var inte bara en partner som stod för våldet, det kunde även komma från familjemedlemmar, kollegor eller assistenter.</p><p>Särskilt jobbigt var det psykiska våldet, något som kvinnorna upplevde ofta inte togs på allvar och som kunde fortsätta även efter en avslutad relation, exempelvis vid delad vårdnad eller ekonomiskt beroende. Kvinnorna kände sig osedda och missförstådda när de sökte hjälp för övergrepp.</p><p>Många i studien svarade att de hade mött kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för våld. Men över hälften angav inte om de rutinmässigt frågade kvinnor med funktionsnedsättning om våld. Där specifika riktlinjer kring funktionsnedsättning fanns, följdes de ofta inte.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Exkluderar oavsiktligt</h2><p>– Trots att Sverige är ett relativt jämställt välfärdsland, kan samhällets stödsystem oavsiktligt exkludera denna grupp om inte deras komplexa och dubbelt utsatta situation beaktas, säger Cartrine Anyango.</p><p>Avhandlingens landar i att det behövs strukturella förändringar. Psykiskt våld måste tas på allvar, tillgängligheten till stöd säkerställas, utbildning av verksamma i stödsystem behöver ske och utformas i samråd med kvinnor som har upplevt olika former av våld.</p><p><em>Cartrine Anyango växte upp i Nakuru, Kenya. Hon har tidigare en kandidatexamen i sociologi vid universitetet i Kisumu, Kenya, och en master i folkhälsa vid Umeå universitet.</em></p>/nyheter/brister-i-stod-for-funktionsnedsatta-vid-vald-i-nara-relationer_12139505//nyheter/nu-ingar-10-000-barnfamiljer-i-northpop_12138875/Nu ingår 10 000 barnfamiljer i NorthPopNorthPop är ett av Sveriges mest omfattande forskningsprojekt om barns och föräldrars hälsa. Nu har studien nått målet att rekrytera 10 000 gravida kvinnor – och ändå har arbetet bara börjat.Thu, 18 Sep 2025 16:38:34 +0200<p>De senaste decennierna har hälsoproblem som astma, allergier, övervikt och inlärningssvårigheter ökat bland barn och ungdomar. Vad som händer under graviditeten och småbarnsåren har stor betydelse för den framtida hälsan, och därför såg flera forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten behov av en populationsbaserad infrastruktur med biobank för barn och unga. Med inspiration från bland annat internationella mor-barn-kohorter och andra stora befolkningsstudier i Västerbotten startade NorthPop i Umeå 2016.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina West och Magnus Domellöf, professorer i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap, är två av forskarna som var med i uppstarten av NorthPop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Det har blivit allt vi tänkte oss och lite till, men det var nog bra att vi inte riktigt insåg hur stort det skulle bli när vi började, säger Christina West, som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och en av forskarna som var med i uppstarten.</p><p>Under åren har NorthPop expanderat till Skellefteå och Lycksele. Gravida som kommer till rutinultraljud erbjuds att delta i studien och ungefär 60% tackar ja. Under graviditeten och fram tills att barnet fyller 7 år samlas en mängd prover in, bland annat blod- och avföringsprov samt bröstmjölksprov från ammande föräldrar. Föräldrarna fyller också i frågeformulär om barnens hälsa och levnadsvanor vid flera tillfällen. Ursprungligen skulle studien följa barnen fram till 7 års ålder, men det har nu förlängts fram till 15 år.</p><p><strong>Varför vill ni fortsätta följa de här barnen?</strong></p><p>– Under perioden mellan 7 och 15 år utvecklas många vanliga sjukdomar som övervikt och fetma, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergiska sjukdomar. När vi kan fortsätta följa samma barn kan vi samla in data om sådana sjukdomar från till exempel Socialstyrelsens patientregister och sedan gå tillbaka och undersöka vilka riskfaktorer dessa barn hade, förklarar Magnus Domellöf som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och huvudansvarig forskare för NorthPop.</p><p>Samtidigt som NorthPop nu går i mål med rekryteringen av deltagare har forskningen på det insamlade materialet bara börjat. Hittills har studien genererat ett femtontal publicerade artiklar, varav flera är mycket välciterade, men enligt Magnus Domellöf kommer de riktigt stora vetenskapliga fynden att komma när man hunnit följa barnen under längre tid:</p><p>– Vi har en guldgruva här som kommer kunna generera hundratals artiklar under flera decennier. NorthPop kommer att möjliggöra spjutspetsforskning om tidiga markörer till livsstilsrelaterade sjukdomar och hur man förebygger dem.</p><p><strong>Vilken forskning kan man göra med den typ av material som samlats in i NorthPop?</strong></p><p>– Man kan nästan vända på frågan – vilken forskning kan man INTE göra… Andra liknande mor-barn-kohorter har genererat forskning inom väldigt många olika områden. Ett exempel är studien Generation R i Nederländerna, som också omfattade 10 000 barn. Den har hittills genererat över 1000 publikationer inom allt från obstetrik och gynekologi till pediatrik, immunologi och psykologi, berättar Magnus Domellöf.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– NorthPop möjliggör spjutspetsforskning om tidiga markörer för livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Magnus Domellöf, professor i pediatrik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>De huvudsakliga fokusområdena i NorthPop är astma och allergier, övervikt, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tandhälsa. Här ryms många vanliga sjukdomar som forskare i projektet hoppas att man ska kunna förebygga. Bland annat kan resultat från NorthPop vara ett underlag till nya nationella riktlinjer om hur man förebygger matallergi hos barn.</p><p>– Förut trodde man att man skyddade barn från att utveckla allergier om man väntade med att introducera allergena livsmedel, till exempel jordnötter eller ägg. Tack vare våra studier vet vi nu att det är tvärtom – det är en varierad spädbarnskost med bland annat dessa livsmedel som kan skydda mot matallergi, säger Christina West.</p><p>NorthPop är också en unik källa till kunskap om hur coronapandemin påverkat barns hälsa. Bland annat har man kunnat se att barn som föddes under pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behövde mindre antibiotika upp till 1,5 års ålder än barn som föddes innan pandemin. Båda dessa faktorer kan minska risken för att utveckla astma. Samtidigt ledde nedstängningen av samhället till minskad immunitet, så det återstår att se vilka effekter pandemin haft på lång sikt.</p><p>– Vi tror och hoppas att forskningen på data från NorthPop kommer att leda till ännu fler nya, spännande resultat som förbättrar hälsan hos barn i såväl Västerbotten som resten av Sverige och världen, säger Magnus Domellöf.</p>/nyheter/nu-ingar-10-000-barnfamiljer-i-northpop_12138875//nyheter/jan-forskar-pa-bakteriers-roll-vid-tandlossning_12138880/Jan forskar på bakteriers roll vid tandlossningssjukdomParodontit är en vanlig men ofta förbisedd folksjukdom. Jan Oscarsson vid Umeå universitet forskar om hur detta kan upptäckas tidigt och behandlas effektivt – med hjälp av cell- och molekylärbiologiska metoder. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom. Thu, 18 Sep 2025 09:13:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Oscarsson är forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center" data-magellan-target="info0">bryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är tandlossning och vad orsakar sjukdomen?</h2><p>– Parodontit, eller tandlossningssjukdom, är en kronisk inflammation i munnen som från början orsakas av bakterier. Dessa bryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats. På grund av denna inflammation orsakar våra egna osteoklaster i slutänden nedbrytning av käkben. Sjukdomen är utbredd världen över, särskilt bland äldre, och en av de största riskfaktorerna är bristande munhygien.</p><p>– När bakterier samlas runt tänderna ökar risken för att tandköttet blir inflammerat. Med tiden skapas en miljö som är både syrefri och rik på proteiner – perfekta förhållanden för vissa bakterier i munfloran att växa till och förvärra tillståndet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad forskar ni om i er grupp?</h2><p>– Vi studerar hur bakterier som är kopplade till parodontit kan sätta igång inflammatoriska processer i munnen. Fokus ligger både på hur bakterierna samverkar med varandra och på att identifiera genetiska markörer hos särskilt aggressiva bakteriestammar – något som i framtiden kan förbättra möjligheterna till tidig diagnos.</p><p>– Som modellorganismer använder vi bland annat <em>Aggregatibacter actinomycetemcomitans</em>, en bakterie som ofta förekommer vid aggressiva former av parodontit hos yngre personer. Vi undersöker också<em> Filifactor alocis</em>, en relativt nyupptäckt möjlig patogen i munhålan.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad är drömmålet med forskningen?</h2><p>– Ett av våra mål är att hitta tillförlitliga markörer som gör det möjligt att med ett enkelt salivprov identifiera unga personer som bär på särskilt aggressiva bakteriestammar – och därmed löper ökad risk att utveckla parodontit i ett tidigt skede.</p><p>– Ett annat spår i forskningen handlar om att förstå de mekanismer bakterierna använder för att trigga inflammation. Genom att kartlägga dessa processer hoppas vi kunna hitta sätt att blockera dem – utan att behöva döda bakterierna, vilket är fallet vid behandling med antibiotika.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Berätta om ny kunskap som ni har tagit fram!</h2><p>– I en studie bland ungdomar i Västerbotten fann vi tecken på att salivprov kan vara tillräckliga för att analysera bakterier kopplade till parodontit – ett fynd som presenterades i Mark Lindholms doktorsavhandling. I samarbete med forskare vid Karolinska Institutet har vi dessutom identifierat ett tidigare okänt toxin och möjlig virulensfaktor hos bakterien <em>Filifactor alocis</em>. I ett bredare forskningssamarbete, där även kollegor från Institutionen för molekylärbiologi ingår, har vi visat att <em>Aggregatibacter actinomycetemcomitan</em>s – en bakterie kopplad till aggressiva former av parodontit – kan dödas av sin närmaste släkting <em>Aggregatibacter aphrophilus</em> via ett så kallat typ VI-sekretionssystem. Eftersom<em> A. aphrophilus</em>, som också den finns i munnen, inte är associerad med sjukdomen, väcks frågan: skulle den kunna bidra till bättre munhälsa?</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Berätta lite om din bakgrund?</h2><p>– Jag är uppvuxen i Brån utanför Vännäs och gick min grundutbildning vid Umeå universitet, där jag också disputerade i molekylärbiologi 1999. Efter en postdoktorsperiod vid Karolinska Institutet har jag varit verksam inom odontologi vid Umeå universitet i snart två decennier.</p><p>– Intresset för bakterie–värd-interaktioner växte fram mot slutet av grundutbildningen, om jag minns rätt. Jag hade turen att få fördjupa mig i ämnet redan som doktorand under handledning av professor Bernt Eric Uhlin – och det har fortsatt vara ett centralt spår i min forskning sedan dess.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><em>Filifactor alocis</em> må vara en oral patogen, men den ser snäll och "hjärtlig" ut vid odling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Oscarsson lab</span></div></div>/nyheter/jan-forskar-pa-bakteriers-roll-vid-tandlossning_12138880//nyheter/professor-lars-nyberg-mottar-bengt-winblads-pris-2025-_12138810/Professor Lars Nyberg mottar Bengt Winblads-pris 2025 Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. I år tilldelas Lars Nyberg priset. Tue, 09 Sep 2025 13:27:44 +0200<p>Årets mottagare är Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, vid UFBI ocn Institutionen för diagnostik och intervention. Lars forskning handlar om att med funktionell hjärnavbildning koppla hjärnsystem till olika minnesprocesser. </p><p><strong>Grattis till Bengt Winblads pris 2025. Vad betyder priset för dig?</strong></p><p>– Jag är stolt och glad. Flera framstående kollegor har fått priset innan mig och Bengt har varit en förebild genom hela min karriär. </p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Kanske kan det kallas nyfikenhet. Att fördjupa sig i frågor och kunna bidra (åtminstone i viss mån) till att besvara dem är en stark drivkraft, och att svaren kan vara till nytta och av intresse är mycket berikande.  </p><p><strong>Vad händer framåt i din forskning, har du planer för vad forskningsanslaget ska gå till?</strong></p><p>– Vi följer upp äldre deltagare i vårt Betulaprojekt som har väldigt god minnesförmåga. Vi försöker förstås vad det är som gör att de fungerar  så bra. Anslaget kommer nog gå till att anordna en internationell konferens nästa år med anledning av att vårt hjärnavbildningscenter, UFBI, fyller 25 år.</p>/nyheter/professor-lars-nyberg-mottar-bengt-winblads-pris-2025-_12138810//nyheter/utvecklar-en-ny-metod-for-att-forebygga-svampsjukdomar-hos-sotvattenfiskar_11987787/Utvecklar en ny metod för att förebygga svampsjukdomar hos sötvattenfiskarTúlio Yoshinaga från Brasilien är ”Excellence by Choice” i professor Constantin Urbans lab vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om saprolegnosis – en algsvampsjukdom som drabbar sötvattensfiskar, särskilt laxfiskar, och orsakar stora problem inom vattenbruk.Mon, 08 Sep 2025 14:40:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Túlio Yoshinaga, Excellence by Choice' postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Túlio's huvudhandleader är Constantin Urban och Co-handledare är Lo Persson, SLU, och Henrik Jeute.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">I det ögonblicket såg jag möjligheten att återvända till fiskforskning, vilket jag brinner för</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Berätta mer om vad din forskning handlar om!</h2><p>– Vårt mål är att utveckla metoder för att behandla eller förebygga saprolegniainfektion, en hudinfektion, hos laxfiskar. Vi etablerar <em>in vitro</em>-kultur av svamparna i vårt labb. Därefter kommer vi att utföra RNA-sekvensering för att identifiera viktiga gener involverade i tillväxt, patogenicitet eller metabolism och baserat på deras RNA-sekvenser kommer vi att använda CRISPR/Cas9-teknik för att slå ut dessa gener. Senare kommer vi att försöka hitta organiska föreningar som hämmar eller stör dessa gener.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur hamnade du i norra Sverige och på Umeå universitet?</h2><p>– Mina tidigare handledare rådde mig alltid att skaffa internationell erfarenhet för att vara konkurrenskraftig och etablera en forskarkarriär. Jag var på jakt efter sådana jobb när jag såg den här tjänsten vid Umeå universitet som handlade om att arbeta med saprolegnia. Under min doktorandtid hade vi alltid problem med saprolegniainfektion i våra äggkläckningsmaskiner. I det ögonblicket såg jag möjligheten att återvända till fiskforskning, vilket jag brinner för, och samtidigt få internationell erfarenhet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vilka var dina första intryck av Umeå och dess universitet?</h2><p>– Jag blev förvånad över hur tyst och fridfullt Umeå är, och jag gillar det … Under mina master- och doktorandstudier bodde jag på en liknande lugn plats som här. Det var där vi höll våra fiskar till experimenten. Umeå universitet är fantastiskt och allt är lättillgängligt. Jag kan gå till universitetet hemifrån, något som inte var möjligt i São Paulo.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad är din drivkraft för att forska inom life science?</h2><p>– Jag strävar efter att lära mig nya tekniker, vissa av dem har inte etablerats för studier av fiskar och jag kan vara pionjären. Jag gillar att göra det som ingen annan gör. Dessutom gillar jag att lära mig om däggdjur som kan tillämpas inom fiskforskning. Ibland upptäcker vi också något hos fiskar som var okänt hos däggdjur.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad är utmanande respektive givande med att vara forskare?</h2><p>– Hm… Jag tror att det mest utmanande med att vara forskare är att övervinna frustrationen. Ibland gör vi misstag eller så händer något oväntat som slutar med dåliga experimentella resultat. Jag försöker att inte bli upprörd över mina egna misslyckanden … Jag försöker lära mig och gå vidare.</p><p>– Det mest givande är glädjen och lyckan när vi får bra resultat och kan publicera ett riktigt bra arbete. Min handledare från Japan sa att jag alltid ska försöka slå home runs. Japanerna gillar baseboll.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Var ser du dig själv om fem år?</h2><p>– Jag skulle vilja bli professor eller forskare med min egen grupp för att kunna föra vidare mina kunskaper … Jag har flera forskningsidéer kopplade till fisk, och det skulle vara spännande att fortsätta utveckla mitt arbete inom området genom att söka forskningsanslag. Det finns fortfarande så mycket att upptäcka.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vilken är din akademiska bakgrund?</h2><p>– Jag är biolog och har en master- och doktorsexamen från Institutionen för veterinärmedicin och djurvetenskap vid universitetet i São Paulo i Brasilien. Min forskning handlade om immunavstötning inom reproduktiv bioteknik hos laxfiskar. Vi etablerade immunsuppressiv behandling som kan undvika immunavstötning för att förbättra tekniken för könscellstransplantation hos atlantlax och regnbågsforell.</p><p>– Efter min doktorsexamen arbetade jag som cell- och molekylärspecialist i ett startupföretag. Jag ansvarade för att utföra flera genetiska modifieringar i svinceller som kan undkomma immunsystemet. Senare kommer dessa celler att användas genom somatisk kärnöverföringsteknik för att avla djur som kan fungera som donatorer för organtransplantation hos människor.</p><h2 id="info7" data-magellan-target="info7">Vad tycker du om att göra på din fritid?</h2><p>– Jag tycker om att hänga hemmavid. Jag gillar att laga mat, min specialitet är japansk riscurry, ramen och andra japanska rätter. Jag gillar också att spela online med mina bröder i Brasilien. Jag älskar att spela schack, vilket jag lärde mig när jag var åtta år gammal. På helgerna tycker jag om att vandra i Umeås omgivningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Túlio Yoshinaga. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/utvecklar-en-ny-metod-for-att-forebygga-svampsjukdomar-hos-sotvattenfiskar_11987787//nyheter/omvardnadsforskning-inom-cancervard-och-palliativ-vard_12138395/Omvårdnadsforskning inom cancervård och palliativ vårdKonferensen Möjlighet att leva väl, om omvårdnadsforskning inom cancervård och palliativ vård, arrangeras av Cancerfonden 4 november. Anmälan senast 21 oktober.Mon, 08 Sep 2025 10:03:10 +0200<p>Under dagen presenteras aktuell forskning och goda exempel. Du får också inspiration till implementering av ny forskning i det dagliga vårdarbetet, liksom möjlighet att nätverka med kollegor och forskare samt möta patientrepresentanter.</p><p>Konferensen som är kostnadsfri, är en del av Cancerfondens omvårdnadssatsning Möjlighet att leva väl, för att alla som lever med eller efter en cancersjukdom ska få en god livskvalitet.</p><p><strong>Dag</strong>: 4 november<br><strong>Tid</strong>: 9-16<br><strong>Lokal</strong>: Bergasalen, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Ingång Södra entrén</p><p><a title="Program och anmälan" href="https://www.cancerfonden.se/vardpersonal/omvardnadsforskning/mojlighet-att-leva-val-umea-4-november-2025" target="_blank" rel="noopener">Program och anmälan</a></p><p>Välkomna!</p>/nyheter/omvardnadsforskning-inom-cancervard-och-palliativ-vard_12138395//nyheter/nominera-till-arets-likavillkorspris_12136463/Nominera till årets likavillkorspris!Syftet med priset är att uppmuntra medarbetare och studenter vid Medicinska fakulteten att verka för lika villkor inom fakulteten. Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Den som får utmärkelsen får 15 000 kronor och ett fint diplom. Nominera senast 15 oktober 2025.Wed, 03 Sep 2025 10:34:32 +0200<p>Lika villkor är ett brett begrepp för arbete med att främja allas lika rättigheter och möjligheter och för att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I begreppet ingår även uppdraget om jämställdhetsintegrering.</p><p>Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Exempel på sådana insatser är:</p><ul><li>Sprida kunskap om lika villkorsfrågor bland anställda och studenter</li><li>Utöva ett ledarskap som främjar lika villkor</li><li>Insatser som motverkar diskriminering bland anställda och studenter</li><li>Tillämpa normkritisk undervisning och/eller forskning</li><li>Insatser som främjar jämställdhet mellan könen bland anställda och studenter</li><li>Insatser som främjar rekrytering på lika villkor</li><li>Insatser som främjar breddat deltagande i undervisningen</li></ul><p>För en rättvis bedömning måste nomineringen bestå av en motivering på cirka 200 ord som relaterar till flera ovanstående punkter. Alla anställda och studenter vid fakulteten kan nominera pristagare.</p><p>Prissumma: 15 000 kronor</p><p>Använd formuläret för att lämna en nominering till priset, senast 2025-10-15.</p><p><a title="Formulär för nominering" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5EPun7jFuOdNqFuCvW2ocuFUOTdBTks1TFhMSVQzT05VQktGTU4xRE9YUi4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">Länk till nomineringsformulär</a></p>/nyheter/nominera-till-arets-likavillkorspris_12136463//nyheter/bra-nara-och-billig-tandvard_12136406/Bra, nära och billig tandvårdDet får du när du går hos en tandläkarstudent vid utbildningstandvården på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Wed, 03 Sep 2025 10:24:03 +0200<p>Genom att anmäla dig till utbildningstandvården kan du få tandvård till ett lägre pris, av en tandläkarstudent under handledning av en legitimerad tandläkare. Det som krävs är att den tandvård du behöver passar att utföras av en student.