Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usThu, 19 Jun 2025 22:55:56 +0200/nyheter/expedition-kartlagger-risker-med-gruvdrift-pa-havsbotten_12113617/Expedition kartlägger risker med gruvdrift på havsbottenNär världen vänder sina blickar mot haven för att utvinna de kritiska mineraler som behövs för den gröna omställningen, blir det allt viktigare att förstå de miljörisker som havsbottenbrytning medför. Francisco Nascimento och hans team har arbetat långa dagar ombord på KBV 181 för att samla in baslinjedata om biologisk mångfald och ekosystemprocesser – innan gruvdrift i Bottenviken (eventuellt) kan starta.Thu, 19 Jun 2025 14:34:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/img_2624cut5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Francisco och hans team av forskare samlar in bottenprover för att fastställa en baslinje för samhällsstrukturen hos organismerna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martina Jeuthe</span></div></div><p>Målet med denna SWERVE-stödda expedition har varit att undersöka miljöriskerna kopplade till havsbottenbrytning (SBM) av sällsynta jordartsmetaller i Östersjön. Två områden har initialt pekats ut som potentiella utvinningsplatser, och denna expedition inleder undersökningarna vid område nummer två.</p><p>– Vi gör detta genom att fastställa den ursprungliga sammansättningen av organismer och mäta ekosystemfunktioner innan någon störning sker. Vi har samlat in prover för ett experiment som kommer att simulera borttagning av sediment och påverkan från grumling, samt följa återhämtningen av biologisk mångfald, ekosystemprocesser och flöden av föroreningar, säger Francisco Nascimento, expeditionsledare och forskare vid Stockholms universitet.</p><p>Teamet förhoppning är att fylla viktiga kunskapsluckor om hur havsbottenbrytning påverkar bentiska mikrober, fauna och biogeokemiska kretslopp.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fd9b7696b7749eebeddd012844684e9/martina_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Provtagning av bottensediment ombord på forskningsfartyget KBV 181.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martina Jeuthe</span></div></div><p>– Våra resultat kommer att bidra direkt till att förbättra de verktyg för ekologisk riskbedömning som används av myndigheter. Det möjliggör en evidensbaserad förvaltning av havsbottenbrytning och skyddar Östersjöns ekosystemtjänster. Vårt arbete här stödjer en hållbar resursutvinning som är avgörande för den rena energiomställningen, samtidigt som vi minimerar miljöpåverkan, säger Francisco.</p><p>Läs hela artikeln på <a href="https://swerve.se/nyheter/probing-the-depths-swerve-funded-research-voyage-maps-risks-of-baltic-seabed-mining">SWERVE:s websida</a>. </p>/nyheter/expedition-kartlagger-risker-med-gruvdrift-pa-havsbotten_12113617//nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090/Helena Edlund får Stigbrands prisProfessor Helena Edlund, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, blir mottagare av 2025 års Torgny och Lena Stigbrands pris.Thu, 19 Jun 2025 13:38:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Helena Edlund har i sin forskning genererat banbrytande rön rörande molekylära mekanismer som styr bukspottskörtelns utveckling samt bildandet av och funktionen hos de insulinproducerande betacellerna. Med sin forskning har hon även bidragit till ökad förståelse för kopplingen mellan fetma och utveckling av typ 2 diabetes. Vidare har Helena Edlund varit medgrundare till ett bolag där hennes upptäckter legat till grund för läkemedelsutveckling inom området Typ 2 diabetes och kardiovaskulära komplikationer.</p><p>Torgny och Lena Stigbrands pris tilldelas en framstående forskare inom medicin eller odontologi som har gjort betydande insatser inom sitt forskningsområde.</p><p>Priset är instiftat till minne av Torgny Stigbrand, professor i medicinsk genetik, och hans fru Lena Stigbrand. Torgny Stigbrand var en framstående forskare vid Umeå universitet och donerade tillsammans med sin fru medel för att inrätta priset.