NYHET Hur påverkar miljögifter hjärnan? Kan AI hjälpa lärare i klassrummet? Och hur kan självkörande maskiner bidra till en grönare industri? Forskare vid Umeå universitet får över 10 miljoner euro i EU-finansiering för att ta sig an några av vår tids mest angelägna frågor.
Umeå universitet deltar i 16 nya forskningsprojekt som tillsammans beviljats drygt 10,2 miljoner euro – motsvarande cirka 112 miljoner kronor – genom EU:s utlysningar 2024.
– Den här finansieringen stärker universitetets internationella forskningssamarbeten och visar hur kunskap som utvecklas i Umeå bidrar till att flytta forskningsfronten framåt, säger Agneta Hånell Plamboeck, områdeschef vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, Umeå universitet.
Stöd från program som Horisont Europa och Erasmus+ gör det möjligt för universitetets forskare att samarbeta med kollegor, företag och organisationer runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de ny kunskap – om allt från livets minsta byggstenar till lösningar på stora samhällsutmaningar inom hälsa, hållbarhet och teknik.
En av dem som beviljats EU-medel är Marta Bally vid Institutionen för klinisk mikrobiologi (till höger, här tillsammans med postdoktorn Malgorzata Graul). Hon utforskar våra cellers osynliga och tämligen okända skyddshölje, som när det rubbas kan bidra till cancer, autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar.
BildMattias PetterssonKlicka på de utfällbara rubrikerna nedan för att läsa mer om projekten och hur forskarna bidrar till vetenskaplig utveckling och samhällsnytta.
ARIMETH – spårar metanutsläpp från Arktis floder
Metan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna – många gånger starkare än koldioxid. Arktis floder kan vara en dold källa, men forskningen vet ännu lite om hur dessa utsläpp uppstår och varierar. Projektet ARIMETH vill fylla den kunskapsluckan.
Forskarna kombinerar fältexperiment, högupplösta mätningar med avancerade sensorer, isotopanalyser och modellering för att förstå de processer som styr metanets resa från land till flod och vidare ut i atmosfären. Genom att koppla ihop lokala studier med pan-arktiska jämförelser ska projektet utveckla nya modeller som bättre kan förutsäga både dagens och framtidens utsläpp.
Resultaten kan ge banbrytande insikter i Arktis kolcykel och avgöra om våra klimatmodeller hittills har underskattat flodernas roll i den globala uppvärmningen.
Forskare: Gerard Rocher-Ros, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Beviljat belopp: 1 902 360 euro
MicroIMMUNE – kartlägger små proteiner med stor betydelse
Vårt immunförsvar skyddar oss varje dag – men många av de minsta proteinerna som styr det är fortfarande en vit fläck i forskningen. MicroIMMUNE vill ändra på det.
I vårt DNA finns gener som ger upphov till mycket små proteiner – så kallade mikroproteiner – som länge har förblivit oupptäckta. Forskarna i MicroIMMUNE utvecklar nya metoder för att identifiera dessa proteiner, kartlägga var de finns i immunceller och förstå hur de påverkar kroppens försvar under olika förhållanden.
Genom att systematiskt bygga en atlas över mikroproteinernas roll och interaktioner vill projektet synliggöra det som tidigare varit dolt. Upptäckterna kan ge helt ny kunskap om hur immunförsvaret fungerar – och bana väg för nya behandlingar. Till exempel antibiotika som efterliknar mikroproteiner för att stärka kroppens försvar mot infektioner.
Forskare: Iker Valle Aramburu, Institutionen för molekylärbiologi
Beviljat belopp: 1 500 000 euro
RESYDE – återskapar livets byggstenar
Hur blir en blomma till? Och varför får levande organismer just de former och mönster vi ser i naturen? Det vill forskningsprojektet RESYDE förstå genom att studera de biologiska processer som bryter symmetrin i celler och vävnader – ett av livets stora mysterier.
I projektet använder forskarna växten Arabidopsis som modell. Genom att kombinera genanalyser, avancerad mikroskopi, experiment där de påverkar proteiners funktion och datormodellering undersöker de hur molekyler, signaler och mekaniska krafter styr cellernas utveckling. Med hjälp av en virtuell ”4D-cellmall” kan de simulera dessa processer och testa hypoteser om hur former uppstår och förändras.
Målet är att nå en förutsägbar förståelse av hur organismer utvecklar sina former. På sikt kan kunskapen få stor betydelse för allt från medicin till jordbruk – till exempel genom att styra hur vävnader byggs upp eller hur växter formas.