</p><p>Tandvården som erbjuds ingår i det statliga tandvårdsstödet. Det innebär att det inte är möjligt att få implantat eller bleka tänderna.</p><p>Om du vill få tandvård i utbildningstandvården gör du en anmälan genom att logga in på 1177.</p><p><a title="Utbildningstandvården" href="http://1177.se/Vasterbotten/undersokning-behandling/tandvard/behandling-hos-utbildningstandvarden--bli-patient-hos-en-student" target="_blank" rel="noopener">1177.se/Vasterbotten/undersokning-behandling/tandvard/behandling-hos-utbildningstandvarden--bli-patient-hos-en-student</a></p>/nyheter/bra-nara-och-billig-tandvard_12136406//nyheter/akuta-allvarliga-biverkningar-av-litium-ovanliga-_12135281/Akuta allvarliga biverkningar av litium ovanliga Allvarliga biverkningar som kräver akut- och intensivvård till följd av litiumbehandling vid bipolär sjukdom är ovanligt, även om det förekommer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet där cirka 1500 personer med bipolär sjukdom i Norrbotten har studerats. Tue, 02 Sep 2025 09:31:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Petra Truedson, doktorand i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Sturla M Kolding</span></p></div></div><p>– Litiumbehandling har visat god effekt vid bipolär sjukdom, och verkar i många avseenden kunna hanteras säkert, säger Petra Truedson, doktorand vid Umeå universitet och ST-läkare i Region Norrbotten.</p><p class="quote-left">visat god effekt</p><p>I sin avhandling i psykiatri redovisar Petra Truedson bland annat resultat avseende biverkningar av litiumbehandling i Norrbotten, då två av avhandlingens studier utgår från LiSIE-studien, Lithium-Study into Effects and Side Effects, i Norrbotten och Västerbotten.</p><p>En studie i avhandlingen visar att det är ovanligt att personer som behandlas med litium upplever så svåra biverkningar att de behöver akut- och intensivvård. Totalt kunde 41 sådana episoder identifieras mellan år 2001–2017, vilket innebär en förekomst på 1.9 fall på tusen personår.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">För höga halter</h2><p>Det förekommer att personer som behandlas med litium tillfälligt får för höga litiumhalter i blodet, så kallad litiumintoxikation. En studie i avhandlingen visar dock att detta oftast inte verkar påverka hjärtat märkbart. Totalt kunde 55 fall inkluderas mellan åren 1997–2017. Resultaten visar att det överlag förekom få kliniskt relevanta förändringar på EKG vid litiumintoxikation. I 13 av episoderna av intoxikation fanns dock en förlängning av QT intervallet, det vill säga den tid det tar för hjärtats nedre kammare att ladda upp sig mellan sammandragningarna.</p><p>I vissa fall kan litiumbehandlingen avbrytas när patienten mår bättre, för att sedan sättas in igen när patienten ånyo drabbas av depression eller mani. En av avhandlingens studier genomfördes i ett samarbete med forskare i Storbritannien, och tittade på orsaker till upprepad litiumutsättning. Resultaten visar att sådana multipla utsättningar ofta inte beror på biverkningar, utan snarare tycks bottna i bristande insikt kring behovet av varaktig behandling.</p><p>– Bipolär sjukdom kräver i regel behandling under lång tid, ofta livslångt. Så det är klokt att vara försiktig med att sätta ut behandlingen vid förbättringar i tillståndet, för att inte riskera återinsjuknande i nya sjukdomsepisoder, säger Petra Truedson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Återkommande episoder</h2><p>Petra Truedson har även studerat publicerade data om hur ofta litium bör doseras, en eller flera gånger per dag, med hänsyn till påverkan på njurarna som är en känd biverkan. Hon konstaterar att det, utifrån publicerade studier, dock inte går att säga vilket som är mest fördelaktigt.</p><p>Bipolär sjukdom är ett kroniskt psykiatriskt tillstånd som karaktäriseras av återkommande episoder av depression, mani och hypomani. I behandlingen av tillståndet är läkemedel särskilt viktiga för att förebygga insjuknande i nya sjukdomsepisoder. I regel idag används vad som kallas stämningsstabiliserande läkemedel. Med rätt behandling kan individer med bipolär sjukdom bli symtomfria och återfå god vardaglig funktion. Litium har sedan många år ansetts vara förstahandspreparat bland stämningsstabiliserande läkemedel.</p><p>Petra Truedson är utexaminerad läkare vid Umeå universitet och arbetar inom psykiatrin i Region Norrbotten.</p>/nyheter/akuta-allvarliga-biverkningar-av-litium-ovanliga-_12135281//nyheter/halsa-pa-campus-17-september-_12131008/Hälsa på Campus 17 september - rörelse, inspiration och gemenskapDen 17 september välkomnas studenter och medarbetare till en fullspäckad dag med gratis friskvårdsaktiviteter under temat Hälsa på campus. I år sammanfaller evenemanget med universitetets 60-årsjubileum, vilket gör dagen extra festlig. Fri, 29 Aug 2025 09:14:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Illustration av människor som motionerar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Hälsa på campus är en återkommande satsning vid Umeå universitet som syftar till att främja fysisk aktivitet, välmående och social samhörighet. Höstens upplaga erbjuder ett rekordstort program med över 70 kostnadsfria aktiviteter – från föreläsningar och workshops till prova-på-pass och friluftsupplevelser.</p><p>–Dagen har något för alla, oavsett om du vill röra på dig, lära dig något nytt eller bara ha kul tillsammans med andra, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><h3>Nya insikter och inspiration</h3><p>Under dagen ges möjlighet att ta del av två populärvetenskapliga föreläsningar i Aula Nordica. Professor Patrik Wennberg, specialist i allmänmedicin vid Umeå universitet, delar med sig av forskningsbaserade insikter om fysisk aktivitet och hälsotrender. Med över två decenniers erfarenhet inom området belyser han vad forskningen faktiskt säger om våra levnadsvanor och vilka frågor som är mest aktuella i dag.</p><p>Efterföljande föreläser Katarina Gospic, läkare, fysiolog och hjärnforskare med doktorsexamen från Karolinska Institutet, om hur AI och digitalisering påverkar våra tankar, känslor och beteenden. Det blir en utmanande föreläsning där din hjärna – och din hälsa – spelar huvudrollen. Föreläsningen fungerar som ett mentalt träningspass, en form av hjärnstretchning, som stärker både välmående och motståndskraften.</p><h3>Aktiviteter för alla smaker</h3><p>Programmet innehåller både återkommande favoriter och spännande nyheter.</p><p>Studenter och medarbetare kan bland annat återse universitetsmästerskap i golf som i år spelas på Robertsfors GK, vandring med IKSU Frilufts och Mountainbike med Obbola Outdoor.</p><p>Bland höstens nyheter märks bland annat triathlon, improvisationsteater, hyrox-träning, svampworkshop, aikido, klimakteriestark – en kombination av träning och föreläsning med IKSU samt strömbad och bastu. Även orientering, naturvandring med ekologiguider och dans i olika former erbjuds där afrobeat och rock är nya inslag i programmet.</p><p>–Det är ett brett och inkluderande program som speglar både röresleglädje och nyfikenhet. Vi hoppas att många tar chansen att prova något nytt, säger Tove Mårs, projektsamordnare.</p><h3>Anmälan öppnar 3 september</h3><p>Vissa aktiviteter kräver en föranmälan. Bokningen öppnar den 3 september kl. 09:00.</p><p>–Många aktiviteter blir snabbt fullbokade, så se till att säkra din plats i tid, tipsar Pernilla Eriksson och hälsar alla välkomna till en dag i hälsans och gemenskapens tecken.</p>/nyheter/halsa-pa-campus-17-september-_12131008//nyheter/blodtryck-bor-behandlas-flitigare-enligt-nya-riktlinjer_12134291/Blodtryck bör behandlas flitigare enligt nya riktlinjerDen som har högt blodtryck bör få ned det mer än vad som tidigare är sagt. Mattias Brunström vid Umeå universitet leder den nationella arbetsgruppen för nya riktlinjer som kommer att föreslå en ambitionshöjning så att trycket ska vara under 130/80.Tue, 09 Sep 2025 10:35:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, biträdande universitetslektor i kardiologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></p></div></div><p>– Det föreslagna riktlinjerna kan komma att rädda liv om de följs, säger Mattias Brunström, docent vid Umeå universitet, biträdande lektor i kardiologi och ordförande i arbetsgruppen som tar fram de nya riktlinjerna.</p><p class="quote-left">Kan rädda liv</p><p>Blodtrycket räknas som högt om det ligger över 140/90. Enligt dagens riktlinjer ska trycket då behandlas så att det kommer under den gränsen.</p><p>Enligt de föreslagna riktlinjerna gäller fortfarande 140/90 som en gräns för när blodtrycket är så högt så att det bör behandlas. Det nya är dock att när man väl sätter in behandling, ska målet vara att få ned trycket till 130/80 eller lägre. Det innebär alltså en tydlig ambitionshöjning för den som har högt blodtryck.</p><p>Enligt den nya rekommendationen bör man också sätta in två olika läkemedel direkt för att åstadkomma en större sänkning av trycket. Arbetsgruppen baserar förslaget på vetenskapliga studier och kliniska erfarenheter av blodtryck och hjärtkärlsjukdom.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sämre kontroll i Sverige</h2><p>Det föreslagna riktvärdet rekommenderas redan internationellt, och snart alltså också i Sverige där det nu är tio år sedan rekommendationerna senast ändrades. Högt blodtryck är den viktigaste orsaken till hjärtkärlsjukdom och förlorade levnadsår i världen. Det beräknas att globalt kan mer än tio miljoner dödsfall årligen tillskrivas högt blodtryck. I Sverige är blodtryckskontrollen sämre än i många andra västeuropeiska länder. De föreslagna nya riktlinjerna innebär också att blodtrycksmätning bör övervägas för personer över 50 år.</p><p>Arbetsgruppen beräknar att om svenskarna blev bättre på att kontrollera och behandla högt blodtryck enligt de nya riktlinjerna, skulle cirka 30 000 insjuknanden i stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt per år kunna undvikas i Sverige.</p><p>– Det har blivit betydligt enklare att hålla koll på sitt blodtryck. Mätning erbjuds numera på många apotek och blodtrycksmätare för hemmabruk har blivit överkomliga i pris. Det vore en stor vinst för folkhälsan om fler använder de möjligheterna, säger Mattias Brunström.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Därför är det viktigt att mäta</h2><p>Blodtrycket kan regleras med läkemedel samt i viss mån även med kost och levnadsvanor. Det högre värdet i exempelvis 130/80 är trycket som hjärtat pumpar ut i blodomloppet; det lägre värdet är när hjärtat slappnar av mellan slagen. Högt blodtryck innebär en ökad påfrestning på kärlväggarna som kan leda till kärlskador som i sin tur ger en infarkt eller blödning. Högt blodtryck ger ofta inga tydliga symtom. Därför är det viktigt att mäta. Blodtrycket stiger med åldern samtidigt som kärlen blir skörare, även om högt blodtryck också förekommer bland unga vuxna.</p>/nyheter/blodtryck-bor-behandlas-flitigare-enligt-nya-riktlinjer_12134291//nyheter/ett-unikt-forrad-med-50ariga-anor_12129043/Ett unikt förråd med 50-åriga anor – han byggde upp det från grundenI över 50 år har Kemiförrådet varit navet för kemikalier och labbutrustning vid Umeå universitet. Lagom till universitetets 60-årsjubileum berättar Hans Sjöström – mannen bakom förrådets utveckling – om hur en plåtskåpsröra blev en väloljad forskningsservice.Wed, 27 Aug 2025 09:29:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson vid Kemiförrådet och Hans Sjöström som byggde upp Kemiförrådet under 40 års tid. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Jag ångrar inte en sekund att jag tackade ja till det jobbet, inte en sekund</p><p>– När jag kom hit 1976, då blev det en liten revolution, säger Hans Sjöström, tidigare anställd vid Kemiska institutionen, som byggde upp Kemiförrådet från grunden. <br> <br>På 70-talet var det inte mer än just det som namnet antyder, ett förråd på Kemiska institutionen. Det var först när Hans kom på plats och började strukturera upp verksamheten som Kemiförrådet så som forskarna känner det idag började ta form. Han började direkt med att städa och röja upp, sätta upp en svart tavla för beställningar och ta bort dörrarna på de många plåtskåp som fanns i förrådet. Att få all utrustning öppen och lättillgänglig var viktigt, både för trivseln och effektiviteten. <br> <br>– Jag fick mycket bättre översyn över vad vi hade och vad som behövde köpas in, berättar Hans, som första decenniet hade koll på allt som köptes in, såldes, samt alla forskares kundnummer i prydligt uppradade pärmar. De där kundnumren, som fortfarande används i dag, sitter i ryggmärgen på Hans.  <br>– Då hade alla forskargrupper egna nummer, det var lite som riktnummer, och jag kände alla i huset, berättar han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gamla "Vi på Kemikum" och tidigare sortimentskataloger från Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från svarv till service</h2><p>Hans Sjöström började sin karriär som instrumentmakare på Blockverkstaden, sedermera känt som <a href="~/link/ed1b42f2b42d46ae9203fa0e3bc432cb.aspx">UNIMEG</a>. Men när ryggproblem gjorde sig till känna började han söka annat arbete, ett där han gärna kunde få röra på sig lite mer och “slippa stå statiskt över en svarv hela dagarna”. Han fick höra om jobbet på Kemiska institutionen, och tänkte att det kan ju vara värt ett försök, trots att hans kunskaper inom kemi var tämligen begränsade.</p><p>– Jag var helt enkelt jäkligt intresserad av att stapla varor och leka affär hemma, detta var precis vad jag ville göra. Jag ångrar inte en sekund att jag tackade ja till det jobbet, inte en sekund, säger Hans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e04b46c9-bf72-40c3-857a-e673216991f9" data-contentname="Bild Hans Sjöström">{}</div><p>Han blev snabbt varse om jobbets internationella natur och fick lära sig engelska för att kunna prata med gästforskare från alla världens hörn.  <br>– Jag trivdes som fisken i vattnet, jag har ju lätt att prata med folk, och där var det ju mycket folk som sprang omkring.<br><br>Men att sköta Kemiförrådet i dess vagga var mycket jobb. Bland annat hade Kemiförrådet initialt egen tillverkning av flytande kväve, med jourverksamhet. </p><p>– Flytande kväve är en basvara i labben för att kyla instrument och prover, det är som forskarens mjölk och smör, och såklart ville man ha tillgång till det så ofta det bara gick.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett förråd i ständig utveckling</h2><p>Med tiden spreds sig ryktet om det välfyllda och serviceinriktade Kemiförrådet, och forskare från flera institutioner blev intresserade av att handla. År 1986 införskaffades ett datorsystem för bokföring och lagerstatus som behjälpligt underlättade jobbet.  <br><br>Hans stannade vid Kemiförrådet i hela 40 år. Trots att han gick i pension för 8 år sedan, besöker han Kemiförrådet årligen och har goda samtal med sin tidigare kollega, Boris Jonsson.</p><p class="quote-center">Med det digitala systemet vi har ligger vi ljusår före de förråd som försöker starta upp på andra ställen i landet</p><p>– Kemiförrådet är rätt så unikt, förutom Umeå- och Stockholms universitet, så finns det inget liknande koncept i Sverige, vad vi vet om, förklarar Boris, och berättar att Karolinska Institutet gjort platsbesök för att lära sig kring det effektiva systemet som byggts upp på Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7880a050-d179-4dff-89d9-03d7f527fbef" data-contentname="Bild Boris vid skrivbord">{}</div><p>– Med det digitala systemet vi har ligger vi ljusår före de förråd som försöker starta upp på andra ställen i landet, konstaterar Boris. </p><p>Tack vare det system som Hans Sjöström jobbade för att sätta upp, arbetar i dag fyra personer vid Kemiförrådet och hjälper dagligen forskare med inköp och beställningar utifrån gällande avtal (enligt Lagen om offentlig upphandling).</p><p>Tiden som forskarna sparar på att själva söka leverantörer och aktuella avtal, hoppas Hans och Boris att forskarna använder till att göra just det de är bra på: att forska.  <br>– Kemiförrådet finns till för alla på universitetet, konstaterar de.</p>/nyheter/ett-unikt-forrad-med-50ariga-anor_12129043//nyheter/globala-klimatfragor-genom-arktiska-glasogon_12131710/Globala klimatfrågor genom arktiska glasögon när WMO:s president besökte UmeåBesöket av Dr. Abdulla Al Mandous, president för World Meteorological Organization (WMO), i Umeå den 15 augusti understryker Arktiskt Centrums globala betydelse. Genom långsiktiga strategiska initiativ engagerar Umeå universitets arktiska forskning sig direkt med internationella organisationer som arbetar mot klimatförändringar. Besöket bekräftar universitetets roll inom polarforskning och visar att WMO ser Arktis som avgörande för framtida klimatlösningar.Thu, 21 Aug 2025 12:08:01 +0200<p class="quote-center">När världens ledande organisationer för klimat och meteorologi väljer att besöka Umeå universitet visar det att vi är mer än en stark forskningsmiljö – vi är en naturlig partner i arbetet för att bygga ett hållbart Arktis</p><p>Arktis spelar en avgörande roll som jordens kylsystem, och kunskapen som utvecklas här får betydelse långt utanför regionens gränser. Att WMO:s president Dr. Abdulla Al Mandous, som också är Director General för Förenade Arabemiratens National Centre of Meteorology, valde att besöka Arktiskt centrum i Umeå understryker den internationella relevansen och attraktionskraften i universitetets forskning och roll i Arktis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c4711aa5-3dfe-4db4-8bff-6ef9b96c1b61" data-contentname="PIC WMO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning med bredd och djup</h2><p>Besöket inleddes av vicerektor för forskning, Thomas Olofsson, som välkomnade delegationen och presenterade Umeå universitet och Arktiskt centrum. Programmet fortsatte med presentationer från forskare som visade bredden i universitetets arktiska forskning: permafrostens hydrologi, rymdväder, ekosystemmodellering och urfolksliv. Även centrala nationella och europeiska organisationer bidrog, däribland Samerådet, Svenska Polarforskningssekretariatet och European Polar Board (EPB).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f4ed22d7-01d6-4560-94b4-984894013317" data-contentname="PIC WMO audience">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Internationell dialog för ett hållbart Arktis</h2><p>Diskussionerna betonade behovet av starkare internationellt samarbete inför stora kommande satsningar, bland annat International Polar Year 2032–33 och lanseringen av Emirates Polar Research Programme – en tydlig signal om landets ambition att bli en aktiv del i den internationella polarforskningen.</p><p>– När världens ledande organisationer för klimat och meteorologi väljer att besöka Umeå universitet visar det att vi är mer än en stark forskningsmiljö – vi är en naturlig partner i arbetet för att bygga ett hållbart Arktis, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><p>Han betonar också vikten av den här typen av besök:</p><p>– Genom att skapa mötesplatser där forskning möter samhälle och beslutsfattare kan vi driva fram kunskap som gör verklig skillnad. Vår ambition är att stötta samhällsrelevant forskning och vara den självklara kontaktpunkten för dem som vill bidra till en positiv framtid för Arktis.</p><p>Besöket understryker både den globala tyngden i de arktiska frågor som diskuterades i Umeå och universitetets roll i att samla forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer. Det är genom sådana möten som ny kunskap får genomslag och blir en katalysator för förändring – i Arktis och utanför.</p>/nyheter/globala-klimatfragor-genom-arktiska-glasogon_12131710//nyheter/gonorre-okar-och-overlistar-antibiotika_12131315/Gonorré ökar och överlistar antibiotikaKönssjukdomen gonorré har ökat under de senaste tio åren. Ingen vet exakt varför antalet fall av gonorré ökar – men experter misstänker en blandning av fler tester och förändrade sexuella vanor. Samtidigt står vi inför färre behandlingsalternativ på grund av antimikrobiell resistens.Fri, 28 Nov 2025 14:11:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tomas Gustafsson är infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Frida Jakobsson</span></div></div><p class="quote-center">resistensen ökar mot den nuvarande förstahandsbehandlingen ceftriaxon, vilket är mycket besvärligt</p><p>– Under årens lopp har bakterierna som orsakar gonorré utvecklat resistens mot antibiotika efter antibiotika och resistensen ökar mot den nuvarande förstahandsbehandlingen ceftriaxon, vilket är mycket besvärligt, säger Tomas Gustafsson, infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Gonorré orsakas av bakterien <em>neisseria gonorrhoeae</em> (gonokocker). Den sprids genom sexuell kontakt och är den näst vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen (STD) i Sverige. Inkubationstiden är kort – från ett par dagar till några veckor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inga symtom till infertilitet</h2><p>De vanligaste symtomen på gonorré är sveda eller obehag vid urinering och flytningar från urinröret, slidan eller ändtarmen, men kan också ge halsbesvär. Många – särskilt kvinnor – kan dock vara symtomfria, vilket gör infektionen lätt att sprida sig omedvetet.</p><p>– Sjukdomen är ganska smittsam. Det bästa sättet att undvika gonorré är att använda kondom som också ger skydd mot andra könssjukdomar och hiv, men också att testa sig om man har symtom och delta i smittspårning, säger Tomas Gustafsson.</p><p>Gonorré är sällan dödlig, men om den lämnas obehandlad kan den ge upphov till endometrit, bäckeninflammation (PID), prostatit och ibland septisk artrit.