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090//nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082/Fredrik Almqvist får Hammarströms prisProfessor Fredrik Almqvist, Kemiska institutionen, blir 2025 års mottagare av Bo och Barbro Hammarströms pris.Thu, 19 Jun 2025 13:29:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Almkvist Professor vid Kemiska institutionen, anknuten till Molekylär Infektionsmedicin, Sverige, MIMS. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>”Fredrik Almqvist är en mycket välrenommerad forskare inom läkemedelsutveckling där han med sin kunskap utvecklat skräddarsydda molekyler mot ett flertal viktiga måltavlor inklusive bakterier. Han har vidare lagt stor vikt och energi på att fortbilda allmänheten via sitt entreprenörskap, samt också genom sitt bolagsengagemang skapat förutsättningar för nya kvalificerade jobbtillfällen inom Umeåområdet.”</p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris är ett pris vid Umeå universitet som instiftades 2022 genom en donation från Bo Hammarström. Priset ges till en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitet som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082//nyheter/usbe-research-institute-scientific-award-2025_12114049/USBE Research Institute Scientific Award 2025Årets vinnare av USBE Research Institute Scientific Award är Angelos Kostis! Priset instiftades för att främja forskning inom USBE, och tanken bakom det vetenskapliga priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande samt att lyfta fram forskning av hög kvalitet inom området.Thu, 19 Jun 2025 11:13:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Angelos Kostis.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Marie Viberg som ordförande för USBE Research Institute:<br>”Angelos Kostis har publicerat forskning av hög kvalitet i ledande internationella tidskrifter, samtidigt som han har byggt upp ett omfattande internationellt nätverk och haft stor framgång i att erhålla forskningsfinansiering. Hans vetenskapliga insatser gör honom till en mycket värdig mottagare av årets USBE Scientific Award.”</p><p>Angelos Kostis, vinnare av USBE Research Institute Scientific Award:<br>"Det vetenskapliga priset är ett erkännande som speglar en kollektiv prestation och det stöd jag har fått från universitetet, institutionen, mina kollegor, medförfattare och studenter. Att ta emot ett sådant pris är resultatet av ett gemensamt engagemang för en miljö där nyfikenhet värderas, ambition vårdas med klokhet, individuella framgångar ses som uttryck för lagarbete och omtanke ges generöst. Stort tack för USBE Scientific Award – det är en stor ära, men inget annat än ett uttryck för samarbete, framgång och omtanke."</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Juryns motivering</h2><p>"Tanken bakom priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande och att lyfta fram forskning av hög kvalitet. Sedan han försvarade sin prisbelönta doktorsavhandling år 2020 har Kostis producerat enastående forskningsresultat, både i omfattning och kvalitet. Hans arbete har konsekvent publicerats i högt rankade och välrenommerade internationella tidskrifter. Dessutom har Kostis etablerat ett brett internationellt nätverk för samarbete med forskare vid världsledande universitet och har framgångsrikt säkrat forskningsfinansiering.</p><p>Sammanfattningsvis gör Angelos Kostis prestationer honom till en mycket värdig mottagare av USBE Research Institute Scientific Award för 2025."</p>/nyheter/usbe-research-institute-scientific-award-2025_12114049//nyheter/ett-nytt-fonster-mot-sveriges-efterkrigssamhalle_12113991/Ett nytt fönster mot Sveriges efterkrigssamhälle – folkräkningen 1950 tillgänglig för forskningHur såg Sverige ut år 1950 – mitt i folkhemsepoken? Nu kan forskare beställa individdata från 1950 års folkräkning via CEDAR. Med över sju miljoner registrerade individer erbjuder databasen FOLK1950 en unik inblick i befolkningens liv, arbete och boende efter andra världskriget.Thu, 19 Jun 2025 19:50:36 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="451f0fa5-e945-4a9b-9467-f051381d4020" data-contentname="Bild start">{}</div><p>Nu finns möjlighet för dig som forskare