Forskare: Stephan Wenkel, Institutionen för fysiologisk botanik
Beviljat belopp: 2 413 756 euro
ENGAGE – banar väg för framtidens gröna och AI-styrda arbetsmaskiner
Grävmaskiner, skogsmaskiner och hamnkranar är viktiga i samhället – men de behöver bli säkrare, smartare och mer miljövänliga. ENGAGE utbildar nästa generation forskare som ska skapa AI-styrda arbetsmaskiner för framtidens behov.
I projektet samarbetar europeiska industrijättar som Volvo, Bosch och Liebherr med forskare inom AI, robotik och fysik från universitet i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike, samt teknikbolag som Algoryx. Tillsammans utbildar parterna tretton doktorander i simulering och AI för att utveckla maskiner som kan arbeta mer autonomt, med lägre klimatavtryck och högre säkerhet.
Satsningen kombinerar teknisk spetskompetens med praktisk förståelse för mobila arbetsmaskiner inom anläggningsarbete, jordbruk och skogsbruk. På så sätt vill ENGAGE stärka Europas industri och göra vardagliga arbetsmaskiner till en del av den gröna omställningen.
Forskare: Martin Servin, Institutionen för fysik
Beviljat belopp: 108 210 euro
GLYCOCALYX – blottar cellernas osynliga skyddshölje
Varje cell i kroppen är täckt av ett tunt ”sockerskal” – glykokalyx. Det skyddar cellen och hjälper den att kommunicera med omgivningen. Trots sin centrala roll i immunförsvaret, hjärnans funktion och vävnaders läkning är mycket fortfarande okänt.
Det europeiska doktorandnätverket GLYCOCALYX samlar 15 unga forskare som vill ta reda på hur detta känsliga lager är uppbyggt, hur det fungerar – och vad som händer när det slutar fungera. När systemet rubbas kan det bidra till sjukdomar som cancer, autoimmuna tillstånd och neurodegeneration. Nedbrytning av glykokalyxen kan också göra kroppen mer sårbar för allvarliga infektioner.
Forskarna kombinerar kemi, fysik, biologi och medicin för att kartlägga glykokalyx och utveckla nya verktyg som gör det osynliga synligt. Resultaten kan bana väg för innovativa diagnostiska metoder och behandlingar – och ge en djupare förståelse för våra celler och deras osynliga skydd.
Forskare: Marta Bally och Anne-Marie Fors Connolly, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Beviljat belopp: 649 260 euro
MIPrecise – utvecklar en snabbare & mer jämlik cancerdiagnostik
Var du bor ska inte avgöra hur snabbt du får en cancerdiagnos. Men dagens dyra och känsliga tester kräver ofta specialistkliniker. MIPrecise vill utveckla enkla och miljövänliga tester som gör diagnoser snabbare och mer tillgängliga, även på mindre mottagningar.
Istället för ömtåliga biologiska reagenser använder forskarna smarta plastmolekyler, så kallade imprintade polymerer. De fungerar som konstgjorda antikroppar och kan skräddarsys för att känna igen biomarkörer – molekyler i kroppen som signalerar cancer. Med tekniken vill forskarna utveckla tester som både är robusta och träffsäkra, och som kan användas för vätskebiopsier, hemtester och mer precis cancerbehandling.
I det europeiska doktorandnätverket MIPrecise får unga forskare en tvärvetenskaplig utbildning som förenar materialvetenskap, cellanalyser och kliniska tester. Målet är att ta fram nya diagnostiska plattformar och bidra till mer hållbar cancerdiagnostik – till nytta för patienter, vården och miljön.
Forskare: Jenny Persson, Institutionen för molekylärbiologi
Beviljat belopp: 324 630 euro
CORALS – bygger blixtsnabb datateknik med ljus
Dagens digitala teknik är både energikrävande och på väg att nå sin hastighetsbegränsning. CORALS undersöker om ljus kan ta över efter elektricitet – och bana väg för snabbare, mer energieffektiva datorer.
Projektet fokuserar på så kallade polaritoner – hybridpartiklar där ljus och materia samverkar. Dessa partiklar kan växla mellan ljus- och materiatillstånd i extremt hög takt, ett fenomen som kallas Rabi-oscillation. Hittills har sådana svängningar varit alltför kortlivade för att kunna användas i praktiken, men CORALS vill undersöka om det går att skapa mer stabila signaler.
Lyckas forskarna kan resultatet bana väg för optiska switchar som gör datorer både betydligt snabbare och mer energisnåla än dagens – och på sikt för helt nya former av kvant- och ljusbaserad informationsteknik.