</p><p>– Om gonorré inte behandlas kan den till och med leda till infertilitet hos kvinnor eftersom infektionen kan orsaka bestående skador på reproduktionsorganen, säger Tomas Gustafsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Färre behandlingsalternativ</h2><p>Gonorré har utvecklat resistens mot nästan alla antibiotika som historiskt använts för att behandla den, och under senare år har antibiotikaresistensen ökat snabbt.</p><p>Tomas Gustafsson delar sin tid mellan att behandla patienter som infektionsläkare och att forska vid Umeå universitet. Denna dubbla roll ger honom ett unikt perspektiv på den växande utmaningen med antibiotikaresistens.</p><p>– Jag ser konsekvenserna av resistenta infektioner på nära håll i kliniken, säger han. Det var den erfarenheten som fick mig att utforska nya behandlingsalternativ i labbet.</p><p>När han arbetade med en antibiotikakandidat som ursprungligen fokuserade på andra bakterier bestämde han sig för att testa den mot gonokocker. Sedan dess har fokus mestadels skiftat mot utveckling av metoder för att underlätta läkemedelsutvecklingsprocessen mot gonokocker, som ofta är mycket mer utmanande att arbeta med än andra bakterier.</p><p>– Vi försöker täppa till luckor i läkemedelsutvecklingskedjan för att säkerställa en fortsatt tillgång på nya läkemedel.</p><p><em><strong>Vad är drömmålet med din forskning?</strong></em></p><p>– Jag antar att jag delar det med de flesta forskare som är involverade i antibiotikautveckling ... att se en antibiotikakandidat som du har arbetat med nå klinik och användas för att bota patienter. Det skulle vara fantastiskt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diskdiffusionstest med en experimentell molekyl med aktivitet mot gonokocker.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Gustafsson</span></div></div>/nyheter/gonorre-okar-och-overlistar-antibiotika_12131315//nyheter/kvinnors-skaderisk-underskattas-vid-vanlig-bedomning-_12130965/Kvinnors skaderisk underskattas vid vanlig bedömning Kvinnor belastas mer än män vid repetitivt arbete som kräver ansträngning med händerna. En vanlig riskbedömning med självskattning missar dock att kvinnor måste ta i mer för samma arbete. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Hög belastning ökar risken för skador och visar att arbetsmiljön behöver förbättras, särskilt för kvinnor. Tue, 09 Sep 2025 10:38:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gunilla Dahlgren. doktorand i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Det gick att se att kvinnor använder mer muskelkraft än män för identiska arbetsuppgifter. Men deras egna skattningar visade ingen skillnad mellan kvinnor och män. Det visar att självskattningsmetoden inte upptäcker kvinnors högre belastning, säger Gunilla Dahlgren, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">kvinnor använder mer muskelkraft</p><p>I sin avhandling i yrkes- och miljömedicin har Gunilla Dahlgren utgått från mätningar av hur snabbt händerna rörde sig och hur mycket musklerna i underarmen ansträngdes. Mätningarna utfördes vid ordinarie arbetsmoment på både kvinnor och män. Totalt deltog 59 arbetstagare inom industriell tillverkning, farmaceutisk produktion, postsortering, livsmedelsproduktion samt analys- och pipetteringsarbeten i Umeå. Personerna fick sedan själva subjektivt skatta hur mycket de tog i. Även utbildade ergonomer gjorde via video skattningar av deltagarnas ansträngning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kvinnor tog i </h2><p>Resultatet var att kvinnor tog i betydligt mer vad gäller mätt muskelkraft för samma uppgift, men att de inte själva skattade att de gjorde det. Ergonomer gjorde däremot mer korrekta skattningar. Att kvinnors muskler behövde arbeta hårdare beror på att de i genomsnitt bara har cirka 60 procent av männens greppstyrka. Det gör att de måste använda en större andel av sin kraft vid samma typ av arbete, något som i sin tur ökar risken för belastningsskador betydligt.</p><p>Trots automatisering och robotar jobbar nästan var tredje arbetstagare i EU med handintensiva arbeten. Det handlar om jobb inom exempelvis industrin, vården, montering, livsmedelsbearbetning och manuell sortering, Det är ofta arbeten med upprepade likartade handrörelser där man behöver ta i med händerna. Det kan leda till skador som karpaltunnelsyndrom, där en nerv i handleden kläms och orsakar smärta, något som är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Riskerar underskattas</h2><p>Studien visar att vid riskbedömning av handintensivt arbete, upptäcks kvinnors högre kraft när muskelaktivitet mäts och när en ergonom skattar handkraften. Men när arbetstagaren själv skattar kraften, upptäcks inte denna skillnad. Det innebär att kvinnors kraft riskerar att underskattas; metoden fångar inte skillnader mellan kvinnor och män eller individer med lägre gripstyrka. Större kraft, att man behöver ta i mer, ökar risken för utmattningsskador i muskelvävnad. I många länder är det lag på att bedöma skaderiskerna vid handintensivt arbete. I Sverige infördes dessutom obligatoriska medicinska kontroller vid handintensivt arbete 2019.</p><p>– För att förbättra arbetsmiljön måste vi ta hänsyn till att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar. Resultaten visar att om handkraft riskbedöms med skattning, så bör en ergonom skatta arbetstagarens handkraft. Självskattad handkraft bör undvikas, då kvinnornas ansträngning annars riskerar att underskattas och inte upptäckas, säger Gunilla Dahlgren.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Förebygga skador</h2><p>I avhandlingen föreslås också att man använder teknik, som rörelsesensorer och mätning av muskelaktivitet, eftersom det ger objektiva och mer tillförlitliga riskbedömningar än skattningar. Dessa riskbedömningsstrategier och användningen av tekniska mätningar där det är möjligt, bidrar till att förebygga skador och främja ett mer hållbart arbetsliv för både kvinnor och män.</p><p>Studierna i avhandlingen har gjorts i samarbete mellan Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats av AFA, ALF och Forte.</p><p><em>Gunilla Dahlgren är legitimerad fysioterapeut, specialist i ergonomi och ortopedi. Hon arbetar som ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Universitetssjukhus.</em></p>/nyheter/kvinnors-skaderisk-underskattas-vid-vanlig-bedomning-_12130965//nyheter/who-varnar-for-chikungunya--5-fragor-till-virusforskare_12129990/WHO varnar för chikungunya – 5 frågor till virusforskareI sommar har Världshälsoorganisationen, WHO, vädjat för att förhindra en upprepning av en epidemi av chikungunyaviruset, som svepte över världen för tjugo år sedan. Låt oss lära oss mer genom att ställa fem frågor till Lars-Anders Carlson, universitetslektor vid Umeå universitet.Thu, 18 Sep 2025 09:15:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars-Anders Carlsons grupp vid Umeå universitet forskar om Chikunyaviruset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!</p><p>Orsaken till oro är nya utbrott som rapporterats i Amerika, Afrika, Asien och Europa (Frankrike och Italien). Ett större utbrott pågår i Kina, särskilt i den södra delen. De vanligaste symtomen på infektion av chikungunyavirus är feber och muskel- och ledvärk. Chikungunyavirus sprids till människor av infekterade myggor och kan inte spridas direkt från person till person.</p><p>Infektionen orsakas av ett virus som tillhör alfavirusgruppen. Det skapar "fabriker" på cellytan där dess gener kopieras när viruset infekterar en cell. Lars-Anders Carlsons forskargrupp i Umeå vill förstå hur dessa virusfabriker fungerar, för att i slutändan bidra till arbetet med att utforma nya antivirala strategier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Är chikungunyaviruset mycket smittsamt och hur sprids viruset?</h2><p>– Ja, viruset är smittsamt, men bara om man blir biten av en infekterad mygga. Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!</p><p>– Viruset sprids genom bett av myggor av släktet <em>Aedes</em>. För ungefär tjugo år sedan verkade det som att chikungunyaviruset främst spreds av<em> Aedes aegypti</em>, en tropisk mygga. Men år 2006 inträffade ett stor utbrott på ön Réunion, och forskare kunde visa att viruset, med en minimal mutation, hade anpassat sig till en ny myggart, <em>Aedes albopictus</em>. Denna mygga, som är känd som den asiatiska tigermyggan, är mer spridd, vilket gjorde att chikungunyaviruset också kunde spridas mer, till exempel till södra Europa.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Är chikungunyafebern farlig?</h2><p>– De flesta infektioner är förmodligen milda, men det är svårt att veta exakt eftersom många infektioner förmodligen inte diagnostiseras. Men infektionerna kan bli allvarligare. Den mest förödande konsekvensen är förmodligen svår ledvärk som kan vara i flera månader. Det finns också sällsynta rapporter om chikungunya-orsakad encefalit (hjärninflammation).</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finns det ett botemedel eller vaccin?</h2><p>– Alldeles nyligen (2024) kom det faktiskt ett vaccin som heter Ixchiq. Det är baserat på svensk forskning från Karolinska Institutet. Det är väldigt spännande att se framsteg med detta. Tyvärr finns det nu en tillfällig begränsning av att ge detta vaccin till personer över 65 år på grund av vissa observerade biverkningar, så vi får se hur det utvecklas.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Bör vi vara rädda för att chikungunyaviruset når Sverige?</h2><p>– Det är inte min expertis, men min uppfattning är att det förmodligen inte kommer hit inom den närmaste framtiden. <em>Aedes</em>-myggorna rör sig dock långsamt upp från södra till mellersta Europa, och i år såg jag att de kan förvänta sig chikungunyainfektioner i södra Tyskland.</p><p>– Ett besläktat virus som heter Sindbis-virus kan ibland spridas av nordiska myggor och orsaka det som på svenska kallas ”Ockelbosjukan”, vilket liknar en mildare chikungunyafeber. Norrmännen har ett roligt namn för detta – de kallar det <em>bærplukkersyken</em> (bärplockarsjukan).</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Varför forskar du om det här viruset och vad är drömmålet?</h2><p>– Jag är intresserad av några mycket grundläggande aspekter av virusfabrikerna som viruset skapar för att kopiera sina gener. Det här maskineriet är fascinerande för mig! Vi använder elektronmikroskopi för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av virusfabrikerna och använder dessa bilder för att gradvis förstå hur fabrikerna fungerar. Så småningom kan detta göra det möjligt för oss att se hur viruset kopierar sina gener med upplösningen av enskilda atomer. Vi är inte riktigt där än, så en del arbete återstår. Så småningom tror jag att vi kan få en fullständig förståelse för hur de fungerar!</p>/nyheter/who-varnar-for-chikungunya--5-fragor-till-virusforskare_12129990//nyheter/alzheimer-liknande-sjukdom-hos-patienter-med-parkinson_12116038/Alzheimer-liknande sjukdom hos patienter med ParkinsonVar tionde patient som får diagnosen Parkinsons sjukdom kan i själva verket ha en annan neurologisk sjukdom som mer liknar alzheimer än parkinson. Det visar en ny svensk studie som baseras på prover av ryggmärgsvätska hos patienter i Umeå.Tue, 09 Sep 2025 10:40:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>David Bäckström, neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Samuel Petterson, Fri tanke förlag</span></p></div></div><p>– Det är ett viktigt resultat som kan förändra vår förståelse av sjukdomsförloppet och i förlängningen påverka behandlingen av vissa patienter som får diagnosen parkinson, säger David Bäckström, neurolog, universitetslektor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">kan förändra vår förståelse</p><p>Forskarna har gjort en särskild analys av ryggmärgsvätska, en så kallad alfa-synukleinfröamplifieringsanalys, αSyn-SAA, hos 140 patienter vid Norrlands universitetssjukhus som hade diagnosen Parkinsons sjukdom och liknande sjukdomar samt på 30 friska personer i en kontrollgrupp.</p><p>Proteinet α-synuklein är i regel kopplat till Parkinsons sjukdom. Överraskande nog visade provtagningarna att cirka tio procent av de undersökta parkinson-patienterna saknade aggregering av detta protein, som alltså annars anses vara en markör för parkinson.</p><p>När forskarna undersökte dessa α-synuklein-negativa patienter närmare kunde de konstatera att de ofta hade typiska markörer i ryggmärgsvätskan för Alzheimers sjukdom, till exempel amyloid och tau-proteiner. Dessa patienter uppvisade också något sämre kognitiv förmåga och balans än normalt för parkinsonsjuka.</p><p>Det tycks vara något av en mellanform av parkinson och alzheimer som forskarna nu har funnit. Det har tidigare kliniskt observerats att vissa patienter med alzheimer också har visat symtom liknande parkinson. Det nya som forskarna nu kan visa är dels att likheten är så stor att många av dessa patienter istället har fått diagnosen parkinson, dels att de patienterna har en specifik profil av biomarkörer. Det kan påverka hur man i framtiden ställer diagnos och behandlar.</p><p>– En möjlig utveckling är att man på dessa patienter kan prova att behandla med läkemedel som används vid alzheimer. Det är åtminstone ett spår att forska vidare kring och något som kan testas i läkemedelsstudier, säger David Bäckström.</p><p>Forskningen har genomförts i samarbete mellan forskare i Umeå, Göteborg och San Diego i USA. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.</p>/nyheter/alzheimer-liknande-sjukdom-hos-patienter-med-parkinson_12116038//nyheter/laura-carroll-tilldelas-framtidens-forskningsledare_12115356/Laura Carroll tilldelas “Framtidens Forskningsledare” – får 15 miljoner kronor för att studera mikrobiom på singel-cell nivåLaura Carroll, expert inom bioinformatik som forskat vid Umeå universitet sedan 2022, har utsetts till en av Sveriges “Framtidens Forskningsledare” av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Genom att kombinera beräkningsverktyg med biologiska data vill hon fram högupplösta data av mikrobiom på singel-cell nivå. Thu, 18 Sep 2025 09:17:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll, biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och fellow vid SciLifeLabs Data-Driven Life Science (DDLS) i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Jag har aldrig varit på en plats som är så välkomnande och samarbetsinriktad, och det är denna miljö som gör spännande forskning som denna möjlig </p><p>Laura Carroll är en av 16 forskare som valts ut bland 213 sökande för “Framtidens Forskningsledare”, som ger forskningsstöd om 15 miljoner kronor under fem år, inklusive en gedigen ledarskapsutbildning för att stötta lovande forskningsledare.<br>– Jag är väldigt förväntansfull eftersom jag aldrig tidigare har fått någon formell ledarskapsutbildning. Jag ser fram emot att lära mig nya idéer, tekniker och färdigheter, säger Laura Carroll, biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och fellow inom SciLifeLabs Data-Driven Life Science (DDLS) i Umeå. <br><br>Hennes projekt, “Maximal upplösning av mikrobiom på enstaka cellers nivå”, syftar till att ge mikrobiologer metoder för att sekvensera genomet i varje enskild cell i ett mikrobiom, vilket gör det möjligt att med maximal upplösning avgöra vilka arter eller stammar som finns där och vilka gener de bär på. <br>– Det är en grundläggande fråga inom mikrobiomforskning, men det är väldigt svårt att besvara eftersom dagens metoder saknar tillräcklig upplösning och/eller kapacitet, förklarar Laura Carroll.<br><br>För att övervinna dessa utmaningar har hennes forskargrupp, tillsammans med forskarkollegor vid Umeå universitet, inklusive <a href="~/link/4ff513f074d14351928252bedfaa73e6.aspx">Johan Henrikssons grupp</a>, nyligen utvecklat en ny metod som kan generera upp till en miljon bakteriella genom från ett enda prov. Denna metod, <a href="https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2025.06.20.660799v1">tillgänglig som preprint</a>, ger en oöverträffad upplösning som kan förändra hur mikrobiom studeras.<br>– Med stöd från SSF kommer vi nu att ta metoden till nästa nivå genom att utveckla nya beräkningsmetoder som kan hantera de enorma datamängderna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll samarbetar med Johan Henrikssons forskningsgrupp inom sitt projekt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hon hoppas att de metoder som utvecklas i projektet ska ge mikrobiologer insikter i mikrobiom med maximal upplösning, vilket i sin tur kan förbättra behandling och övervakning av infektionssjukdomar samt vid till utvecklandet av mikrobiombaserad diagnostik och terapi. <br>– Det här bidraget kommer verkligen i rätt tid, tillägger hon. Hittills har våra team gjort stora framsteg genom att slå ihop våra resurser, men för att ta arbetet vidare behöver vi växa. SSF:s stöd gör det möjligt för oss att utöka teamet och utveckla våra metoder ännu mer. <br><br>Laura Carroll lyfter också fram atmosfären vid Umeå universitet som en nyckelfaktor för projektets framgång: <br>– Jag älskar hur samarbetsvilliga forskarna vid Umeå universitet är! Jag har aldrig varit på en plats som är så välkomnande och samarbetsinriktad, och det är denna miljö som gör spännande forskning som denna möjlig. </p>/nyheter/laura-carroll-tilldelas-framtidens-forskningsledare_12115356//nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090/Helena Edlund får Stigbrands prisProfessor Helena Edlund, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, blir mottagare av 2025 års Torgny och Lena Stigbrands pris.Thu, 19 Jun 2025 13:38:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Helena Edlund har i sin forskning genererat banbrytande rön rörande molekylära mekanismer som styr bukspottskörtelns utveckling samt bildandet av och funktionen hos de insulinproducerande betacellerna. Med sin forskning har hon även bidragit till ökad förståelse för kopplingen mellan fetma och utveckling av typ 2 diabetes. Vidare har Helena Edlund varit medgrundare till ett bolag där hennes upptäckter legat till grund för läkemedelsutveckling inom området Typ 2 diabetes och kardiovaskulära komplikationer.</p><p>Torgny och Lena Stigbrands pris tilldelas en framstående forskare inom medicin eller odontologi som har gjort betydande insatser inom sitt forskningsområde.</p><p>Priset är instiftat till minne av Torgny Stigbrand, professor i medicinsk genetik, och hans fru Lena Stigbrand. Torgny Stigbrand var en framstående forskare vid Umeå universitet och donerade tillsammans med sin fru medel för att inrätta priset.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090//nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082/Fredrik Almqvist får Hammarströms prisProfessor Fredrik Almqvist, Kemiska institutionen, blir 2025 års mottagare av Bo och Barbro Hammarströms pris.Thu, 19 Jun 2025 13:29:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Almkvist Professor vid Kemiska institutionen, anknuten till Molekylär Infektionsmedicin, Sverige, MIMS. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>”Fredrik Almqvist är en mycket välrenommerad forskare inom läkemedelsutveckling där han med sin kunskap utvecklat skräddarsydda molekyler mot ett flertal viktiga måltavlor inklusive bakterier. Han har vidare lagt stor vikt och energi på att fortbilda allmänheten via sitt entreprenörskap, samt också genom sitt bolagsengagemang skapat förutsättningar för nya kvalificerade jobbtillfällen inom Umeåområdet.”</p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris är ett pris vid Umeå universitet som instiftades 2022 genom en donation från Bo Hammarström. Priset ges till en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitet som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082//nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186/SPRINTR passerar milstolpe – patient 100 inkluderad i UmeåForskningen firar framsteg i norr – under vecka 24 inkluderades den 100:e patienten i SPRINTR-studien vid Urologkliniken i Umeå. Jubileet markerades med tårta och glada miner på Norrlands universitetssjukhusTue, 09 Sep 2025 10:48:57 +0200<p>Sedan februari 2025 får patienter som utreds för misstänkt prostatacancer en inbjudan att delta i studien i samband med kallelse till biopsiprovtagning. Väl på plats går engagerade forskningssjuksköterskor igenom studiens upplägg tillsammans med patienterna och svarar på eventuella frågor.</p><p>Målet för studien är att med hjälp av precisionsmedicin förbättra överlevnaden för män med prostatacancer. Genom att koppla samman nationella register och kliniska data, skapar SPRINTR en unik forskningsplattform som förenklar för hälso- och sjukvården att medverka i framtida kliniska studier med nya behandlingsmöjligheter, samt möjliggör för fler patienter att delta i forskningsstudier.</p><p>– För mig som läkare innebär milstolpen med hundra inkluderade patienter att vi är på god väg att bygga upp ett helt nytt arbetssätt inom hälso- och sjukvården, där samtliga patienter tillfrågas om de vill medverka till forskning. För patienterna innebär detta att vi skapar ännu bättre förutsättningar för ny diagnostik samt möjligheter för nya läkemedel och behandlingsmetoder, berättar Andreas Josefsson, urolog vid Umeå universitets sjukhus. </p><p>SPRINTR-studien fortsätter att växa, och nya sjukhus från regionerna Västra Götalandsregionen, Skåne, Örebro, Östergötland, Uppsala, Kronoberg, Västernorrland, Jämtland Härjedalen samt Stockholm har inkluderats i studien. Dessutom är alla Sveriges alla medicinska fakulteter involverade i projektet.</p><p>Under hösten påbörjas arbetet med att bjuda in ytterligare sjukhus att delta i studien.