att ta del av data från 1950 års folkräkning. Genom databasen FOLK1950 finns uppgifter om alla individer – mer än sju miljoner – som var folkbokförda i Sverige det året. Data beställs via CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3d292f4c-9052-476e-b933-019797fb67b0" data-contentname="Bild mattias">{}</div><p>– 1950års folkräkning markerar en brytpunkt i svensk statistikproduktion. Det är första gången uppgifter samlas in från det nya folkbokföringssystemet – och inte längre manuellt via kyrkoböcker. Det gör folkräkningen 1950 till en särskilt enhetlig och användbar källa för forskning, säger Mattias Sandström, biträdande föreståndare vid CEDAR. </p><p><strong>En milstolpe i folkbokföringens historia</strong><br>Folkräkningar har genomförts i Sverige sedan mitten av 1700-talet. Den första rikstäckande befolkningsstatistiken samlades in av Tabellverket 1749. Men det som gör 1950 års folkräkning unik är att den genomfördes efter en större reform av folkbokföringssystemet.<br><br>Tidigare baserades folkräkningarna på en sammanställning av uppgifter ur kyrkobokföringen. Från och med 1950 hämtades uppgifterna till folkräkningen istället från det nya civila folkbokföringssystemet. Detta betydde en centralisering av uppgiftsinsamlingen, vilket resulterade i en mer enhetligt och lättillgänglig statistik.</p><p><strong>Relevanta för en rad forskningsfält</strong><br>FOLK1950 öppnar upp för nya möjligheter inom olika forskningsområden som exempelvis historia, demografi, samhällsvetenskap, ekonomi och inom forskningsfält som studerar social stratifiering och urbanisering. Databasen innehåller uppgifter om alla folkbokförda i Sverige år 1950 – över sju miljoner individer – inklusive namn, födelsedatum och födelseort, civilstånd, bostadsadress, värnpliktsnummer (för män) och yrkesklassificering enligt internationella standarder (HISCO). För att möjliggöra analyser på olika nivåer har dessutom flera geografiska variabler kodats, vilket gör det möjligt att jämföra befolkning och strukturer både nationellt och i internationella sammanhang.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5c256b62-ef62-446b-ba09-faf8b562be42" data-contentname="bild maria">{}</div><p>Data från FOLK1950 lämpar sig också väl för longitudinella analyser i kombination med andra svenska register, exempelvis för att undersöka social rörlighet, generationseffekter eller regionala skillnader över tid.</p><p>– Med FOLK1950 kan forskare studera befolkningens geografiska fördelning, yrkesstruktur, hushållssammansättning och mycket mer i en brytningstid mellan folkhemsepok, efterkrigstid och modern välfärdsstat, säger Maria J Wisselgren, uttagssamordnare och utredare vid CEDAR.</p>/nyheter/ett-nytt-fonster-mot-sveriges-efterkrigssamhalle_12113991//nyheter/nytt-forskningsprojekt-ska-starka-arbetsmiljon-inom-renskotseln_12113632/Nytt forskningsprojekt ska stärka arbetsmiljön inom renskötselnRenskötsel är ett av Sveriges mest riskfyllda yrken – omkring två tredjedelar av landets renskötare har skadat sig i arbetet, och en tredjedel lider av bestående hälsoproblem. Trots detta saknas både forskning och fungerande arbetssätt för att identifiera och hantera risker i yrket.Thu, 19 Jun 2025 08:11:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/renar_under_stodutfodring2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rozenn Troufléau</span></div></div><p class="quote-center">Det här projektet är mycket viktigt och behövs</p><p>Nu startar ett nytt treårigt forskningsprojekt, finansierat av Forte och i samarbete med Sámiid Riikkasearvi – Svenska Samernas Riksförbund – med målet att förbättra arbetsmiljön inom renskötseln. Projektet syftar till att utveckla och testa en modell som är anpassad till samebyarnas unika förutsättningar för att hantera arbetsrelaterade hälso- och säkerhetsrisker.</p><p> – Det här projektet är mycket viktigt och behövs, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef på Sàmiid Riikkasearvi/Svenska Samernas Riksförbund.