Forskare: Ben Johns och Nicolò Maccaferri, Institutionen för fysik
Beviljat belopp: 252 180 euro
Cryo-GraPoTSS – avslöjar hur bakterier sprider antibiotikaresistens
Multiresistens hos bakterier är ett växande hot mot vår hälsa. En viktig orsak är att bakterier kan överföra gener för antibiotikaresistens mellan varandra med hjälp av små proteinmaskiner – så kallade typ 4-sekretionssystem (T4SS).
Systemen fungerar ungefär som mikroskopiska tunnlar som överlämnar gener från en bakterie till en annan. I projektet Cryo-GraPoTSS ska forskarna för första gången kartlägga hur dessa system ser ut i grampositiva bakterier, en grupp som ofta orsakar svåra sjukhusinfektioner.
Med hjälp av kryoelektronmikroskopi och tomografi ska de ta fram högupplösta bilder av T4SS i bakterien Enterococcus faecalis – direkt i dess naturliga miljö. Genom att avslöja hur dessa molekylära maskiner är uppbyggda och fungerar hoppas forskarna kunna identifiera nya måltavlor för antibiotika. Kunskapen kan bli en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens.
Forskare: Kieran Deane-Alder och Ronnie Berntsson, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Beviljat belopp: 236 340 euro
SoGreen – lyfter den gröna omställningens sociala dimension
Klimatomställningen handlar inte bara om teknik – den påverkar också hur vi lever, arbetar och bor. SoGreen utvecklar metoder för att studera hur de sociala aspekterna av omställningen kan bidra till att göra den mer rättvis och inkluderande.
Genom att samla kunskap om människors livsvillkor och attityder kan forskarna bidra med viktiga perspektiv på hur omställningen påverkar olika grupper i samhället, beroende på ålder, ekonomi och andra faktorer. Forskare vid Umeå universitet medverkar i utvecklingen av metoder för att samla in sociala data som ska ge bättre underlag för analyser och beslut.
SoGreen vill ge beslutsfattare verktyg att bättre förstå de sociala utmaningarna – och stödja en grön omställning som tar hänsyn till människors olika erfarenheter.
Forskare: Gunnar Malmberg, Institutionen för geografi
Beviljat belopp: 29 625 euro
EXPOSIGNALZ – undersöker miljögifters koppling till Alzheimer
Kan luftföroreningar och andra miljögifter bidra till demenssjukdomar som Alzheimer? EXPOSIGNALZ vill ta reda på hur hjärnan påverkas av kemikalier vi omges av i vardagen.
Genom laboratorieforskning, avancerade hjärnmodeller och studier i olika befolkningsgrupper undersöker forskarna vilka ämnen som är farliga, hur de påverkar hjärnan över tid och om de kan bidra till sjukdomsförlopp.
Målet är dels att ta fram nya biomarkörer för tidig diagnos, dels att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att minska människors exponering och på så sätt förebygga sjukdomar.
Forskare: Anna Oudin, Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Beviljat belopp: 475 090 euro
XSCAVE – utvecklar smarta maskiner för arbete i skog och mark
Självkörande maskiner som kan förstå och anpassa sig efter sin omgivning – det är visionen för XSCAVE. Projektet utvecklar AI-lösningar som ska göra tunga arbetsfordon smartare, mer miljövänliga och till hjälp i branscher med brist på arbetskraft.
Forskarna kombinerar djupinlärning med fysikaliska modeller och data från maskiner i drift för att skapa autonoma styrsystem som är snabba och tillförlitliga. Systemen ska kunna anpassa rörelser och manövrering efter både uppgift och underlag – köra, gräva och lasta i lös jord, stenig mark, ojämn skogsterräng och snö.
I samarbete med industripartners som Algoryx, Komatsu, Novatron och Toshiba kommer tekniken att testas i verkliga miljöer. Målet är maskiner som kan arbeta effektivt, bränslesnålt och säkert – även utan förare.
Forskare: Martin Servin, Institutionen för fysik
Beviljat belopp: 714 625 euro
ArcticKnows – formar Arktis framtid med lokal kunskap
Hur kan arktiska samhällen och urfolk själva vara med och styra utvecklingen i sina regioner? ArcticKnows samlar forskare, företag och samhällsaktörer för att stärka lokala röster i omställningen till ekonomier som både är hållbara och rättvisa.
Projektet bygger broar mellan forskning, traditionell kunskap och praktiskt arbete. I nära samarbete med lokala aktörer utvecklas pilotprojekt inom naturturism, småskaligt jordbruk och fiske i Sverige, Norge, Finland och Grönland. Särskilt fokus ligger på att inkludera kvinnor och ungdomar, samt att lyfta urfolks perspektiv i beslutsprocesser.