</p>/nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186//nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411/Uppmärksammat AI-system kan korta kötiderna i vårdenAllt för ofta tenderar samhällsnyttiga AI-projekt att stanna som skrivbordsprodukt hos en forskare eller utvecklare. Tack vare ett tvärvetenskapligt samarbete har forskning vid Umeå universitet bidragit till ett AI-system som kan vara en av lösningarna för sjukvårdens långa kötider. – Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, säger Sara Lundsten, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Thu, 19 Jun 2025 13:25:32 +0200<p>Efter en operation eller anestesi behöver patienter specialiserad vård, där vitalparametrar och andra vitala funktioner övervakas. Detta görs vid den postoperativa enheten, PostOp. Tillgången till platser där styr därför ifall en operation kan bli av eller inte. Hur länge en person kan behöva sin plats för eftervård är högst individuellt och avgörs av en mängd parametrar. Detta gör att det är en komplex och svår uppgift för den mänskliga hjärnan att avgöra och planera när det kan finnas lediga platser på PostOp – ibland behöver patienter längre tid, ibland står platser outnyttjade. Trots detta har planeringen tidigare skett manuellt, med papper och penna, sudd och Tippex.</p><p class="quote-center">I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. </p><p>– Det var ett problem att patienter låg kvar längre på den postoperativa enheten än vad man hade planerat för, vilket innebar att det blev kö in för nästa patient, då det inte fanns plats. I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. Det här är ju både stressigt för personalen som ska försöka hantera den här planeringen, men det är också patienter som kan komma i kläm, om de får uppskjutna operationer, eller att det känns stressigt att de ska flyttas i snabbt tempo, säger Sara Lundsten. </p><p>Hon är specialistsjuksköterska inom intensivvård och anestesi vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, samtidigt som hon doktorerar på AI inom sjukvården på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="63f5be97-8f78-451e-8dd4-69bafd862f0b" data-contentname="Film Sara Lundsten">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Önskemål från verksamheten</h2><p>Det var den biträdande chefen vid den postoperativa enheten på NUS som hade ansvar för schemaläggningen av eftervården för patienterna. </p><p>– Man såg att det här måste vi lösa på ett bättre sätt, så att det inte är knutet till en eller två personer som kan göra det här bra manuellt. Så önskemålet kom direkt från verksamheten. Sen landande det hos mig att försöka lösa det här på något bra sätt, att digitalisera på något vis, säger Sara Lundsten, och fortsätter:</p><p>– Eftersom jag kan datan och vet vad som finns i våra databaser såg jag möjligheten att inte bara byta papperet och pennan mot ett tangentbord utan att ta fram något innovativt och smart sätt att lösa det på. Det tar lite längre tid än att bara göra en digital skrivbräda – vilket också hade varit en hjälp – men då får man inte de här långtgående effekterna. </p><p class="quote-center">Fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift</p><p>Vid Nus samlas nämligen mycket data in från patienter genom tekniska utrustning som bland annat mäter puls, blodtryck och andningsfrekvens. Även data om ålder, kön, vikt, sjukdomsbild, etcetera samlas in. Med hjälp av all sammanställd data har Sara Lundstens forskarteam tillsammans med andra professioner kunnat skapa ett AI-system som nästan i realtid kan beräkna en persons status och därmed när hen borde kunna lämna sin plats på PostOp, och en plats blir ledig för nästa patient.</p><p>– För personalen krävs det inget extra. Vi har redan datan och så använder vi en AI-modell till att göra en beräkning över vårdlängden. Det här är synligt för alla i systemet, du kommer åt det vart du än sitter, de ändringar du gör ser alla samtidigt och det är lätt att sprida informationen. Det här har lett till att fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift utan det mesta sker med automatik av systemet självt, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Lundsten och Eva Quist Engström, avdelningschef vid postoperativa enheten, får en överblick av hur beläggningen ser ut.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Systemet kan till och med tala om hur säkert resultatet är – väldigt säkert, osäkert eller det finns för lite data för att göra en prediktion. Och det finns alltid möjlighet för personalen att gå in och justera och ta beslut.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Färre uppskjutna operationer i onödan</h2><p>Vinsten för patienterna är mindre risk för uppskjutna operationer i onödan, säkerställande att man får den vårdtid som behövs givet sina förutsättningar och bättre planering av personal, vilket i sin tur bidrar till en bättre och säkrare vård. </p><p>AI-systemet, som kallas LAIsa (efter den tidigare nämnda biträdande chefen, Lisa Appelqvist), implementerades vid PostOp för ett år sedan, efter en tids pilotanvändning. </p><p class="quote-center">Vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><p>Ganska direkt efter att de implementerar systemet fick de positiv feedback av den avdelning där de använder det. Men även andra avdelningar på sjukhuset och andra sjukhus i regionen började höra av sig och fråga när kan de kunde få använda det och ryktet har spridit sig i ännu större cirklar. Den mediala uppmärksamheten har också varit stor. <br> <br>– Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, för man kämpar med att ta fram AI-modeller som ska lösa just den här typen av problem för vården, men man når inte hela vägen fram. Man vet inte hur man ska jobba med vårdpersonal för att fånga behovet, man vet inte hur man ska designa systemen för att de ska bli användbara och man har inte tillgång till datan. Så det vi hör är att vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samarbete över fler gränser</h2><p>Sara Lundsten är övertygad om att samarbete är nyckeln till framgång. I det här projektet har en mängd olika kompetenser behövts för att det ska fungera, allt från vårdpersonalen vid Region Västerbotten som äger problemet, till forskare från Institutionen för omvårdnad och Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet, som tar fram evidensbaserade förslag på lösningar, och så IT-kompetens som kan införa produkten. </p><p>– De största hindren som man i den här typen av projekt brukar stöta på är man inte har personalen med sig, den är inte mogen för den teknik som kommer eller att man inte har tekniken och teknikstödet runt som gör att man kan gå hela vägen in i mål, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tidigare använde man ett fysiskt papper, penna, överstrykningspennor, sudd och Tippex. Det var manuellt och krävde mycket tankeverksamhet och tid. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Ett annat hinder i sådana här projekt är att den data som behövs inte är tillgängligt, därför är det viktigt att ha med sig politiker och beslutsfattare på tåget. </p><p>– Det som krävs av politiker och beslutsfattare i Sverige, för att det här ska vara fortsätta vara en lyckosam framgångssaga, är att man ser över regelverk kring lagar och förordningar för hur kan vi hantera data på ett bra sätt och hur kan vi dela data med varandra, så att inte alla regioner behöver uppfinna hjulet om och om igen. Det finns väldigt mycket hinder kring just lagstiftning, säger Sara Lundsten.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Lösning på resursbristen i vården</h2><p>Hon betonar att det även krävs ekonomiska medel för att kunna arbeta med den här typen av innovativa projekt inom sjukvården, som, förutom att förbättra arbetsklimatet, behövs för att möta utmaningarna med minskade resurser. </p><p>– Det råder brist på personal inom vården, vi har helt enkelt för få händer i vården samtidigt som våra patienter blir allt mer sjuka och kräver avancerad vård. För att kunna kompensera det här så behöver vi satsa på smart teknik som hjälper sjukvården att hantera den här resursbristen.</p><p class="quote-center">Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen.</p><p>En annan nyckel för att skapa framgångsrika AI-system för vården är att arbeta evidensbaserat, så att lösningen är väl grundad i problemet och dem som äger det och att produkten som tas fram är utformat med användarna i fokus. </p><p>– Utan Umeå universitets möjlighet att faktiskt få göra det här till ett forskningsprojekt så hade det inte gått, då hade vi tagit fram en produkt som vi hade släppt och hoppats på det bästa. Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen utan att vi gör rätt från början.</p><p><a title="Till forksningsprojekt" href="~/link/172bc190451245b098aca8803b5f2525.aspx">Läs mer om forskningsprojektet "AI inom postoperativvård".</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8d4135c0-0163-4427-a278-dd59a641f122" data-contentname="Sara lundsten kontakt">{}</div>/nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411//nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439/2025 års handledare - en huvudhandledare i världsklassHanna Hedman, som utnämnts till årets handledare vid Medicinska fakulteten, upplevs av studenter som en exceptionell handledare. Hanna beskrivs som pedagogisk, lyssnande, att hon skapar trygghet och utmanar på rätt nivå. Tue, 17 Jun 2025 09:12:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna Hedman, barnmorskor</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>- Jag älskar mitt jobb, jag tycker om att se människor utvecklas. Alla studenter som är hos oss utmanas, utvecklas och växer – och studenterna är så otroliga som ger sig själva möjligheten växa på det sätt som de gör, säger en glad och rörd Hanna Hedman, barnmorska sedan 13 år som arbetar på förlossningen vid Norrlands universitetssjukhus. </p><h3>De mest drivna studenter jag träffat</h3><p>Nomineringarna visar studenternas uppskattning av Hanna som handledare. Några axplock från nomineringarna: ”Barnmorskeutbildningen är tuff och krävande, speciellt sista vfu:n och jakten på de magiska 50 förlossningarna. Om ändå alla kunde få ha en Hanna på sin vfu”, ”Hon brinner för sitt arbete och värnar om oss studenter på ett sådant sätt som jag aldrig upplevt förut”. ”Hon peppar, kommer med goda råd och konstruktiv kritik”. </p><p>- Det är jättefina ord och jag är så tacksam att jag får vara med studenterna. De är de mest drivna studenter jag har träffat – deras engagemang och vilja. De måste gå in helhjärtat och satsa mycket för att klara denna utmanande utbildning. </p><h3>Trygg och inkluderande miljö</h3><p>Hanna Hedman har varit huvudhandledare i ca 5 år. Under åren har hon sett hur utmanande utbildningen är. </p><p>- Nästan alla upplever mer utmanande stunder under utbildningen, särskilt under placeringen på förlossningen. Det är en tuff period för studenterna så för mig är det viktigt att skapa förutsättningar för dem att känna efter, både få gråta, men också att kunna skratta och lära sig och ta till sig kunskap.  Jag försöker träffa och lära känna dem så att jag förstår vilka utmaningar just de har. Att få se studenterna växa och se barnmorskan i dem komma fram är bland det finaste jag vet.</p><p>- Förlossningen kan vara en utmanande arbetsplats och det finns att jobba med innan arbetsmiljön för personalen är helt tillfredsställande, tex är barnmorskorna för få vilket blir extra kännbart i semestertider.</p><p>- Fördelen med jobbet är att man aldrig är ensam, vi kollegor har alltid varandra när det behövs, berättar Hanna. Jag har fantastiska kollegor och att samarbeta med dem och få inkludera studenterna i den arbetsgemenskapen gör mig stolt. Vi behöver alla varandra, alla yrkeskategorier inräknade.</p><p>Utifrån studenternas nomineringar har årets huvudhandledare utsetts av Magnus Hultin, vicedekan för samverkan kring klinisk forskning och utbildning och Carina Olofsson, enhetschef för utbildning och kompetensutveckling, Region Västerbotten.</p><h3>Sammanfattning av nomineringarna</h3><p>”Hanna Hedman har utmärkt sig som en exceptionell huvudhandledare genom att vara otroligt pedagogisk, lyssna på studentens behov, skapa trygghet och utmana på rätt nivå. Hon har en unik förmåga att anpassa sin handledning efter varje students individuella behov och lärstil, vilket gör att varje student känner sig sedd och värdefull. Hanna är alltid tillgänglig för sina studenter och ger dem det stöd de behöver för att lyckas. Hon har en fantastisk förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö där studenter vågar ställa frågor och uttrycka sina funderingar. Hanna ser varje students potential och hjälper dem att utvecklas både akademiskt och personligt. Hennes engagemang och passion för handledning är tydlig i allt hon gör, och hon är en sann inspirationskälla för både studenter och kollegor. Hanna Hedman är verkligen en huvudhandledare i världsklass och förtjänar att bli erkänd för sitt enastående arbete.”</p>/nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439//nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795/Livliga samtal när AI möter vardagenVad händer när AI tar plats i klassrummet, omsorgen eller företaget? I vilka lägen kan tekniken hjälpa oss fatta bättre beslut? Och hur ska vi förhålla oss till plötsligt hallucinerande språkmodeller? Under AIMday Perspektiv på AI möttes forskare och samhällsaktörer för att prata om en av vår tids mest omvälvande teknologier – som både kan bidra till att lösa problem och skapa nya.Tue, 18 Nov 2025 12:40:48 +0100<p>Varierande grader av teknikoptimism blandades med betänksamhet när ett 70-tal deltagare fyllde Vardagsrummet i Humanisthuset för att prata om möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens. Tekniken utvecklas snabbt – och det gör också behovet av att förstå den.  </p><p>– Ingen vet exempelvis varför språkmodeller som ChatGPT producerar de svar de gör. Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse. Det är mer psykologi, eller rentav zoologi, än teknisk vetenskap, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.  </p><p class="quote-center">Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse</p><p>Under dagen diskuterades tolv konkreta frågor, inskickade av organisationer i regionen – från kommuner till privata företag. De allra flesta kretsade mindre kring vad som är tekniskt möjligt, och mer kring hur AI påverkar förtroende, lärande, demokrati och relationer. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Vi famlar alla i det blå. Utvecklingen går så fort att varken slutanvändare eller forskare egentligen har några klara svar, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan vi lita på AI? </h2><p>En av dem som deltog i AIMday var Umeå kommun. De ser stor potential i att använda språkmodeller för att effektivisera servicen och hjälpa såväl invånare som medarbetare att snabbare få svar på sina frågor. Men med möjligheterna följer också utmaningar. AI-system kan ge olika svar på snarlika prompter, översätta fel i känsliga sammanhang – och ibland hitta på fakta, så kallade hallucinationer. </p><p>– Om ett AI-system först säger en sak, för att sedan ändra sig och be om ursäkt när man synar svaret med en följdfråga – hur ska användaren då veta vad som stämmer? Går det att mäta sanningshalten på ett strukturerat sätt?, undrade Andreas Hed, systemutvecklare vid Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå kommun ser möjligheter att använda AI för att effektivisera sitt arbete – men samtidigt finns farhågor. Vad händer exempelvis om ett språkmodellbaserat system ger fel svar i situationer som rör liv och hälsa? Systemutvecklaren Andreas Hed deltog tillsammans med kollegorna David Krasowski, produktägare för digitala plattformar, och Hannes Fries, Chief Data Officer (CDO). </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt</p><p>Diskussionen rörde sig mellan konkreta förslag – som att låta AI guida användare till tillförlitliga källor istället för att själv ge svar, eller att låta flera modeller granska samma information – och mer övergripande frågor om transparens, mänsklig kontroll och rättssäkerhet. Samtalet visade att det inte bara handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan också om ansvar och förtroende. <br><br>– Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt, sade Dimitri Coelho Mollo, biträdande universitetslektor i filosofi med inriktning mot AI. </p><p>Han tog upp ett uppmärksammat rättsfall där en AI-baserad kundtjänst hos ett flygbolag givit felaktig information. När företaget försökte skylla på AI:n, konstaterade domstolen att ansvaret alltid ligger hos organisationen bakom tekniken.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI i skolan – risk för ökade klyftor? </h2><p>En annan fråga som väckte stort engagemang handlade om hur AI:s intåg påverkar skolan och grundtanken om en likvärdig utbildning. Några utforskade balansgången mellan att kunna få hjälp och risken att viktiga färdigheter går förlorade om AI-verktyg gör för mycket av jobbet. Hur säkerställer vi att eleverna fortfarande lär sig att tänka, skriva och räkna – inte bara använda rätt hjälpmedel?</p><p>Andra var mer rädda för ökade klyftor i klassrummet. Skellefteå kommun lyfte att elever med starka språkfärdigheter och förmågan att ställa rätt frågor gynnas av generativa AI-verktyg – medan de med lägre digital kompetens tydligt halkar efter.</p><p>– Elever som inte klarar att använda AI-stöd tenderar att bli ännu mer håglösa: "Inte ens med det här verktyget kan jag ...". Gör vi ingenting kommer klyftorna att öka. Så, hur kan vi göra en medveten insats för att minska dem?, sade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare i Skellefteå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Oavsett vad man tycker om det så lever dagens barn och unga i en digital värld. Vi behöver ge dem verktyg att hantera den världen, menade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare på Skellefteå kommun. Till höger kollegan Peter Degerman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Inte ens med det här verktyget kan jag …</p><p>Diskussionen landade i att tekniska lösningar i sig inte räcker – det krävs också förändrade arbetssätt, pedagogiskt stöd och organisatorisk utveckling för att AI ska bli ett verktyg för alla elever.<br><br>– Jag tycker att ni sätter fingret på en viktig fråga inom utbildning: Vad behöver man utveckla för kunskaper för att kunna ta till sig nya tekniker?, kommenterade Lars Norqvist från Centrum för skolledarutveckling.</p><p>Flera deltagare betonade behovet av kompetensutveckling. Inte bara för eleverna, utan också för lärare och skolledare. En grundläggande AI-litteracitet behövs för att kunna navigera både möjligheter och fallgropar – och skapa trygghet snarare än osäkerhet i klassrummet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samtal som gör skillnad</h2><p>AIMday Perspektiv på AI visade att kraften i tvärvetenskapliga samtal inte ligger i att hitta snabba svar, utan i att ställa rätt frågor tillsammans. När forskare och samhällsaktörer möts med nyfikenhet och öppenhet kan något hända: missförstånd reds ut, idéer föds, och vägen framåt blir lite tydligare.</p><p>– Jag tar med mig att vi behöver vara fler som tänker tillsammans. Ingen aktör klarar de här frågorna själv, konstaterade Peter Degerman från Skellefteå kommun.</p><p class="quote-center">Teknik är inte svaret på allt</p><p>För några deltagare blir nästa steg att söka såddpengar – upp till 85 000 kronor – för att vidareutveckla de idéer som föddes under dagen. För andra kanske det viktigaste är något mer stillsamt: ett nytt perspektiv, en väckt tanke – eller insikten att AI är ett verktyg som bör stärka det mänskliga, inte ersätta det.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– AIMday är ett fantastiskt forum för att samla olika idéer, människor och roller. Dagen skapade utrymme för viktiga samtal – och synliggjorde flera missförstånd kring tekniken. Jag tror att vissa kan ha varit lite för naiva i sin tro på vad AI kan och bör göra. Teknik är inte svaret på allt, menade Pamela Gil-Salas, doktorand vid Designhögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div>/nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795//nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657/Ledtrådar i blodet banar väg för personlig prevention av hjärtkärlsjukdomDet går att bättre förebygga hjärtkärlsjukdom genom att kombinera flera olika typer av information för att uppnå mer individanpassade strategier. Det är fokus för en ny avhandling vid Umeå universitet. Blodgrupp är en faktor som tidigare inte har uppmärksammats i så stor utsträckning, men som avhandlingen visar kan ha betydelse.Tue, 03 Jun 2025 08:23:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Malin Mickelsson. doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– En korrekt bild av den individuella risken för hjärtkärlsjukdom är ett viktigt stöd för både den enskilda patienten och för behandlande läkare som underlag för att bedöma vilka livsstilsförändringar eller medicinska insatser som är lämpliga, säger Malin Mickelsson, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">viktigt stöd för både patienten och läkaren</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har Malin Mickelsson studerat hur olika markörer i blodet kan kopplas till ökad förekomst av åderförkalkning, en bakomliggande orsak till insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Detta för att på ett tidigt stadium kunna se vilka som löper ökad risk.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Plus eller minus</h2><p>Hon har särskilt inriktat sig på dels olika typer av kolesterol, dels på blodgrupper i ABO-systemet samt RhD-faktorn. RhD-faktorn noteras som ett plus eller minus efter blodgrupp, till exempel som AB+ eller AB-. Lite fler än var sjunde svensk har minustecken, blodgrupp med faktor RhD-.</p><p>Hjärtkärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken globalt. För att förbättra det förebyggande arbetet vore det en fördel med övergång från dagens relativt generella riskmodeller till mer individanpassade strategier, menar Malin Mickelsson. Hon visar att det skulle kunna uppnås genom att integrera flera typer av information, såsom genetiska markörer, biomarkörer i blodet och bilddiagnostik, i kombination med traditionella riskfaktorer. Riskbedömningen bör även ske tidigare i livet och inte bara fokusera på kortsiktig risk.