</p><p>Hon menar att renskötseln inte bara är ett yrke, utan en livsform, och att det är avgörande att arbetsmiljöarbetet utgår från renskötarnas egna erfarenheter och villkor. För att forskningen ska bli relevant och användbar i praktiken krävs en nära dialog med dem som är verksamma inom renskötseln</p><h3>Datainsamling i nära samverkan med renskötare</h3><p>Forskningsdata kommer att samla in genom intervjuer, observationer och en specialanpassad arbetsmiljöenkät bland personer som är aktiva inom renskötseln. Informationen ska användas för att kartlägga risker och tillsammans med representanter för renskötarna utveckla en modell och ett systematiskt arbetssätt och som kan användas praktiskt för att förebygga och hantera risker i yrket.</p><p>Projektet leds av Robert Lundmark vid Institutionen för psykologi, tillsammans med Petter Stoor och Miguel San Sebastian, båda vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och alla tre verksamma i <a href="~/link/5e62cae4f97a4eec88d87137ca39a74a.aspx">forskargruppen Lávvuo</a> vid Umeå universitet. Tillsammans har de bred erfarenhet av både samisk hälsa och arbetsmiljöforskning, samt specialistkompetens inom enkätutveckling, interventionsdesign och utvärdering. Arbetet kommer att genomföras i nära samverkan med renskötare, och projektet har potential att skapa nytta både lokalt, nationellt och internationellt – i en sektor där behoven av forskning och konkreta insatser är stora.</p><h3>Varför är det så lite känt om arbetsmiljön inom renskötseln, trots att det är ett så riskfyllt yrke?</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf75ca3674924408a5bf460721364469/rl_2019_02.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Robert Lundmark, forskare vid Institutionen för psykologi och projektledare, svarar på några frågor.</p></div></div><p> – Urfolk och minoriteter har varit, och är fortfarande, underrepresenterade inom forskning generellt, och forskning om renskötselns arbetsvillkor som en följd av det. Orsakerna är troligtvis flera, till exempel finns det få forskare som själva har kännedom och intresse för området och därmed söker finansiering för sådan forskning. Renskötsel är inte heller ett vanligt yrke sett från ett nationellt majoritetsperspektiv vilket kan tänkas påverka hur mycket uppmärksamhet som ges frågor som rör arbetsmiljön inom renskötsel i olika sammanhang, säger Robert Lundmark.</p><h3>Vad är det som gör renskötseln så särskilt utsatt när det gäller arbetsrelaterade skador och hälsoproblem?</h3><p> – Renskötseln är beroende av tillgång till betesmark. När denna begränsas av miljöförändringar och konkurrerande industrier, t.ex. vattenkraft, gruvor och skogsbruk, så ökar behovet av förflyttningar samtidigt som möjligheten till naturliga förflyttningar begränsas och sker med större risker, såsom över smältande isar. Likaså utförs arbetet ofta ensamt, utomhus och i extrema miljöer med långa avstånd till samhällsfunktioner såsom hälsocentraler. Det finns också försvårande förutsättningar i hur arbetet får organiseras som gör att gängse förebyggande arbetsmiljöarbete som sker i andra arbeten inte är tillämpligt fullt ut i detta sammanhang.</p><h3>Projektet ska utveckla en modell anpassad till samebyarnas förutsättningar – kan du ge exempel på vad det skulle kunna innebära i praktiken?</h3><p> – Det innebär att hänsyn tas till de unika förutsättningar som omger renskötseln. Bland annat att arbetsuppgifterna varierar mellan årstider, ständigt behöver anpassas till omgivande miljö, att hänsyn tas till den särskilda organisationsformen, att arbetet inte följer särskilda arbetstider och att arbetet också är en vital del i upprätthållandet av kultur och språk.</p><h3>Hur kommer renskötarna själva involveras i projektet, och varför är det viktigt att de är delaktiga?</h3><p> – Projektet är utformat så att renskötare kommer göras delaktiga i alla delar av forskningen, dels genom att bidra med kunskap om vad som fungerar bra och mindre bra i dagsläget med avseende på att förebygga och förhindra arbetsrelaterade olyckor och ohälsa, dels genom att vi gemensamt med representanter för renskötarna utformar en modell för att systematiskt identifiera och åtgärda risker. Delaktigheten är central för att kunna finna de bästa möjliga lösningarna med målsättningen att forskningen främst ska komma till praktisk nytta för dem som berörs.