Målet är att bana väg för nya arbetssätt där människor i Arktis själva kan forma sin framtid – och där deras erfarenheter blir en resurs i den globala omställningen.
Forskare: Linda Lundmark, Institutionen för geografi
Beviljat belopp: 363 075 euro
CoCo – främjar samexistens mellan lantbruk och rovdjur
Hur kan lantbrukare och vilda djur leva sida vid sida? Projektet CoCo tar sig an den växande konflikten mellan betesdrift och ökande populationer av rovdjur och klövvilt i Europa.
Projektet engagerar tusentals lantbrukare med betande djur samt jägare i tolv europiska länder för att tillsammans utveckla nya sätt att hantera konflikter mellan människa och djur. Genom policyanalyser, intervjuer, fältbesök, fokusgrupper och modellering undersöker forskarna olika aktörers erfarenheter av befintliga och möjliga lösningar – och hur dessa kan påverka beslutsfattande på flera nivåer.
Målet är att ta fram en färdplan för samexistens som kan minska konflikter, stärka samarbetet mellan berörda parter och bidra till hållbara landskap – för både människor och djur.
Forskare: Camilla Sandström, Statsvetenskapliga institutionen
Beviljat belopp: 246 380 euro
FlavourFerm – gör växtbaserad mat godare och nyttigare
Varför väljer inte fler växtbaserad mat? Ofta faller det på smaken och konsistensen. FlavourFerm vill ändra på det – genom att utveckla fermenteringstekniker som gör gröna alternativ både godare och mer näringsrika.
Forskarna kombinerar traditionella metoder med modern precisionsfermentering, där jästsvampar programmeras att producera specifika proteiner – till exempel mjölkprotein utan animaliskt ursprung. De använder också baljväxter för att odla svampmycel med köttliknande egenskaper.
De nya ingredienserna ska testas i växtbaserad ost, kött och mjölk – och skalas upp i pilot- och förkommersiell nivå tillsammans med livsmedelsföretag i Europa. Målet är att ta fram växtbaserad mat som är lika smakrik och näringsrik som animaliska alternativ, men mer hållbar för både människor och planeten.
Forskare: Armando Perez-Cueto, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, och Danielle Wilde, Designhögskolan
Beviljat belopp: 393 392 euro
AI2PI – rustar lärare för AI i klassrummet
Hur kan skolan och lärarutbildningarna tillsammans möta samhällsutvecklingen med AI-verktyg som ChatGPT? AI2PI Teacher Academy utvecklar kurser, nätverk och praktiska modeller som hjälper lärare att förstå och använda AI på ett ansvarsfullt sätt.
Digitaliseringen påverkar både hur undervisning bedrivs och vilka kunskaper elever kommer att behöva i framtiden. Förutom teknisk förståelse blir kritiskt tänkande, samarbete och empati allt viktigare – särskilt när AI-teknik tar plats i klassrummet.
För att stötta lärare i den här omställningen samarbetar sju universitet, skolor och lärarfortbildare runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de korta kursmoduler (mikromeriter), ett gemensamt ramverk för AI-kompetens i skolan och praktikgemenskaper där lärare kan dela erfarenheter.
Målet är en trygg, forskningsbaserad undervisning med fokus på AI – ett stöd för eleverna att navigera klokt som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld.
Forskare: Maria Rönnlund, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
Beviljat belopp: 152 319 euro
AUSNANITE – bakar starkare och klimatsmartare stål
Stål är ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial. Men tillverkningen kräver enorma mängder energi och orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu testar forskare en ny metod för att procucera stål som både är starkare och mer klimatsmart – genom att ”baka” det.
I projektet AUSNANITE undersöker forskarna om den etablerade härdningsmetoden austemperering kan kombineras med en kontrollerad ”bakning” för att skapa en ny typ av ausferritisk struktur. Strukturen ger stålet en unik kombination av hög styrka och seghet – egenskaper som gör det särskilt motståndskraftigt mot slag och nötning, till exempel i entreprenad- och gruvutrustning.
Metoden kan också göra tillverkningen av stångstål och smidesstål betydligt mer energieffektiv. Till skillnad från dagens processer behöver stålet inte värmas upp en andra gång, vilket minskar både kostnader och koldioxidutsläpp.
Om tekniken visar sig fungera i industriell skala kan redan en delvis övergång minska utsläppen med hundratusentals ton koldioxid varje år. Resultatet kan bli stål som håller längre, är billigare att producera och stärker Europas omställning till en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.
Forskare: Richard Larker, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Beviljat belopp: 254 171 euro