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tidigt tecken</h2><p>Resultaten av avhandlingens studier visar att personer som hade ärftlighet för hjärtkärlsjukdom i kombination med blodgrupp med faktorn RhD- hade mer uttalad förtjockning av kärlväggen. Detta bedöms som ett tidigt tecken på åderförkalkning. Kärlväggen var cirka åtta procent tjockare än hos personer med faktorn RhD+. Minusgruppen hade också en mer ogynnsam blodfettsprofil. Sambandet mellan RhD- och hjärtkärlsjukdom är inte tidigare visat. Det behövs dock mer forskning och fler studier innan det kan bli aktuellt att kliniskt använda det som en riskmarkör.</p><p>När det gäller blodfetter finns det flera olika typer av markörer i blodet. Till skillnad från det välkända LDL-kolesterolet som länge setts som den stora boven vid hjärtkärlsjukdom – ”det onda kolesterolet” – har non-HDL och remnant-kolesterol inte förrän nyligen fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning visar dock att dessa typer av kolesterol också kan tränga in i kärlväggarna och bidra till åderförfettning, ateroskleros.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Inte kört</h2><p>I en av avhandlingens studier gick det att se att högre nivåer av både det ”onda” LDL-kolesterolet och non-HDL-kolesterol kopplades till tidig åderförkalkning, medan remnant-kolesterol däremot inte visade samma samband i den undersökta populationen.</p><p>– Resultaten ska inte tolkas som att det är kört om man har någon eller några av markörerna. Riskökningen är måttlig, men bra att känna till. Framför allt är det viktig information inom forskningen för att utveckla en mer individanpassad prevention. Mycket, till exempel blodfetterna, går att också själv påverka med livsstil och läkemedel, säger Malin Mickelsson.</p><p>Avhandlingen bygger på Vipviza-studien, där drygt 3 500 personer i Västerbottens län genomgick ultraljudsundersökning av halspulsådrorna för att bedöma graden av tidig åderförkalkning och lämnade blodprover för analys av blodfetter.</p><p><em>Malin Mickelsson är legitimerad läkare och ska efter disputationen arbeta som ST-läkare på medicinkliniken i Skellefteå.</em></p>/nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657//nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472/Läkare kämpar med empati i en pressad arbetsmiljöEmpati ses ofta som en självklar och avgörande del i mötet med patienter – men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling från Umeå universitet berättar läkare hur inte bara tidspress utan även utbildningens upplägg och arbetsplatsens kultur kan göra det svårt att leva upp till idealet.Mon, 02 Jun 2025 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Johanna Von Knorring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I sin avhandling har Johanna von Knorring intervjuat läkarstudenter, läkare och patienter om hur de upplever och förstår empati i vården. Resultaten visar att empati är något föränderligt och relationellt – och att den påverkas av långt mer än enskilda läkares vilja eller personlighet.</p><p>Deltagarna i studien beskriver empati som något svårt att definiera men samtidigt som en självklar del av ett gott vårdmöte. Det handlar om att vara närvarande, lyssna aktivt och möta patienten som en hel människa – inte bara som ett sjukdomstillstånd. För patienten kan ett empatiskt bemötande skapa trygghet, förtroende och ökad delaktighet i sin egen vård.</p><p class="quote-center">Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen.</p><p>Men även om empati lyfts som ett ideal, visar studien hur svårt det kan vara att leva upp till det i praktiken. Läkarstudenter berättar att empati betonas under utbildningens första del, men när de når den kliniska verkligheten möts de av en vardag där tidspress, dokumentationskrav och fokus på det tekniskt-medicinska gör det svårare att vara empatiskt närvarande.</p><p>– Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen, säger Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och Företagsforskarskolan på Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Begränsat utrymme för reflektion</h2><p>Även erfarna läkare beskriver hur deras empati påverkas negativt av deras arbetsmiljö, organisatoriska villkor och en arbetsplatskultur som ofta premierar effektivitet framför relationellt bemötande. Många vill fungera som förebilder för yngre kollegor – men upplever att utrymmet för reflektion och samtal om bemötande är begränsat. Samtidigt framhåller de att empatin inte försvinner, men att den kräver kontinuerligt arbete och stöd för att kunna vidmakthållas.</p><p>Patienterna i studien visar stor förståelse för vårdens villkor, men efterfrågar ändå ett mer personcentrerat bemötande – att bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. För dem är empati inte en bonus, utan en grundförutsättning för god vård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Gemensamt ansvar</h2><p>Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empati inte enbart uppstår i mötet mellan två individer. Den påverkas och formas av utbildningens upplägg, arbetsplatsers kultur och de värden som genomsyrar vårdens organisation.</p><p>– Vi behöver förstå empati som något som formas och omformas i sitt sammanhang. Att ge läkare bättre förutsättningar att behålla och utveckla sin empati är ett ansvar som vilar på både individ, utbildning och organisation, säger Johanna von Knorring.</p><p><em>Johanna von Knorrings doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Hon är även ST-läkare i onkologi och undervisar på läkarprogrammet.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="be356c13-8c68-4ae7-a64b-3e7e7debf1e4" data-contentname="Om disputationen">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472//nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935/Hög risk för återfall i stroke vid tät förträngning i främre halspulsåderPersoner som drabbas av TIA eller stroke till följd av kraftig förträngning i den främre halspulsådern, så kallad karotissubocklusion, löper stor risk att återinsjukna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, något som kan påverka hur strokepatienter med svåra kärlförändringar bör handläggas i framtiden.Thu, 06 Nov 2025 23:11:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Thomas Gu. Doktorand och ST-läkare i Neurologi i Umeå. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Förbättrad diagnostik och insikt i bakomliggande mekanismer kan på sikt leda till mer träffsäkra behandlingsbeslut och minskad risk för återfall, säger Thomas Gu, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">mer träffsäkra behandlingsbeslut</p><p>I sin avhandling har Thomas Gu studerat karotisstenos, en förträngning i halspulsådern som ofta ses hos äldre och som utgör en viktig riskfaktor för ischemisk stroke som är den vanligaste typen av stroke. Hans forskning har riktat särskilt fokus mot patienter med den mest uttalade formen där kärlet nästan kollapsar efter förträngningen, ett tillstånd benämnt karotissubocklusion.</p><p>Nuvarande riktlinjer bygger på äldre studier där dock få patienter med subocklusion inkluderats, ofta först långt efter insjuknandet. Det kan ha lett till en underskattning av deras risk för återinsjuknande. I Thomas Gus avhandling framkommer att återfallsrisken i denna grupp ligger på 22–30 procent, betydligt högre än de cirka 15 procent som ses vid vanlig karotisstenos.</p><p>Trots det är tillståndet svårt att upptäcka. När forskargruppen undersökte diagnostiken med datortomografiangiografi, DTA, som är den vanligaste metoden i klinisk praxis, visade det sig att endast omkring en femtedel av fallen identifierades korrekt. Många tolkades felaktigt som vanlig stenos eller total ocklusion, vilket riskerar att vilseleda behandlande läkare.</p><p>Det har länge varit oklart om stroke vid subocklusion främst orsakas av nedsatt blodflöde eller av embolier, alltså proppar som lossnar från förträngningen. Resultat från flera av studierna i avhandlingen pekar mot att emboliska mekanismer är vanliga. Bland annat sågs mikroemboliska signaler, små partiklar av proppar, hos 46 procent av patienterna med subocklusion, jämfört med 27 procent vid konventionell stenos. I en annan delstudie identifierades emboliska kärltilltäppningar i hjärnan hos upp till 89 procent av subocklusionspatienterna, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen låg på tio procent.</p><p>Avhandlingen omfattar fyra observationsstudier genomförda vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå under perioderna 2010–2014 och 2018–2022, med totalt 716 patienter med symtomgivande karotisstenos. Den första studien kartlade återfallsrisker, den andra granskade diagnostisk träffsäkerhet i kliniken. I den tredje analyserades förekomst av mikroemboliska signaler med transkraniell doppler, och i den fjärde studerades emboliska kärltilltäppningar i hjärnans kärlträd.</p><p><em>Thomas Gu arbetar som ST-läkare på Neurologen samt är medicinskt ansvarig läkare vid strokecenter på Norrlands universitetssjukhus.</em></p>/nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935//nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628/Rektor bloggar om universitetets roll i konflikterDe pågående konflikterna i världen har gjort att det har rests önskemål och krav mot såväl svenska som utländska universitet att ta ställning. Vid Umeå universitet har studenter även i omgångar manifesterat för Gaza på campus. På grund av att frågan kan vara av intresse för fler än endast universitetets medarbetare väljer Umeå universitet att publicera den annars interna ledningsbloggen av rektor Tora Holmberg även här.Tue, 10 Jun 2025 11:01:59 +0200<h3>Ledningsblogg 28 maj:<em><br></em></h3><h3><em>Universitetets roll i internationella konflikter</em></h3><p>I ljuset av den pågående konflikten mellan Israel och Palestina riktas det önskemål och krav mot vårt eget och andra universitet att ta ställning. Universitetet står för frihet och har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Men samtidigt är det viktigt att värna universitetets integritet och långsiktiga förtroende. Jag måste erkänna att det som rektor är en långt ifrån enkel balansgång i dessa tider.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Som människa är det oerhört svårt att ta in de fasor och lidanden som nu pågår i Gaza, och många oberoende internationella aktörer pekar på de krigsbrott, den svält och död som våldsanvändning och stoppad nödhjälp leder till bland palestinier. Häromdagen träffade jag studenter som engagerar sig för Palestina och vi diskuterade hur vi som universitet ska, och kan, agera. Studenterna påpekade helt riktigt att det är slående hur just skolor och universitet ofta blir måltavlor i väpnade konflikter. Eftersom lärosäten står för självständigt, kritiskt tänkande är de tacksamma måltavlor för autokrater.</p><p>Jag är övertygad om kunskapens kraft och det fria, akademiska samtalets betydelse för ett demokratiskt samhälle. Genom att värna universitetet som en oberoende arena för forskning och utbildning, och internationellt akademiskt samarbete, läggs grunden för den enskilda forskarens och lärarens – och studentens - akademiska frihet att söka ny kunskap och utifrån ett akademiskt förhållningssätt uttrycka sin uppfattning och framföra sin kritik. Detta förhållningssätt är också i linje med principen om att universitet bör vara institutionellt neutrala i politiska och sociala frågor, som först artikulerades i Kalven Report från University of Chicago 1967. Report on the University's Role in Political and Social Action | Office of the Provost</p><p>Det innebär dock inte att vi som lärosäte och akademisk institution inte engagerar oss. Umeå universitet engagerar sig i huvudsak på två sätt. Vi möjliggör forskning och utbildning som bidrar med kunskap och vi uppmuntrar akademiska samtal som sätter aktuella samhällsfrågor och internationella konflikter i kritisk belysning ur olika perspektiv. Vi bidrar också genom att fungera som en trygg hamn för lärare och forskare på flykt, inom ramen för till exempel Scholars at Risk, ett samarbete som vi gärna vill utöka. Jag tror att det är ett område där vi kan göra bäst nytta, att bidra till att forskare - och förhoppningsvis även studenter - från utsatta länder kan få möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet.</p><p>Finns det mer vi kan göra för att bidra inom forskning och utbildning i det aktuella fallet och andra? Det är något vi fortsätter diskutera internt. Jag har förstås också haft dialog med andra rektorer på lärosäten i Sverige.</p><p>Umeå universitets roll som lärosäte är i första hand att vara en oberoende arena för forskning och utbildning, där individer kan utöva sin akademiska frihet. Det är även framgent i första hand genom kunskapen hos våra lärare och forskare, och genom våra studenter, som universitetets röst kommer och bör komma till uttryck gällande internationella konflikter.  </p><p><em>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet</em></p>/nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628//nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961/Prestigefyllt pris till molekylärbiolog i UmeåKungliga Vetenskapsakademien har beslutat att tilldela Flormanska belöningen till Changchun Chen vid Umeå universitet. Prissumman är 135 000 SEK.Thu, 18 Sep 2025 09:18:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Changchun Chen universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska</p><p>– Det känns fantastiskt! Det var helt oväntat eftersom det finns så många utmärkta duktiga forskare vid Umeå universitet och i Sverige som gör riktigt bra forskning", säger Changchun Chen, universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska.</p><p>Juryns motivering är "... för att med nematoden <em>C. elegans</em> som modell ha klarlagt neurala processer som reglerar fysiologiska och beteendemässiga anpassningar för överlevnad under extrema levnadsförhållanden”.</p><p>Changchun Chen är en molekylärbiolog som bedriver grundforskning och har arbetat vid Umeå universitet sedan början av 2018. Med<em> C. elegans</em> som huvudsaklig modell fokuserar han och hans grupp på att avslöja nya och bevarade mekanismer som driver beteendemässiga och fysiologiska svar på stressförhållanden. Detta inkluderar hypoxi-inducerade ätstörningar, den anmärkningsvärda toleransen hos vissa djur mot fullständig syrebrist, och de neurala och immunologiska svaren på bakteriella patogener.</p><p>– Anledningen till att jag använder<em> C. elegans</em> som modellsystem i mina experiment är att det är ett av de enklaste djuren med ett nervsystem, men det är genetiskt mycket kraftfullt, med en rik uppsättning verktyg tillgängliga för forskning, säger Changchun Chen.</p><p>Viktigt är att många gener och cellulära processer är mycket bevarade mellan <em>C. elegans</em> och människor, vilket gör att forskare kan få molekylära insikter som ofta kan översättas till mer komplexa system. Några välkända exempel är programmerad celldöd, RNAi och mikroRNA.</p><p>Innan han kom till Umeå universitet studerade Changchun Chen förebyggande medicin vid Shanghai Medical College, följt av en doktorsavhandling i jästgenetik vid Umeå universitet under handledning av professor Anders Byström, och avslutade med postdoktoral utbildning vid Cambridge UK, där han studerade neural kontroll av aggregationsbeteende hos <em>C. elegans</em>.</p><p>Prisceremonin kommer att äga rum den 27 november i Stockholm.</p>/nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961//nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356/Mödrahälsa och kardiologi i fokus för nya medicinska hedersdoktorer En professor i gynekologi och obstetrik i Indonesien och en kardiolog i Skottland blir nya hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2025.Wed, 28 May 2025 10:23:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mohammad Hakimi, medicine hedersdoktor 2025 och professor vid UGM i Indonesien. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Wisaksono Adhi</span></p></div></div><p>Mohammad Hakimi är professor i obstetrik och gynekologi vid Universitas Gadjah Mada, Indonesien. Hans arbete spänner över ett brett spektrum av områden med fokus på mödra- och barnhälsa, nutrition och jämlik folkhälsa. Han har ökat förståelsen för förlossningsvård, brist på mikronäringsämnen, icke-smittsamma sjukdomar och hälsokonsekvenserna av våld i hemmet. Hans akademiska produktion inkluderar över 300 publikationer samt utbildningsmaterial och böcker baserade på tvärvetenskapligt samarbete och jämställdhet för folkhälsa.</p><p>Mohammad Hakimi har i över 30 år varit en förgrundsgestalt i samarbete mellan hans hemuniversitet Universitas Gadjah Mada och forskning och utbildning inom epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Han har bland annat varit gästforskare och mentor i Umeå, och många av hans tidigare studenter har idag professurer i såväl Indonesien som i Sverige och bidrar till forskningssamarbetet länderna emellan Samarbetet har även resulterat i över 150 gemensamma publiceringar och 15 doktorandprojekt.</p><p>– Mohammad Hakimi är en högt respekterad person inom mödravård och folkhälsa. Hans forskning och samarbete med Umeå universitet har verkligen gjort skillnad såväl i Sydostasien som för oss, säger Patrik Danielson, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicholas Mills, medicine hedersdoktor 2025 och professr vid University of Edinburgh. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Stewart Attwood</span></p></div></div><p>Nicholas Mills är idag en internationellt känd och välmeriterad professor i kardiologi vid University of Edinburgh, Skottland med cirka 450 egna publikationer. Under sin tid som doktorand vistades han vid flera tillfällen i Umeå, där han introducerade venös ocklusionspletysmografi för att studera de kardiovaskulära effekterna av akut exponering för olika luftföroreningar, i första hand dieselavgaser.</p><p>Professor Mills har medverkat till ett välfungerande utbyte av doktorander mellan Umeå och Edinburgh. Han har fungerat som mentor för forskare och doktorander i Umeå, något som har resulterat i fem doktorsavhandlingar och ett trettiotal vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter. Därutöver har tre doktorander från Edinburgh gjort delar av sin forskarutbildning i Umeå.</p><p>– Nick Mills forskningsmetodik har haft stor betydelse för studier av luftföroreningars betydelse för hjärt-/kärlsjukdom, en forskning som har blivit allt mer aktuell och där Umeå numera håller sig väl framme. Det känns väldigt bra att vi nu kan knyta honom fastare till oss, säger Patrik Danielson.</p><p>Hedersdoktorerna promoveras högtidligt vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356//nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276/Fernströms forskarpris till Schröder2025 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Björn Schröder vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, för hans betydande vetenskapliga insatser inom forskningsfältet värd-mikrobiom-interaktioner.Thu, 18 Sep 2025 09:19:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild på Björn Schröder, docent och forskare vid Institutionen för molekylärbiologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten: ”Björn Schröders forskning inom området har särskilt fokuserat på de molekylära mekanismer genom vilka kosten påverkar tarmen via mikrobiomet. Hans forskargrupp har på ett övertygande sätt kunnat visa att västerländsk kost stör slembarriären i tjocktarmen genom specifika mikrobiella och kostrelaterade faktorer, en påverkan som ökar känsligheten för inflammation. Schröders arbete har givit viktiga insikter om hur kostrelaterade förändringar i mikrobiomet försämrar tarmhälsan på molekylär nivå, och hur dessa förändringar påverkar tarmens barriärfunktioner och immunförsvar.”</p><p>Skeppsredare Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare ges varje år till unga forskare på var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige. I Umeå utses pristagaren av en särskild kommitté vid Medicinska fakulteten.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober. Prissumman är på 100 000 kronor. Pristagaren får även ett särskilt diplom vid en ceremoni i Lund.</p>/nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276//nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359/Vetenskap, skratt och naturupplevelser – när postdoktorer möts i KronlundI mitten av maj packade elva postdoktorer från Umeå universitets program ’Excellence by Choice’ sina väskor och hoppade in i en minibuss mot Kronlund i Vindeln. Målet? Ett lunch-till-lunch-retreat fyllt med nya insikter, gemenskap och en dos norrländsk natur.Fri, 23 May 2025 13:07:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Främre raden: Gabriel Torrens Ribot, Fredrik Almqvist, Joram Kiriga Waititu, and Suvam Roy. Bakre raden: Samuel Agyei Nyantakyi, Túlio Yoshinaga, Antonio Blasquez, Jagadish Mangu, Harshit Malhotra, Dhruv Agrawal, Baptiste Bogard, Ben Johns, and Marta Bally.Gabriel Torrens Ribot, Joram Waititu, Samuel Agyei Nyantakyi, Dhruv Agrawal, Jagadish Mangu, Baptiste Bogard, Tulio Yoshinaga, Suvam Roy, Ben Johns, Antonio Blasquez, Harshit Malhotra, Fredrik Almqvist, Marta Bally</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra</p><p>– Höjdpunkten var att inse hur otroligt varierad och levande forskningen inom vår grupp faktisk är, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor i Kemal Avican lab, Johan Henriksson lab och Maria Fällman lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra. Det bekräftade verkligen att samarbete är nyckeln till vetenskapliga genombrott.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kronlund har en kursgård som specialiserar sig på att erbjuda en lugn, vacker och avkopplande atmosfär.