</p><h3>Vilken typ av förändring hoppas ni att projektet ska leda till – på kort och lång sikt?</h3><p> – Förhoppningen är främst att kunna tillhandahålla ett konkret stöd för arbetsmiljöarbetet inom renskötseln. På lite längre sikt att det också ska reducera exponering för risker och därmed ha betydelse för olycksfallsfrekvensen inom renskötseln. En förhoppning är även att projektet ska leda till att fler får syn på de utmaningar som renskötare har att hantera, och att det bidrar till kunskapsspridning om dessa förhållanden till vårt samhälle och dess institutioner i stort.  </p>/nyheter/nytt-forskningsprojekt-ska-starka-arbetsmiljon-inom-renskotseln_12113632//nyheter/framtidens-mat-i-fokus-i-host_12113226/När framtidens mat möter forskning och pedagogikI höst arrangerar Umeå universitet två högaktuella konferenser med fokus på framtidens matvanor, hälsa och skolans roll i måltidspedagogik. Både forskare, pedagoger, beslutsfattare och andra intresserade välkomnas till mötesplatser som kombinerar vetenskap, praktik och samhällsperspektiv.Thu, 19 Jun 2025 20:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3260e6cdd8ab4fe1a26cd664cbf0537e/kostvetenskap_9552_180124_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nyttiga råvaror på bord.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Under september och oktober står matens roll i samhället i centrum vid två konferenser som tar upp aktuella frågor ur både forsknings- och tillämpningsperspektiv. Den ena fokuserar på växtbaserad fermentering och hållbar matproduktion och den andra på måltider och lärande i skolmiljöer. Båda konferenserna arrangeras av Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet och välkomnar såväl nationella som internationella deltagare.</p><h3><strong>8 september - Internationellt symposium om växtbaserade fermenterade livsmedel</strong></h3><p>Symposiet "Plant-Based Fermented Foods: Present and Future" samlar forskare och experter inom mikrobiologi, fermentering, nutrition, samhällsvetenskap och konsumentbeteende. Dagen är en del av det EU-finansierade projektet HealthFerm, och erbjuder ett tvärvetenskapligt program med keynote-föreläsningar, forskningspresentationer och nätverkande.<br>Teman som lyfts under dagen är mikrobiella processer, hälsoeffekter, konsumentinsikter och etnografiska perspektiv på fermentering.<br><strong>Gästföreläsare:</strong><br>- Associate Professor D. Giacalone: <em>Mångsidiga uppfattningar: Hur sensorisk kvalitet och personliga faktorer påverkar acceptansen av (fermenterade) växtbaserade livsmedel</em><br>- Professor D. Nielsen: <em>Förbättring av näringsvärde och ätkvalitet hos växtbaserade fermenterade livsmedel med hjälp av Bacillus och mögelsvampar</em></p><p><a href="~/link/b149efc213e34f6d8534f33c75a6251b.aspx">Läs mer om symposiet och anmäl dig här </a></p><h3><strong>10 oktober - Nordisk konferens om mat, måltider och lärande i skolan</strong></h3><p>Den nordiska konferensen "Mat, måltider och lärande i skolan" riktar sig till forskare, pedagoger och beslutsfattare med intresse för skolmåltidens roll i undervisning, hälsa och hållbar utveckling. Deltagande kan antingen vara på plats i Umeå eller delta digitalt via Zoom. Fokus ligger på både utmaningar och möjligheter kring skolmåltider, lärandemiljöer och samverkan mellan forskning och praktik.</p><p><a href="~/link/0cd3ac076eb04dc5a8fb38f3b1641137.aspx">Läs mer om konferensen och anmäl dig här </a></p><p>Båda evenemangen erbjuder unika tillfällen till kunskapsutbyte, inspiration och nätverkande över vetenskapliga, pedagogiska och nationella gränser.</p>/nyheter/framtidens-mat-i-fokus-i-host_12113226//nyheter/ett-ar-av-samverkan_12113627/Ett år av samverkanUrban Transition Lab samordnar forskare från en rad olika forskningsfält för att tillsammans med Umeå kommun möta och undersöka urbana samhällsutmaningar i Umeå. Samarbetet har bland annat lett till två konkreta forskningsansökningar, ökat kunskapsutbyte mellan akademi och kommun och en strukturerad plattform för samverkan. Wed, 18 Jun 2025 10:43:54 +0200<p>Den 10 juni samlades tjänstepersoner från Umeå kommun och forskare från flera fakulteter vid Umeå universitet för att sammanfatta året som gått och blicka framåt. Under sitt första år har Urban Transition Lab, UTL, genomfört flera workshops inom social hållbar utveckling, klimatneutralitet och kompetensförsörjning, samt hållit ett öppet panelsamtal på temat ”Är omställningen grön och rättvis?”