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Retreaten hölls på Kronlund kursgård, en lugn och vacker plats vid Vindelälven, perfekt för reflektion och samtal. Túlio Yoshinaga, postdoktor i Constantin Urban lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, Lo Persson’s grupp vid SLU och Henrik Jeute på Länsstyrelsen, var särskilt förtjust:</p><p>– Så fint ställe! Jag gillar verkligen lugna platser mitt i naturen. Jag hoppas få komma tillbaka hit, säger han.</p><p>Det som gör 'Excellence by Choice'-programmet unikt är att varje postdoktor driver ett eget samarbetsprojekt tillsammans med minst två handledare från olika forskningsfält. Sedan starten 2022 har 15 postdoktorer rekryterats via fyra internationella utlysningar – alla med olika bakgrunder och forskningsinriktningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Harshit Malhotra är en av de nyaste postdoktorerna och han berättade om sin kommande forskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Under retreaten presenterade deltagarna sina projekt – och det var en imponerande bredd: verktyg för att styra bakteriers cellprocesser med ljus, jakten på läkemedel mot parasiten <em>Cryptosporidium</em>, nya metoder för att förebygga svampsjukdomar hos laxfisk, hur protein-komplex styr växttillväxt, epitranskriptomets roll vid salmonellainfektioner. Och mycket mer!</p><p>Säkert har några av postdoktorerna upptäckt nya potentiella områden för samarbete.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En spännande femkamp ägde rum på eftermiddagen med mycket skratt och kiv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Eftermiddagen bjöd på skratt och samarbetsövningar i form av en femkamp – ett perfekt sätt att lära känna varandra bortom labbrocken. På kvällen fortsatte samtalen om livet, forskningen och framtiden.</p><p>Innan hemfärd hölls en gruppdiskussion ledd av Fredrik Almqvist och Marta Bally som är föreståndare för Umeå Centre for Microbial Research, UCMR. Fokus låg på nästa steg i karriären för en postdoktor: Hur hittar man rätt väg inom akademin eller industrin? Vilket stöd behövs?</p><p>– Jag insåg att jag redan efter min första postdoktorstjänst behöver börja bygga min självständighet, säger Suvam Roy, postdoktor i Eric Libby lab på Institutionen för matematik och matematisk statistik och Peter Lind lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Joram Kiriga Waititu håller med:</p><p>– Det här ämnet är superviktigt för oss. Det borde till och med ha fått ännu mer plats i schemat så att alla hinner dela erfarenheter och ställa frågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kanske är det just i skogsbrynet vid Vindelälven, med en kopp kaffe i handen och en ny kollega vid sin sida, som nästa stora forskningsgenombrott börjar ta form.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359//nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772/Patrik Danielson utses till ny prorektor vid Umeå universitetUniversitetsstyrelsen har, på rektor Tora Holmbergs rekommendation, utsett Patrik Danielson till ny prorektor och rektors ställföreträdare för perioden 1 juli 2025–30 juni 2031. – Patrik har en gedigen och lång erfarenhet som chef och ledare vid universitetet. Han har också arbetat framgångsrikt med samverkan, något som är avgörande för att bedriva forskning och utbildning av god kvalitet, säger Tora Holmberg.Mon, 26 May 2025 10:03:12 +0200<p>Arbetet med att ta fram förslag till prorektor har varit en grundlig process. Tora Holmberg passade på att ta hjälp av samma rekryteringskommitté som universitetsstyrelsen satte samman för rekryteringen av ny rektor. På det sättet kunde processen och den redan upparbetade dialogen mellan hörandeförsamlingens presidium och rekryteringskommittén säkerställa en bra hantering.</p><p>Hörandeförsamlingen, under ledning av ordförande Richard Bindler, träffade Patrik Danielson den 12 mars för att ställa frågor och beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslaget till ny prorektor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillträdande prorektor Patrik Danielson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div></div></div><p>Patrik Danielson är professor i anatomi, överläkare i ögonsjukdomar och sedan 2017 dekan för den Medicinska fakulteten på Umeå universitet.</p><p>– Patriks ämnesmässiga bakgrund kompletterar också min roll på ett bra sätt. Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen och ser fram emot ett gott samarbete som kommer att ge de bästa förutsättningarna för Umeå universitet., säger Tora Holmberg.</p>/nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772//nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305/Doktorand och forskar om åldrande och hälsa? Bli en del av SWEAH!Då är det dags att ansöka om affiliering till SWEAH, Sveriges enda nationella forskarskola i åldrande och hälsa! Ansök senast 30 september.Mon, 26 May 2025 11:05:40 +0200<p>Som affilierad får du tillgång till ett unikt nätverk, kurser på hög nivå, tvärvetenskapliga samarbeten och möjlighet att stärka din forskningsprofil inom ett snabbt växande fält. SWEAH samlar doktorander och handledare från hela landet – här formas framtidens forskning om äldre, välfärd och hälsa.<br><br>Den 26 augusti kl. 9-10 är du välkommen på online-info: <a title="SWEAH informationsmöte" href="https://www.sweah.lu.se/evenemang/sweah-informationsmote-nya-doktorander" target="_blank" rel="noopener">SWEAH informationsmöte för nya doktorander</a><br><br>Ansök och bli en del av en inspirerande forskningsmiljö med nationell räckvidd och internationella perspektiv! Deadline är 30 september 2025. </p><p><a title="Ansök om SWEAH affiliation " href="https://www.sweah.lu.se/en/about-sweah/apply-sweah-affiliation?q=about-sweah/apply-sweah-september-30-2023" target="_blank" rel="noopener">Ansök om SWEAH-affiliation</a></p>/nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305//nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228/Diabetesmedicin ger hopp om ny behandling mot prostatacancerEtt läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes kan även vara effektivt för att bromsa utvecklingen av prostatacancer. Det visar en internationell studie som forskare vid Umeå universitet har medverkat i. Forskarna har funnit att läkemedel som reglerar ett särskilt protein har en nyckelroll i att minska återfall i prostatacancer bland diabetespatienter.Thu, 22 May 2025 11:32:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Det här är en betydelsefull upptäckt. För första gången har vi kliniska observationer som visar att prostatacancerpatienter med diabetes som fick läkemedel som riktas mot proteinet förblev återfallsfria under den period vi följde dem, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">en betydelsefull upptäckt</p><p>Det protein som forskarna har studerat heter PPARy, peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma. Inom diabetesforskning har PPARy studerats flitigt med tanke på proteinets roll i metaboliska processer och insulinkänslighet.</p><p>Det som forskargruppen under ledning av professor Kenner nu har visat är att patienter som behandlats för prostatacancer och som även hade diabetes som behandlades med läkemedel som reglerar PPARy-proteinet, klarade sig utan återfall i prostatacancern. I studier av cellkulturer kunde forskarna dessutom se att läkemedelssubstansen ifråga, pioglitazon, inte bara hämmar prostatacancercellernas tillväxt utan också driver på en metabolisk omprogrammering av cancercellerna och försvagar deras förmåga att växa till.</p><p>– Fynden är mycket lovande, men det behövs ytterligare kliniska studier för att både bekräfta resultaten och för att undersöka om behandlingen kan användas även på patienter med prostatacancer som inte har diabetes, säger Lukas Kenner.</p><p>Forskningen har genomförts som en kombination av studier på celler och på möss samt en retrospektiv studie av 69 prostatacancerpatienter med typ 2-diabetes som följdes av Medicinska universitetet i Innsbruck 2014–2023.</p><p>I vissa typer av cancer kan PPARγ bidra till tumörtillväxt eller metabola förändringar. Läkemedlet pioglitazon är en så kallad agonist som binder till en PPARy-receptor och aktiverar den. Därigenom modulerar det signalvägen och motverkat tumörfrämjande reaktioner genom att förändra cellmetabolismen men kan samtidigt minska inflammation.</p><p>I forskargruppen har ingått forskare i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer.</p><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige med drygt 2 000 dödsfall per år, globalt nästan 400 000. Prostatacancer behandlas vanligen med hormonterapi, strålning eller kirurgi. Risken för återfall är dock idag relativt hög.</p>/nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228//nyheter/inget-samband-mellan-d-vitaminbrist-och-hjartkarlsjukdom_12095430/Inget samband mellan D-vitaminbrist och hjärtkärlsjukdomDet finns inget vetenskapligt stöd för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till hjärtkärlsjukdom, något som tidigare har antagits. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet. Forskarna menar att den högre dödligheten i hjärtkärlsjukdom under vintermånaderna istället har andra orsaker än D-vitaminbrist.Wed, 14 May 2025 08:53:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Viktor Oskarsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>KMH FOTOGRAFI</span></div></div><p>– Att hjärtkärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger studiens försteförfattare Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin, anknuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">rör oss mindre och utsatta för föroreningar</p><p>Den aktuella studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna lämnade blodprov för bestämning av D-vitaminnivåer och följdes sedan upp med hänsyn till kardiovaskulär sjukdom.</p><p>Som väntat var det en stor variation i D-vitamin under året. Toppmånaderna i augusti och september hade 79 procent högre nivåer än mars och april som hade lägst. Det hade dock ingen effekt på förekomsten av hjärtkärlsjukdom, som var densamma i topp- och dalmånaderna. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom var visserligen något högre i dalmånaderna jämfört med toppmånaderna, men inte jämfört med alla andra månader, trots att skillnaden i D-vitamin varierade kraftigt. Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter de lägsta D-vitaminnivåerna, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna. Forskarna kunde därmed slå fast att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.</p><p>– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.</p><p>D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Kroppens depåer av D-vitamin kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering. D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk. I Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.</p><p>Studien baseras på data från knappt 80 000 män och kvinnor från Sverige, Finland, Skottland, Tyskland, Italien och Spanien som undersöktes under perioden 1984–2010 i MORGAM/BiomarCaRE-projektet. Totalt bidrog deltagarna till nästan en miljon så kallade personår. Under den studerade tiden fick 4 619 personer hjärtinfarkt, 2 345 personer fick stroke och 2 985 personer avled i kardiovaskulär sjukdom.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.</p>/nyheter/inget-samband-mellan-d-vitaminbrist-och-hjartkarlsjukdom_12095430//nyheter/ny-upptackt-forklarar-varfor-man-oftare-drabbas-av-svar-covid-19-_12094879/Ny upptäckt förklarar varför män oftare drabbas av svår covid-19 Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit som förklarar varför det finns betydande skillnader i immunsvar hos kvinnor och män vid insjuknande i covid-19. Denna upptäckt har betydelse för behandlingsstrategier av svår covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Immunology.Thu, 18 Sep 2025 09:20:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Normark och Constantin Urban, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">tre gånger så stor sannolikhet för män att behöva intensivvård</p><p>– Även om det totala antalet fall av diagnostiserad covid-19 är liknande för män och kvinnor, är det tre gånger så stor sannolikhet för män att behöva intensivvård. Vår studie bidrar till att förstå hur denna könsrelaterade skevhet vid svår covid-19 uppstår, säger Johan Normark, infektionsläkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Obefintliga till allvarliga symptom</h2><p>Covid-19 är en luftvägsinfektion orsakad av viruset sars-cov-2. Sjukdomen påvisades första gången under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till covid-19-pandemin.</p><p>Minst en tredjedel av de smittade får inte några symptom. Bland dem som får symptom får 80 procent milda symptom och 20 procent allvarliga symptom som kan behöva sjukhusvård och syrgastillförsel. En liten del av dessa blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård.</p><p>Svåra covid-19-infektioner kännetecknas av en överdriven och hyperinflammatorisk reaktion av immunförsvaret, framför allt i lungorna. Den kraftiga responsen kan leda till vävnadsskador och i värsta fall till patientens död. En del av immunsvaret mot covid-19 är rekrytering och aktivering av särskilda vita blodkroppar, så kallade neutrofiler. Deras rekrytering och aktivering sker främst via utsöndring av immunsystemets signalmolekyler, så kallade cytokiner.</p><p>De bakomliggande mekanismerna till varför män riskerar att bli svårare sjuka vid covid-19 är inte helt kända.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läkare och forskare samarbetar</h2><p>För att utforska frågan startades ett translationellt projekt lett av professor Constantin Urban där flera forskargrupper från Umeå universitet samarbetade med partners på universitetssjukhusen i Umeå och Örebro. Translationell forskning syftar till att ta det som lärts inom grundforskningen och tillämpa det i utvecklingen av lösningar på medicinska problem.</p><p>I studien analyserades blodprover från över 200 svenska patienter med covid-19. Med hjälp av proverna kartlade doktorand Remigius Gröning en omfattande cytokinprofil och doktorand Emelie Backman kvantifierade molekyler som indikerar för neutrofilaktivering.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Överdriven aktivering av immunsystemet hos män</h2><p>Resultaten visade att i proverna från patienter med svår covid-19 och behov av sjukvård fanns högre värden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler. Dessutom fanns högre värden av neutrofilaktiveringsmarkörer.</p><p>– Vi såg att ökningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var könsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var könsberoende. Detta var vårt mest intressanta fynd! I genomsnitt var både cytokiner och aktiveringsmarkörer betydligt högre i blodplasma från män med svår covid-19 jämfört med blodplasma från kvinnor av samma kategori, säger Constantin Urban. En överdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha ödesdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.</p><p>Enligt forskarna har resultaten betydelse eftersom det pågår andra studier som syftar till att behandla symtom av svår covid-19 genom att trycka ned neutrofilaktiveringen och på så sätt minska vävnadsskador i patienternas lungor.</p><p>– För att vidareutveckla denna behandlingsstrategi är det därför ytterst viktigt att exakt kartlägga de skillnader som uppstår i neutrofilsvar hos män och kvinnor med svår covid-19, säger Constantin Urban.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Immunförsvaret mot virus är komplext</h2><p>Studien belyser också komplexiteten i de interaktioner som kännetecknar immunsystemets svar på virusinfektioner och hur dessa interaktioner kan påverka sjukdomens svårighetsgrad. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men denna studie visar att de även spelar en viktig roll vid svårare virusinfektioner.</p><p>I framtida studier avser forskarteamet att ta reda på de molekylära mekanismerna som ligger bakom de nyupptäckta könsskillnaderna i covid-19-responsen och att verifiera den aktuella studiens resultat med större patientgrupper.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Johan Normark och Constantin Urban planerar att verifiera den aktuella studiens resultat med större patientgrupper.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/ny-upptackt-forklarar-varfor-man-oftare-drabbas-av-svar-covid-19-_12094879//nyheter/varldens-minsta-dalahast-skapad-vid-umea-universitet_12084976/Konst möter nanoteknik – världens minsta dalahäst skapad vid Umeå universitetKonstnären bakom antagligen Sveriges största pepparkakshus, Erik Olof Wiklund, har tillsammans med Nils Hauff vid Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, skapat världens minsta dalahäst. Den mikroskopiska hästen är lika liten som en röd blodcell och syns inte med blotta ögat. Projektet är ett unikt samarbete, där konstnärlig kreativitet och avancerad nanoteknik förenats, och ingår i Konsthögskolans examensutställning på Bildmuseet i sommar.Tue, 13 May 2025 08:03:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Olof WikLund, konstnär och examinerande masterstudent vid Konsthögskolan, Umeå universitet och Nils Hauff, staff scientist, har tillsammans täljt fram världens minsta dalahäst vid Umeå Centre for Electron Microscopy, Umeå universitet och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Svensk folkkonst intar cellernas värld</h2><p>Inspirationen till den mikroskopiska Dalahästen kom för flera år sedan, när Erik Olof Wiklund betraktade den dåvarande "Världens minsta dalahäst" på ett museum i Dalarna, endast några millimeter hög. <br>– Jag minns att jag tyckte att den var lite onödigt stor för att vara världens minsta, säger Wiklund och skrattar.<br><br>När han i vintras skulle påbörja sitt masterprojekt inom sina studier i Fri konst vid <a href="~/link/7c1cc8254b9742adb0b20e11e1e77906.aspx">Konsthögskolan i Umeå</a>, hittade han idén om världens minsta dalahäst i sin anteckningsbok. <br>– Jag tänkte att nu är jag ju vid ett universitet, här måste det finnas någon som kanske känner någon som kan hjälpa till, säger han.<br><br>Efter många mejl och telefonsamtal landade hans idé slutligen hos Nils Hauff, staff scientist vid <a href="~/link/fb48be8ddb6347308d7622d64012b103.aspx">UCEM</a>, elektronmikroskopenheten vid Umeå universitet och <a href="~/link/5db0c95188864d66a069d6526fc2edda.aspx">SciLifeLab</a>. <br>– Jag hade aldrig trott att hjälpen jag behövde skulle finnas här i Umeå, det kändes för bra för att vara sant, säger Wiklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kan du se den mikroskopiska dalahästen? Världens minsta dalahäst, 7 mikrometer stor, är lika liten som en röd blodcell, eller en tiondel av ett hårstrå. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erik Olof Wiklund, Nils Hauff</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erik Olof Wiklund, Nils Hauff</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att tälja med en jonstråle</h2><p>– Det är inte varje dag jag får sådana förfrågningar, säger Nils Hauff, som till vardags använder elektronmikroskop för världsledande forskning om biologiska processer i celler och studier av material på nanonivå. <br> <br>För att skapa den mikroskopiska Dalahästen använde de en fokuserad jonstråle, ett verktyg som vanligtvis används för att skära bort material för att avslöja dess insida. Den fungerar ungefär som en extremt precis laserstråle, som kan avlägsna material med oerhörd noggrannhet.<br><br>– Istället för att skära bort material skulle vi nu skapa något. Det var en spännande utmaning, säger Hauff.  <br>– Jag tänkte att jag ska ta bort allt som inte är häst, skrattar han.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d37a53e1-de09-4a5a-ad1d-6340c985542d" data-contentname="Bild Nils och Erik">{}</div><p>En av de största utmaningarna var att kontrollera jonstrålen så att inte hästen blåste bort under processen. <br>– Tänk dig en otroligt kraftfull och tunn stråle, som kan bränna bort material i en hastighet som är svår att föreställa sig. Vi var tvungna att arbeta extremt noggrant, säger Hauff. <br><br>Från idé till färdig dalahäst tog det några veckor, där Wiklund och Hauff fick hitta ett gemensamt språk för vad de skulle åstadkomma. När de tillsammans rede ut termer som mikrometer, jonstråle och vad ett elektronmikroskop faktiskt är, skapade de en brygga mellan de två milsvitt skilda fälten.<br><br>– Jag tror vi båda lärt oss väldigt mycket av varandra, konstaterar Wiklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För att tälja fram dalahästen ur en liten bit platina har de använt sig av en FIB-SEM (focused ion beam scanning electron microscope), en fokuserad jonstråle kombinerat med ett skanningselektronmikroskop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En konstnärlig detaljrikedom i mikrostorlek</h2><p>Trots sin minimala storlek på 7 mikrometer – cirka 10 gånger mindre än tjockleken av ett hårstrå – är dalahästen detaljrik och med de klassiska mönstren från traditionella, målade trähästar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67d54651-c2c3-4771-ae40-6027af672d4f" data-contentname="Dalahäst röd">{}</div><p>– Jag är född och uppvuxen i Alfta, Hälsingland, nära gränsen till Dalarna, och har tidigare använt dalahästen återkommande i min konst. Till det här projektet är mönstret på hästen inspirerat av en dalahäst som min farfar fick av sin far när han var barn. Jag är otroligt glad över de detaljer vi kunde skapa, och tycker resultatet är över förväntan, säger Wiklund.</p><p>För honom handlar projektet om mer än avancerad teknik – det är även en dialog mellan konst och vetenskap, där samarbetet med en naturvetenskaplig forskare har gett honom nya perspektiv. På många sätt blev den lilla Dalahästen en metafor för Wiklunds egen konstnärliga resa under studietiden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fbd25a06-319c-4a9b-b5dc-e3d7818420c8" data-contentname="Bild Erik Olof">{}</div><p> – Jag har burit med mig mitt kulturarv, men jag har också behövt skala ner det, ifrågasätta det och se det i ett nytt ljus genom andras ögon och sammanhang. Genom att minimera dess storlek förstärkte jag paradoxalt nog dess betydelse och insåg att det lilla kan vara lika kraftfullt som det stora. Är det dess fysiska form som definierar hästen, eller är det berättelsen och värdet vi tillskriver den?</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En brygga mellan konst och vetenskap</h2><p>– När vi skulle ta bilder av Dalahästen med mikroskopet fick jag verkligen se hur en konstnär tänker estetik. Vi forskare tänker inte så ofta på vad som är vackert på samma sätt som en konstnär, säger Hauff. <br><br>Den här typen av samarbete är ett exempel på hur konst och forskning kan berika varandra. Vid Umeå universitet finns en stark tradition av tvärvetenskapliga samarbeten, där konst och vetenskap nu har fått mötas för att skapa något nytt.<br>– Det här projektet visar hur forskningsinfrastruktur kan användas på oväntade sätt, säger Hauff.  <br>– Och framför allt hur roligt det kan vara när olika världar mötas, säger Wiklund.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="42bd38e6-8f35-4057-94d7-f7080a2f3355" data-contentname="Bildspel dalahäst">{}</div><p><em>Konstprojektet ingår i Erik Olof Wiklunds examensarbete på Konsthögskolan.</em> </p>/nyheter/varldens-minsta-dalahast-skapad-vid-umea-universitet_12084976//nyheter/hostan-ligger-luften--ar-fler-an-vanligt-forkylda-_12092195/Hostan ligger luften – därför är fler förkylda just nuDet hostas mycket just nu och många tycker att fler än vanligt är hemma med förkylningssymptom, men är det verkligen så och i så fall varför? Niklas Arnberg är professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och han försöker svara på frågorna som cirkulerar på många arbetsplatser och skolor runt om i Sverige just nu. Thu, 18 Sep 2025 09:23:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi, avdelningen för virologi. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><h3>Just nu verkar många vara förkylda och hostiga, är det så och i så fall vad är det egentligen som cirkulerar?</h3><p>– Det är en kombination av flera olika virus. Vi ser mycket av de klassiska förkylningsvirusen, som rhinovirus och enterovirus, som oftast orsakar snuva, men även hosta och till och med lunginflammation. Men även influensa, parainfluensavirus, vanliga coronavirus, dock inte så mycket covid-19, samt lite RS-virus och metapneumovirus förekommer. Det är med andra ord många virus samtidigt som bidrar till att det är fler som hostar och snörvlar än vad vi vanligtvis ser vid den här tiden på året.</p><h3>Är det ovanligt att så många olika virus cirkulerar samtidigt?</h3><p>– Ja, det är faktiskt lite förvånande att det är så här många olika virus så sent på året. Vanligtvis brukar flera av dem ha minskat rejält vid den här tiden. En möjlig förklaring är vi fortfarande känner av en viss pandemieffekt. Restriktionerna under pandemin påverkade vår exponering för virus, vilket i sin tur har påverkat immuniteten i befolkningen. Det här har påverkat de epidemiologiska mönstren och vi verkar inte riktigt hittat tillbaka till balans än. Alla år ser olika ut, men sedan pandemin har vi sett ovanligt mycket rubbningar i de här mönstren.</p><h3>Kan vi göra något för att undvika alla virus?</h3><p>– Utsatta grupper i befolkning bör vaccinera sig enligt de rekommendationer som finns, men även andra kan vaccinera sig mot vissa smittämnen. Annars är det de klassiska råden att undvika stora folksamlingar, tvätta händerna ofta och de som är infektionskänsliga kan även använda munskydd.  </p><h3>Ser vi något slut på virusen som snurrar nu?</h3><p>– Det borde lugna ner sig snart, vi har normalt mindre virusaktivitet på sommaren, å andra sidan har vi inte haft någon tydlig topp av covid-19 i vinter, så det kan komma mer under sommaren. Men högst troligt borde det värsta snart vara över då det blir varmare och vi vistas mer ute. <br> </p>/nyheter/hostan-ligger-luften--ar-fler-an-vanligt-forkylda-_12092195//nyheter/dna-monster-viktig-information-vid-diagnos-for-barnleukemi-_12080856/DNA-mönster viktig information vid diagnos för barnleukemi Behandlingen av cancerformen leukemi bland barn skulle kunna göras träffsäkrare med färre biverkningar med hjälp av exaktare metoder för diagnos. En ny studie som har letts från Umeå universitet visar att studier av de så kallade metyleringsmönstren i barnets DNA kan ge en förfinad riskbedömning så att bara de barn som behöver får den intensivaste behandlingen.Thu, 22 May 2025 11:01:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i biomedicinsk laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Sjukvården har blivit väldigt mycket bättre på att rädda liv vid barnleukemi, men baksidan är svåra biverkningar. Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman som har lett studien med deltagande forskare från flera länder.</p><p class="quote-left">förhoppning om bättre livskvalitet</p><p>Den variant av leukemi som umeåforskarna har studerat är T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL. Behandlingen består främst av så kallad kemoterapi, att barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland kombinerat med transplantation av benmärg. Behandlingen är oftast effektiv; idag överlever nästan nio barn av tio som fått T-ALL. Problemet är att behandlingen ger biverkningar i form av illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiv nedsättning, fertilitetsproblem och att drabbas av annan cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förfinad riskindelning</h2><p>Risken för att få återfall varierar Inom T-ALL gruppen, men det är svårt att avgöra det med dagens metoder för diagnos. Det gör att många för säkerhets skull får mer krävande behandling och därmed riskerar fler biverkningar än de kanske skulle behöva. En slutsats i umeåforskarnas studie är att analys av DNA-metyleringsmönster vid diagnos skulle kunna bidra till en förfinad riskindelning för att avgöra vilka barn som behöver vilken behandling. Metoden identifierar även de patienter som svarar sämre med dagens behandlingar, och dessa patienter kan vara i behov av nya behandlingsstrategier.</p><p>– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger Fernanda S. Hackenhaar, Institutionen för medicinsk biovetenskap, som har bidragit till studiens bioinformatiska analys.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Cancerns fingeravtryck</h2><p>Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på DNA-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa. Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att DNA-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.</p><p>– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera DNA-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.</p><p>Den aktuella studien omfattar diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL, som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och i Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknologi och bioinformatik för att analysera metyleringsmönstren av cirka 850 000 DNA-metyleringspositioner i arvsmassan.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Epigenetisk plattform</h2><p>I studien har forskarna även undersökt leukemicellernas genuttryck och genetiska förändringar för att bättre förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Detta arbete fortsätter i framtida studier med målet att ytterligare förbättra behandlingsstrategierna.</p><p>Forskarteamet har dessutom etablerat en epigenetisk plattform i Umeå i samverkan mellan Umeå Universitet och Region Västerbotten. Denna plattform underlättar DNA-metyleringsarrayanalys av både forskningsprover och diagnostiska prover, vilket stärker möjligheterna för avancerad epigenetisk forskning och klinisk diagnostik.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood.</p>/nyheter/dna-monster-viktig-information-vid-diagnos-for-barnleukemi-_12080856//nyheter/en-kopp-kaffe-en-dos-forskning_12091734/En kopp kaffe, en dos forskning – snart tio år med Fika efter en forskareI snart ett decennium har det populärvetenskapliga eventet Fika efter en forskare bjudit på både bulle och banbrytande forskning – serverat i ett format som lockar till nyfikenhet, frågor och samtal. Tue, 13 May 2025 10:16:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fika efter en forskare firar snart 10 år! Forskaren Mikael Johansson håller en föreläsning, och till höger syns Josy ter Beek som leder organisationen av arrangemanget. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Med älven som kuliss samlas nyfikna Umeåbor i hjärtat av Umeå, Väven, för att lyssna till forskare från Umeå universitet. Med en öppen populärvetenskaplig mötesplats som äger rum på lördagar under vår och höst, visar Fika efter en forskare att forskning, nyfikenhet och bulle går hand i hand.<br><br>Bakom initiativet står Medicinska fakultetens informationskommitté, med Josy ter Beek, staff scientist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som nuvarande ordförande. Hon beskriver engagemanget som en självklar del av forskarrollen:<br>– Samverkan är inte något vi gör vid sidan av, det är en del av jobbet. Vi har ett ansvar att berätta om den forskning vi bedriver, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Informationskommittén vid Medicinska fakulteten som leder det populärvetenskapliga arrangemanget. Från vänster till höger: Josy ter Beek, Ellen bushell, Birgitta Olofsson, Cecilia Elofsson, Olof Lagerlög, Maria Gustafson, Luca Jern. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Shevtsova</span></div></div><h3>Bred forskningskommunikation som engagerar</h3><p>För Josy väcktes det personliga engagemanget för forskningskommunikation under småbarnsåren, när hon mötte föräldrar som tvekade kring vaccinationer. <br>– Jag insåg att vi måste bli bättre på att prata om medicinsk forskning – på riktigt. Vi måste nå fler och göra mer. Det känns otroligt viktigt, säger hon.<br><br>Vid varje Fika efter en forskare presenterar tre forskare från olika delar av universitetet sin forskning, med fokus på medicinska områden. För publiken, ofta två fullsatta sittningar med 150 personer vardera, och online – ibland med över 100 tittare via länk – innebär det ett smörgåsbord av ämnen.<br> <br>– Vi har en enorm bredd, både pre-klinisk och klinisk forskning, säger Birgitta Olofsson, vice ordförande i informationskommittén och professor i omvårdnad. Under åren med Fika efter en forskare har publiken kunnat lära sig om allt från virus, vacciner och läkemedelsutveckling till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och hälsa, och mycket mer. <br>–  Vi har även haft forskare som presenterat studier kring hur klimat och sociala aktiviteter påverkar hälsa, forskning relaterat till barn och samer, och hur AI kan användas inom medicin, säger Birgitta Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det är ofta fullsatt framför Kajscenen på Väven, och många som lyssnar online. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Från nervositet till nyfikenhet</h3><p>Formatet är snabbt, visuellt och personligt. Flera forskare vittnar om att det krävs viss förberedelse för att göra forskningen tillgänglig i det rappa formatet – men också att det är väl värt mödan.</p><p>– Det blev en bra diskussion med många frågor, vilket var roligt, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Han beskriver publiken som engagerad och kunnig – något som ger energi och motivation att kommunicera forskningen med samhället. </p><p>Fatima Pedrosa-Domellöf, professor i ögonsjukdomar vid Institutionen för klinisk vetenskap, håller med:<br>– Det är en positiv upplevelse. Det leder till eftertanke – vad gör jag, och varför? Jag fick träffa en mamma till två avlidna söner med muskeldystrofi, och det gav mig ännu starkare motivation. Min forskning blev mer verklig, berättar hon.</p><p>Flera forskare upplever det givande att möta publiken, som ofta kommer från olika bakgrunder och livserfarenheter. </p><p>– Det var verkligen inspirerande. Jag kände mig tacksam efteråt, både för publikens respons och för att få jobba med något jag älskar, säger Anna Lövgren, universitetslektor vid Institutionen för odontologi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Efter föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor och samtala med forskarna, här Mikael Johansson, universitetslektor och överläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Ett publikt uppskattat format med framtiden för sig</h3><p>Fika efter en forskare lockar många stamgäster och spontana besökare ute på lördagspromenad – några har kommit för fikat och stannar för forskningen. En återkommande besökare berättar: <br>– Det är alltid väldigt trevlig stämning. Jag gillar att föredragen är korta – då får man med sig det viktigaste. Och det är ofta en kul blandning av ämnen. <br> <br>Trots att det för arrangörerna ibland är en utmaning att få forskare att tacka ja, är responsen överväldigande alltid positiv. <br>– Fastän de kan vara skeptiska först tycker många att det varit väldigt kul att vara med. Då vi sänder det live kan alla föredrag spelas in och forskarna kan använda inspelningarna efteråt i sin egen forskningskommunikation, berättar Josy ter Beek. </p><p>Tio år in i denna tradition blickar arrangörerna framåt. Idén - som föddes ur ett behov av att skapa en forskningsdag som verkligen nådde ut – är nu verkligen här för att stanna. <br>– I stället för att låta folk komma till oss på universitetet, valde vi att gå till dem, säger Josy ter Beek.  <br>– De korta föredragen väcker nyfikenhet och leder till frågor – precis som vi vill ha det, säger hon.<br><br>För forskare som ännu inte deltagit är budskapet tydligt: det här är en chans att öva sin forskningskommunikation, möta en vetgirig publik och samtidigt bidra till ökat förtroende för vetenskapen.</p><p>Eller som Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Kemiska institutionen, uttrycker det: <br>– Ta chansen att berätta om er forskning på ett avslappnat sätt inför en intresserad publik. Det är både trevligt och givande.</p>/nyheter/en-kopp-kaffe-en-dos-forskning_12091734//nyheter/upptackt-oppnar-for-nytt-satt-att-behandla-klamydia_12091019/Upptäckt öppnar för nya antibiotika mot klamydiaForskare vid Umeå universitet och Michigan State University i USA har upptäckt en typ av molekyler som kan döda klamydiabakterier men skona bakterier som är viktiga för hälsan. Den nya upptäckten öppnar för att forska kring att ta fram nya antibiotika med effekt mot klamydia som är världens vanligaste bakteriella sexuellt överförbara sjukdom med 130 miljoner fall om året i världen.Thu, 18 Sep 2025 09:23:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Ölander, Barbara Sixt och Aakriti Singh i klamydiaforskargruppen i labbet. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Ingen ska behöva leva med klamydia. Men problemet är att de behandlingar vi har idag inte kan skilja på farliga och snälla bakterier. Ett växande problem är också att fler bakterier blir resistenta mot dagens antibiotika, säger studiens huvudförfattare Barbara Sixt, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Bakterien som orsakar klamydia, <em>Chlamydia trachomatis</em>, har väldigt speciella egenskaper. Precis som virus invaderar den celler i kroppen som den sedan omformar så att den ger bakterien ett hem där den kan växa och föröka sig.</p><p>– Vi tänkte att det gäller att hitta ett sätt att överlista bakteriens livsstil genom att störa dess speciella egenskaper och dess interaktioner med mänskliga celler, säger studiens försteförfattare Magnus Ölander, tidigare postdoktor vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikroskopbild med mänsklig cell i grått som infekteras av Chlamydia trachomatis. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Lana Jachmann</span></p></div></div><p>Forskarna sökte igenom stora samlingar av kemiska molekyler för att hitta molekyler som kan utrota klamydiabakteriens tillväxt i mänskliga celler i laboratorieodlingar. Drygt 60 möjliga anti-klamydiamolekyler identifierades. Det gällde att hitta molekyler som selektivt kunde döda just klamydiabakterien men samtidigt vara oskadlig för mänskliga celler och mot nyttiga bakterier som kroppen behöver.</p><p>Efter ytterligare förfinade studier kunde forskarna identifiera en särskilt potent molekyl. Molekylen ifråga visade sig kunna hämma bakteriens förmåga att producera fettsyror som är nödvändiga för bakteriens tillväxt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är fortfarande en lång väg innan vi har en ny behandling, men det här fyndet kan visa sig väldigt betydelsefullt för att få fram nya antibiotika som både är effektiva men samtidigt skonsamma mot kroppen, säger Barbara Sixt.</p><p class="quote-left">lång väg innan ny behandling</p><p>Forskningen är genomförd i samarbete med André Mateus och Björn Schröder vid Umeå universitet och Jeremy Lohman vid Michigan State University i USA.</p><p>Klamydia ger ofta milda symtom men kan om den inte behandlas ge långsiktiga skador på fortplantningsorganen, särskilt hos kvinnor. Det kan handla om kronisk smärta, infertilitet och konsekvenser för graviditet och förlossning. Obehandlad klamydia riskerar även att bidra till uppkomsten av cancer i livmoderhals och äggstockar. Årligen diagnosticeras cirka 25 000 personer i Sverige med klamydia, i hela världen 130 miljoner.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Biology.</p>/nyheter/upptackt-oppnar-for-nytt-satt-att-behandla-klamydia_12091019//nyheter/kombinerade-tekniker-okar-traffsakerhet-vid-spridd-andtarmscancer_12091041/Kombinerade tekniker ökar träffsäkerhet vid spridd ändtarmscancerDet går att förbättra diagnosen vid ändtarmscancer, visar ny avhandling. Genom att kombinera två avancerade avbildningstekniker, FDG-PET och MRT, ökar precisionen i att bedöma spridningen av cancer till lymfkörtlarna. Detta är avgörande för att optimera behandlingen.Wed, 07 May 2025 12:37:23 +0200<p>– Den största vinsten med att kombinera metoderna är att man minskar antalet falskt negativa lymfkörtlar och därmed bättre kan koncentrera insatsen, säger Miriam Rutegård, doktorand vid Umeå universitet.</p><p> För att kunna ge bästa möjliga behandling till patienter med ändtarmscancer är det viktigt att noggrant kartlägga hur cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. I sin avhandling vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet har Miriam Rutegård studerat en ny metod som använder en radioaktiv sockeranalog tillsammans med magnetresonanstomografi (FDG-PET/MRT) för att ge en detaljerad bild av både metabolism och anatomi.</p><p>I en studie deltog 65 patienter från Region Västerbotten. De undersöktes med både PET/MRT och PET/DT, det vill säga datortomografi, samt MRT av operationspreparatet. Genom att matcha bilder från dessa tekniker med mikroskopiska analyser kunde forskargruppen utvärdera hur väl de nuvarande kriterierna för lymfkörtelspridning stämmer.</p><p>Studien visade att den nya metoden kunde identifiera 47 procent av de lymfkörtelstrukturer som påträffades med MRT. Av dessa var 25 procent maligna, av vilka 43 procent i sin tur visade sig vara tumördepositioner eller kärlinväxt. Den starkaste individuella indikatorn för malignitet var körtelstorlek över fem millimeter och heterogen signal. Dessutom minskade antalet falskt negativa bedömningar av lymfkörtelspridning med PET/MRT jämfört med enbart MRT.</p><p>Slutsatsen är att den nya metoden visar lovande resultat för att kunna öka träffsäkerheten i bedömningarna, vilket i sin tur kan leda till bättre behandlingsresultat och ökad överlevnad för patienter med ändtarmscancer.</p>/nyheter/kombinerade-tekniker-okar-traffsakerhet-vid-spridd-andtarmscancer_12091041//nyheter/umea-universitet-klart-for-europasamarbete-_12090356/Umeå universitet klart för europasamarbete Den 1 maj blev det klart att Umeå universitet blir medlem i en europeisk allians där nio europeiska universitet ingår. Universiteten i alliansen är ungefär lika stora, alla är utpräglade campusuniversitet och samarbetar med universitetssjukhus, precis som Umeå universitet. Samtliga universitet finns också i städer med liknande geografiska förutsättningar som Umeås.Mon, 12 May 2025 06:43:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Europakarta som visar deltagande länder i alliansen EC2U.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><p>Alliansen förkortas <em>EC2U</em> och heter <em>European Campus of City-Universities</em> och omfattar samarbete inom utbildning, forskning och innovation samt campusutveckling och olika studentaktiviteter. Samarbetet inom alliansen har bland annat fokus på studentmobilitet och att stärka europeisk högre utbildning och forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Tillsammans inom EC2U kommer vi kunna möjliggöra fler spännande utbyten för studenter, och bidra till nya forskningssamarbeten inom en rad områden. Den här typen av långsiktiga europeiska samarbeten ger också en möjlighet att både stärka och förenkla att ta tillvara internationella inslag i såväl utbildning som forskning, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><h3>Allians både för akademin och samhället</h3><p>Alliansen EC2U arbetar också med fyra av FN:s globala mål – <em>God hälsa och välbefinnande</em>, <em>God utbildning för alla</em>, <em>Hållbara städer och samhällen</em> samt <em>Fredliga och inkluderande samhällen</em> – inom såväl utbildning som forskning. Det finns i dag nystartade masterutbildningar inom dessa områden som inkluderar ungefär 80 studenter från de olika universiteten inom alliansen.