. Arbetet har under det första året resulterat i två gemensamma Formasansökningar där forskare från olika fakulteter gemensamt med kommunen formulerat forskningsfrågor utifrån Umeå kommuns aktuella urbana utmaningar.</p><p> </p><p>UTL drivs inom ramen för Umeå universitets och Umeå kommuns partneravtal och är en tvärvetenskaplig samverkansyta där tjänstepersoner och forskare möts för att identifiera gemensamma forskningsfrågor och utmaningar inom ramen för hållbar stadsutveckling. UTL har fyra prioriterade fokusområden:</p><ul><li>Kompetensförsörjning till privat och offentlig sektor</li><li>En hållbar stadsutveckling, socialt och ekonomiskt</li><li>Klimatpåverkan</li><li>Tillväxt och regional utveckling</li></ul><p>Genom UTL vill vi uppmuntra och underlätta fortsätta samarbeten mellan Umeå kommun och universitetets forskare och främja en aktiv och bred multidiciplinär forskningsmiljö kring hållbar och inkluderande stadsbyggnad.</p>/nyheter/ett-ar-av-samverkan_12113627//nyheter/staten-maste-ta-ett-storre-ansvar-vid-stora-industrisatsningar_12113616/Staten måste ta ett större ansvar vid stora industrisatsningarKommuner, särskilt de mindre, tvekar inför nya stora industrietableringar. Nu måste staten gå in och dela på riskerna. Wed, 18 Jun 2025 10:13:34 +0200<p>Enligt en ny rapport från Tillväxtverket är det allt fler kommuner som tvekar inför stora nya etableringar, på grund av oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd. Northvolts konkurs illustrerar sårbarheten i att stora industrisatsningar snabbt kan förändra förutsättningarna för hela regioner.</p><p>Under Mötesplats Lycksele fanns vi på CERUM på plats för att köra livepodd och spela in säsongens sista avsnitt av <a href="https://open.spotify.com/episode/4crxy7fy7yTbHYNRhNgvDp?si=f1e02e95d5d440b6">"Det nya framtidslandet"</a>. Vi diskuterar rimligheten i att små kommuner tvingas bära riskerna i nationella tillväxtprojekt och kraven på ökat statligt stöd och riskfördelning.</p><p><strong>Gäster:</strong></p><p><strong>AnneLie Granljung</strong>, Samordnare för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten på Tillväxtverket och författar bakom rapporten Nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten.</p><p><strong>Dieter Muller</strong>, vice rektor på Umeå universitet, professor i kulturgeografi och ansvarig för universitetets roll i den pågående samhällsomvandlingen i norr.</p>/nyheter/staten-maste-ta-ett-storre-ansvar-vid-stora-industrisatsningar_12113616//nyheter/med-vetenskapens-vind-i-seglen-umeastudenter-pa-one-ocean-expeditionen_12113603/Med vetenskapens vind i seglen: Umeåstudenter på One Ocean-expeditionenUnder våren 2025 kunde mastersstudenter och doktorander vid Umeå universitet ansöka om en månadslång kurs ombord på fartyget S/S Statsraad Lehmkuhl, som kommer att segla genom Nordvästpassagen som en del av One Ocean-expeditionen. Bland de sökande valdes två deltagare från Umeå universitet ut.Wed, 18 Jun 2025 09:42:03 +0200<p>Efter ansökningstidens slut den 7 april utsåg värduniversitetet UiT – Norges arktiska universitet två deltagare från Umeå universitet: Lena Leimgruber och Nikiforos Staveris. Lena Leimgruber är doktorand inom språkstudier och Nikiforos Staveris är mastersstudent inom datavetenskap. De kommer att gå ombord på fartyget i september och segla mellan Cambridge Bay, Kanada och Whittier, Alaska. Ombord kommer de att delta i kursen ”Arctic Future Pathfinders – A journey through the Northwest Passage”.</p><p>Lena Leimgruber är doktorand i engelsk litteratur vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på spekulativ fiktion, postkolonial litteratur och ekokritik, med särskilt fokus på Arktis. Hon forskar också via den Arktiska forskarskolan.