</p><p>Ett lärosäte är ju lika mycket akademi som en viktig samhällsaktör. För att ta tillvara det perspektivet ska varje universitet i alliansen knyta ett antal lokala och regionala partners till sig. Universitetets studentkårer är förstås självklara partners för Umeå universitet. Utöver dessa är Umeå kommun, Region Västerbotten, Folkuniversitetet i Umeå, Västerbottens Handelskammare och IKSU också viktiga.</p><p>Umeå universitets deltagande i samarbetsalliansen innebär också en möjlighet att påverka det europeiska utbildnings- och forskningslandskapet och arbeta för att akademiska värden tillvaratas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><strong>Foto: Mattias </strong>Pettersson</span></div></div><p>– I tider av mycket oro och kriser både i världen och i Europas direkta närområde är det extra viktigt med samarbeten mellan lärosäten och att vi kan stärka och ta stöd av varandra, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p>/nyheter/umea-universitet-klart-for-europasamarbete-_12090356//nyheter/rektor-tora-holmberg-installeras-vid-varpromotionen-_12087725/Rektor Tora Holmberg installeras vid Vårpromotionen Ceremoni för excellenta och meriterade lärare, högtidsceremoni för nya doktorer och jubeldoktorer, bankett och installation av nya rektorn Tora Holmberg. Det vankas Vårpromotion vid Umeå universitet.Wed, 30 Apr 2025 11:25:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Detta är en bild från förra årets Vårpromotion vid Umeå universitet. På scenen under högtidsceremonin sitter nya doktorer och jubeldoktorer som ska promoveras. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Torsdag den 15 maj äger ceremonin för universitetets excellenta och meriterade lärare rum. Det är ett tillfälle för att fira och uppmärksammar de som blivit utnämnda från hösten 2023 till och med hösten 2024, sammanlagt 34 lärare deltar. Under ceremonin kommer varje lärare att få en märkesnål och ett tack av representant från universitetsledningen, studenterna och lärarkollegiet. </p><p>– Lärarna är en av grundbultarna för universitetets verksamhet. Därför känns det fint att uppmärksamma dem i samband med ett av universitetets högtidligaste tillfällen. Vi hoppas på en god uppslutning, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet, tillika den som representerar Umeå universitet vid ceremonin.</p><p>Ceremonin för excellenta och meriterade lärare hålls i Ljusgården i Lärarutbildningshuset klockan 12.30-13.15. Alla intresserade är välkomna.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppmärksammar forskare</h2><p>Lördag den 17 maj är det dags för Vårpromotionens högtidsceremoni i Aula Nordica i Universum på Campus Umeå. Då uppmärksammas forskare vid Umeå universitet. Under årets högtid promoveras 86 doktorer och 18 jubeldoktorer, 7 av jubeldoktorerna är på plats, resten promoveras absens (i sin frånvaro). Jubeldoktorer är personer som tog sin doktorsexamen för 50 år sedan. </p><p>Under ceremonin delas doktorsinsignierna ut, det vill säga doktorshatt eller lagerkrans, ring och diplom. </p><p>– Vi är så stolta över bredden av samhällsviktig och nyskapande forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Detta är verkligen något att uppmärksamma och fira, säger Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><p><a title="Insignierna" href="~/link/ef4d8e70d6ab45a990e4807e005107dc.aspx">Läs mer om historien bakom doktorsinsignierna.</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ny rektor installeras</h2><p>De akademiska högtiderna är väldigt traditionsbärande. En tradition som dock inte sker varje högtid är en rektorsinstallation – men i år är det dags. Den 1 april påbörjade Tora Holmberg sin rektorstjänst vid Umeå universitet. Under Vårpromotionen kommer den förra rektorn, Hans Adolfsson, att placera rektorskedjan i guld kring hennes hals. Kedjan är ett tecken på ämbetets värdighet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg ny rektor vid Umeå universitet sedan 1 april. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det känns fint att få ikläda mig den mäktiga rektorskedjan.</p><p>Tora Holmberg blir därmed den nionde rektorn som installeras under universitetets 60-åriga historia. </p><p>– Det känns fint att få ikläda mig den mäktiga rektorskedjan och bli delaktig i en av universitetets viktigaste högtider. Jag har ännu bara haft en kort tid av att lära känna Umeå universitet. Denna ceremoniella akt blir ett viktigt steg i rollen som rektor, säger Tora Holmberg.   </p><p>Högtidsceremonin äger rum i Aula Nordica i Universum vid Umeå universitet lördag den 17 maj klockan 16.00. Hela ceremonin är öppen för allmänheten, och pågår i 1,5–2 timmar. Det är möjligt att se en direktsändning av ceremonin på webben. Därefter blir det bankett för inbjudna gäster.  </p><p><a title="Live.ͯ��Ƶ" href="/live">Se livesändningen på ͯ��Ƶ/live. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cbe887ce-7c3f-4953-becd-fb091664eb4e" data-contentname="Fakta rektorskedjan">{}</div>/nyheter/rektor-tora-holmberg-installeras-vid-varpromotionen-_12087725//nyheter/forskningsinfrastruktur-avgorande-for-fois-forskning_12085531/Forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet avgörande för FOI:s forskning om strålningsskadorTotalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedriver forskning inom försvar och säkerhet till stöd för nationellt försvar, inklusive utvecklande av nya metoder för att upptäcka och skydda mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Joniserande strålning skadar celler och vävnader, vilket kan leda till kroniska sjukdomar som cancer och fibros. För att få en bättre förståelse för denna process vände sig FOI till Swedish Metabolomics Centre, SMC, för hjälp. Wed, 28 May 2025 16:05:27 +0200<p><em>Texten publicerades ursprungligen på <a href="https://www.scilifelab.se/news/user-case-scilifelab-essential-for-fois-research-on-investigating-radiation-induced-damage/">scilifelab.se</a></em></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, Umeå universitet, SLU och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Wallerstedt</span></div></div><p class="quote-center">På SMC är de experter på att hitta det du inte ens vet att du letar efter</p><p>– Vi upptäckte att när celler utsätts för strålning, trots att de inte nödvändigtvis dör, så förändras de och börjar utsöndra olika ämnen i den omgivande cellkulturen, vilket vi kallar 'conditioned media',” säger Pernilla Lindén, forskare vid FOI:s avdelning för kemiska ämnen.<br><br>När friska, oexponerade celler utsattes för denna 'conditioned media' började de visa symptom på strålskador, trots att de aldrig utsatts för strålningen. <br>– Detta tyder på att något utsöndras från de strålade cellerna, något som kan orsaka allvarliga systemeffekter i kroppen, men som också kan användas som en potentiell markör för strålningsexponering, förklarar Lindén.<br><br>Vid FOI har man möjlighet att mäta riktade metaboliter – kända molekyler som kan upptäckas och kvantifieras – men FOI saknar de avancerade verktygen för att upptäcka och identifiera stora uppsättningar av metaboliter. Lindén kontaktade Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, SMC, vid Umeå universitet, SLU och SciLifeLab.<br> <br>På SMC görs mätningar av metaboliter med hjälp av masspektrometri – en teknik som gör det möjligt för forskare att upptäcka molekyler i biologiska prover. Till skillnad från riktade metoder kan SMC:s oriktade metod identifiera och kvantifiera ett stort antal metaboliter, inklusive de som inte initialt var förväntade.  <br>– På SMC är de experter på att hitta det du inte ens vet att du letar efter, säger Lindén. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det avancerade instrumentet som användes vid mätningarna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att hitta det osynliga </h2><p>Tillsammans designade forskarna vid FOI och SMC experiment för att hitta vad de strålade cellerna utsöndrade i sin omgivning. <br>– Utmaningen med metabolomik, mätningen av metabolier, är att det inte är en metod som mäter allt. Det är inte som CSI, man kan inte stoppar in ett prov i en maskin och få ett klart svar på okända ämnen, säger Annika Johansson. Med metabolomik krävs mycket manuellt arbete, och forskarna måste säkerställa att de inte överväldigas med data.<br><br>– Nyckeln är att förstå vad som verkligen är viktigt. Vårt mål är alltid att leverera insikter som driver forskningen framåt. I det här fallet ville vi hjälpa FOI att förstå vad som hände i cellerna och det omgivande mediet, säger Johansson. För att få ut mesta möjliga av datan, diskuterade teamen noggrant vilka prover som skulle tas med och hur experimenten skulle planeras. <br><br>Experimentet var framgångsrikt, och medan de exakta ämnena bakom effekterna fortfarande undersöks, avslöjade resultaten biologiska vägar som stämde överens med strålningens respons – lovande ledtrådar för framtida studier. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, Umeå universitet, SLU och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Wallerstedt</span></div></div><p id="info1" class="quote-center" data-magellan-target="info1">Det långsiktiga målet är att utveckla en icke-invasiv metod för att snabbt avgöra om en person har blivit skadad av strålning eller kemiska ämnen</p><p>Samarbetet har nu utvidgats för att utveckla metoder för att identifiera luftburna spårämnen av strålnings- och kemikalieexponering, såsom industriella, toxiska kemikalier och nervgaser. Den här gången hjälper SMC till att analysera metaboliter som kan detekteras i både plasma- och andningsprover – återigen för att upptäcka tidiga biokemiska signaler på exponering. <br><br>– Det långsiktiga målet är att utveckla en icke-invasiv metod för att snabbt avgöra om en person har blivit skadad av strålning eller kemiska ämnen, och vilken typ av medicinsk vård de kan behöva, säger Lindén. <br><br>Kritiska för projektets framgång var SMC:s omfattande interna bibliotek med kända metaboliter och lipider, dess specialiserade mjukvara för att tolka komplexa data, samt den praktiska utbildning som FOI:s team fick för att kunna analysera rådatan själva.  <br>– Vi behövde också Annika hjälp för att välja vilka prover vi skulle ta med i analysen för att kunna besvara de frågor vi hade, säger Lindén.<br><br>Från första kontakt till färdig analys tog projektet bara några månader, vilket Johansson tillskriver den starka kommunikationen och den tydliga experimentdesignen.  <br>– Det är spännande att se hur tillgången till rätt infrastruktur och expertis verkligen kan hjälpa till med ett så viktigt ändamål, avslutar Johansson.</p>/nyheter/forskningsinfrastruktur-avgorande-for-fois-forskning_12085531//nyheter/okad-delaktighet-i-beslut-fordel-i-socialpsykiatrisk-vard_12084936/Fördelar med ökad delaktighet i beslut inom socialpsykiatrisk vård Delat beslutsfattande är en metod som rekommenderas inom psykiatrisk vård, men den är trots det sällan införd i praktiken. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas på en väg framåt, hur metoden kan implementeras och vilka fördelar det ger för både personal och brukareMon, 05 May 2025 11:23:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Maria Bendtsen Kronkvist. doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap,</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Att genomföra förändringar och implementera nya arbetssätt kan vara mödosamt i alla verksamheter. Men här handlar det om förändringar som man egentligen vet är det rätta och efterfrågade av dem som är i behov av förändringarna, säger Maria Bendtsen Kronkvist, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">förändringar som man vet är det rätta och efterfrågade</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap belyser Maria Bendtsen Kronkvist förutsättningarna för delaktighet i beslutsprocesser i vården, både utifrån personalens och brukarnas perspektiv. Inom socialpsykiatrin, ett område som omfattar stöd, vård och service till personer med psykisk ohälsa, råder det brist på forskningsbaserad kunskap, särskilt kring delaktighet i vårdbeslut. Avhandlingen består av tre kvalitativa studier, med särskilt fokus på metoden delat beslutsfattande, DBF, och implementering inom hem för vård och boende, HVB.</p><p>I studierna framgår att brukarnas delaktighet i beslut som rör deras vård idag långt ifrån är självklar. Ibland tycks det vara slumpen som styr möjligheten till inflytande, det kan exempelvis handla om vilken kontaktperson brukaren får. Dagens delaktighet kan ibland handla om att bara skriva under ett planeringsdokument som redan är färdigplanerat.</p><p>Resultaten visade på att de professionella som fick gå igenom en utbildning i delat beslutsfattande, DBF, fick ökad förståelse och kunskap för hur man skulle kunna arbeta med delaktighet i praktiken med brukare som de mötte i sitt arbete. Men, detta innebar också att de behövde ändra delar av sin yrkesroll. Annars skulle delaktigheten inte bli verklighet.</p><p>I avhandlingen lyfts också fram positiva effekter vid införandet av DBF i verksamheten. När brukare, personal och chefer vid ett HVB fick gemensam utbildning i DBF, påverkades både beslutsfattande och vårdatmosfär i en positiv riktning.</p><p>– Verklig delaktighet kräver mer än enbart utbildning. Det kräver även engagemang från ledningen, strukturella förändringar och tillgång till stödverktyg, säger Maria Bendtsen Kronkvist.</p><p>Avhandlingens avslutande ord citerar psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren:<br>”Det är inte svårt – bara jobbigt. Vi vet ju vad som ska göras – nu ska vi bara göra det också.”</p><p><em>Maria Bendtsen Kronkvist har kombinerat doktorandstudierna med att vara verksamhetschef och föreståndare för ett Särskilt boende och HVB inom Nytida.</em></p>/nyheter/okad-delaktighet-i-beslut-fordel-i-socialpsykiatrisk-vard_12084936//nyheter/koll-pa-fem-riskfaktorer-nyckel-till-langre-liv_12084895/Koll på fem riskfaktorer ger nyckel till längre livDen som ser till att undvika fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever i genomsnitt upp till 15 år längre än den som inte ändrat sin livsföring. Det visar en ny global studie där forskare från bland annat Umeå universitet har medverkat. De fem riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och viktproblem.Thu, 24 Apr 2025 09:34:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">det lönar sig att hålla koll</p><p>Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre, verkar kanske inte i sig så överraskande. Däremot är det med denna studie nu för första gången klarlagt exakt hur stor skillnaden verkligen är – och det handlar om en rejäl skillnad.</p><p>Studien visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som hade alla fem riskfaktorerna. Motsvarande siffra för män var 11,8 år längre liv jämfört med män med alla riskfaktorerna vid 50 år. Den längre livslängden för personer utan riskfaktorerna berodde främst på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Men även efter att de hade insjuknat fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.</p><p>De fem klassiska riskfaktorerna, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt/fetma alternativt undervikt, orsakar ungefär hälften av alla fall av hjärtkärlsjukdom i världen.</p><p>Studien visar också att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärtkärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar. Av alla fem riskfaktorer visade det sig att blodtrycket var den allra främsta faktorn till ett längre liv.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av studiens författare.</p><p>I den aktuella studien har data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor analyserats från 39 länder. Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie NSHDS med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.</p>/nyheter/koll-pa-fem-riskfaktorer-nyckel-till-langre-liv_12084895//nyheter/piprokande-man-far-oftare-cancer-i-struphuvudet_12080317/Piprökande män får oftare cancer i struphuvudetCancer i struphuvudet är en cancerform som drabbar betydligt fler män än kvinnor, i vissa åldersgrupper tio gånger fler. Detta trots att rökning idag är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Forskarna tror att en förklaring är att männen oftare röker pipa. En annan förklaring kan vara att männen oftare har utsatts för cancerframkallande ämnen som asbest i arbetet. Tue, 22 Apr 2025 16:56:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p></div></div><p>– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger professor Bengt Järvholm vid Umeå universitet som har lett studien.</p><p class="quote-left">ur askan rakt in i elden</p><p>Cancer i struphuvudet är en relativt ovanlig form av cancer som varje år drabbar cirka 180 svenskar. Cirka 60 personer i Sverige dör varje år på grund av struphuvudscancer. Fyra av fem drabbade är män. Sjukdomen drabbar främst äldre, och ju högre upp i åldrarna, desto snedare är könsfördelningen. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, i åldern 80–84 år är det tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Trots att ungefär lika stor andel kvinnor och män som idag är i åldern 50–80 är eller tidigare har varit rökare, är fortfarande cancer i struphuvudet mycket vanligare bland män.</p><p>Tobaksrökning anses vara en av de viktigaste orsakerna till denna cancerform som främst drabbar äldre. På 1960-talet rökte nästan hälften av männen, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Särskilt gällde det i högre åldrar. Som exempel rökte 1963 nästan varannan man i åldern 50–69 år dagligen, medan bara drygt var tionde kvinna i samma ålder då rökte. Sedan skedde en utjämning, så att nu är det ungefär lika stor andel män som kvinnor som varit eller är rökare i alla åldersgrupper. Idag röker cirka fem procent bland både män och kvinnor.</p><p>Tidigare studier har visat att risken att drabbas av denna typ av cancer minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ angav att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Den nya svenska analysen tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.</p><p>– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tjärämnen bildas</h2><p>Umeåforskarna har studerat förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021 utifrån data i det svenska cancerregistret och använt olika källor för att uppskatta hur rökvanorna har förändrats över tid bland män och kvinnor.</p><p>En av de möjliga förklaringar som forskarna lyfter fram till de stora skillnaderna mellan män och kvinnor, är att piprökning är betydligt vanligare bland män. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa är tjärämnen är cancerframkallande. Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.</p><p>Utöver forskare vid Umeå universitet, har forskare i Göteborg och Rotterdam bidragit. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.</p>/nyheter/piprokande-man-far-oftare-cancer-i-struphuvudet_12080317//nyheter/antalet-ansokningar-stiger--fjarde-mest-sokta-universitetet_12081840/Antalet ansökningar stiger – fjärde mest sökta universitetetDet ökade söktrycket som Umeå universitet upplevt de senaste åren håller i sig. Universitetet fick 5,2 procent fler sökande än vid förra årets höstintag vilket placerar Umeå universitet i toppskiktet, sett till ökningen av ansökningar, bland de stora universiteten i landet. Totalt i hela landet är ökningen av antalet ansökningar 1,4 procent. Thu, 17 Apr 2025 07:52:20 +0200<p>I siffror handlar det om 75 780 ansökningar till Umeå universitet när ansökningen stängde vid midnatt, men hur många av dessa som sedan verkligen antas eller kommer att påbörja utbildningen återstår att se. Umeå universitet har därmed i vår fler sökande än Lunds universitet, även om det endast skiljer drygt 400 ansökningar, och sett till antal ansökningar är Umeå universitet nu på en fjärde plats i landet efter Stockholm, Göteborg och Uppsala.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>–  Det handlar till sist om hur många som faktiskt väljer Umeå universitet av alla som har ansökt, men söktrycket ger ändå en fingervisning om den stora betydelse universitetet i dag har för hela landet. Och vi är mer än redo att ta emot alla som till slut väljer att börja studera vid Umeå universitet! Samtliga medarbetare på universitetet anstränger sig verkligen till det yttersta varje dag för att våra studenter ska klara av studierna och ha en positiv studietid, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet. </p><h3>Fler vill bli ingenjörer</h3><p>Mest sökta programmet är läkarprogrammet följt av vårdadministrativa programmet. Läkarprogrammet har ökat något medan vårdadministrativa programmet ändå har tappat jämfört med förra året.</p><p>Antalet förstahandssökande till civilingenjörsprogrammen som grupp ökar med cirka tolv procent jämfört med ifjol. Högskoleingenjörsprogrammen som grupp ökar också, då med cirka nio procent. Tekniskt-naturvetenskapligt basår har fått en nästan 30-procentig ökning jämfört med ifjol, från 232 till 298 förstahandssökande. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Staffan Schedin, utbildningsledare vid Kansliet för teknik och naturvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Vi är väldigt glada över att vi kan se ett ökat antal förstahandssökningar till våra ingenjörsutbildningar och även till basåret inför hösten 2025. Det ligger också i linje med STEM-satsningen (STEM står för Science, Technology, Enginering and Mathematics) som har lyfts av många beslutsfattare. För att Sverige ska fortsätta att utvecklas inom ingenjörsområdet behöver fler studera naturvetenskap, teknik och matematik, säger Staffan Schedin, utbildningsledare vid Kansliet för teknik och naturvetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Lärarprogrammen som grupp ökar också, särskilt har speciallärarprogrammet fått en rejäl ökning av antalet ansökningar i år. Grundlärare ökar medan ämneslärarprogrammen som grupp ligger kvar som i fjol.  </p><p>Samtliga sökande till Umeå universitet får sina antagningsbesked den 10 juli. </p>/nyheter/antalet-ansokningar-stiger--fjarde-mest-sokta-universitetet_12081840/