</p><p>Nikiforos Staveris har en kandidatexamen i datavetenskap från Athens University of Economics and Business och studerar masterprogrammet i artificiell intelligens vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Kursen ”Arctic Future Pathfinders – A journey through the Northwest Passage” ger 10 högskolepoäng och är för master- och doktorandstudenter. Den är kopplad till Norges initiativ ”Arctic Ocean 2050” och det kommande Internationella Polaråret 2032/33, med målet att utbilda studenter och unga akademiker till att bli nyckelpersoner inom arktisk forskning.</p><h3>Representerar The Arctic Six</h3><p>Värduniversitetet är ett av de arktiska universiteten inom alliansen The Arctic Six. De uppmanade alla andra Arctic Six-universitet att nominera forskare eller studenter till expeditionen, vilket gjorde det möjligt för personer från Umeå universitet att ansöka. The Arctic Six representeras under resan av minst en deltagare från varje universitet.</p><p><a href="https://www.oneoceanexpedition.com/">Mer om One Ocean-expeditionen</a></p><p><a href="https://www.arcticsix.org/">Mer om The Arctic Six</a></p>/nyheter/med-vetenskapens-vind-i-seglen-umeastudenter-pa-one-ocean-expeditionen_12113603//nyheter/sa-kan-sma-forandringar-i-atomer-forbattra-vatgasproduktionen_12113583/Så kan små förändringar i atomer förbättra vätgasproduktionenForskare vid Umeå universitet har identifierat funktionen hos en mycket effektiv och stabil katalysator för vätgasproduktion – en process som är central för många hållbara energilösningar.Wed, 18 Jun 2025 09:28:47 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d29b8807829142da85ce4f87194adda9/mouna-rafei-press-release.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mouna Rafei, doktorand vid Institutionen för fysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eduardo Gracia</span></div></div><p>I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Communications Materials har forskare hittat ett sätt att förbättra katalysatorer för vattenelektrolys, där vatten delas upp i vätgas och syrgas för att generera utsläppsfritt bränsle.</p><p>Studien tar sig an ett gammalt mysterium: hur kan katalysatorer som består av nickel, järn och molybden bibehålla sin höga aktivitet och effektivt fortsätta spjälka vatten, även efter att en stor del av molybdenet försvunnit under processens gång?</p><p>Vätgas är en utmärkt energikälla och produktionen av vätgas från vatten genom elektrolys utgör grunden för flera hållbara energisatsningar. Problemet har varit att de katalysatorer som genererar syrgas ofta slits ut under krävande driftförhållanden, vilket har hindrat tekniken från att få bredare genomslag.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fungerar trots förlorade komponenter</h2><p>I åratal har aktiviteten och stabiliteten hos dessa nickel-järn-molybden-katalysatorer varit en gåta: Hur kan de behålla sin exceptionella prestanda även efter att molybden – som är en nyckelkomponent – spolats bort?</p><p>Nyckeln visar sig ligga i små men avgörande förändringar i hur atomerna är ordnade. När molybden finns med från början påverkar det hur nickel och järn fördelar sig i materialet.</p><p>– Man kan likna det vid att tänja ut en perfekt diamant till en något större form. Det gör det lättare för katalysatorn att reagera med vatten och bilda föreningar som är viktiga för att spjälka vatten, säger Mouna Rafei, förstaförfattare till studien.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Som att bygga en stabil grund</h2><p>Intressant nog finns dessa förändringar i atomstrukturen kvar även när molybdenet försvunnit. Det är som att bygga en stabil grund: även när byggställningen tas bort står konstruktionen kvar och fungerar som den ska.</p><p>Dessa resultat kan bana väg för utvecklingen av ännu mer robusta och kostnadseffektiva katalysatorer för vattenelektrolys, och kan också inspirera till liknande strategier för att utforma hållbara katalysatorer inom andra elektrokemiska tillämpningar.</p><p>– Vi har lyckats förstå vilken roll molybdenet spelar och varför det behövs i materialet, även om det så småningom försvinner. Det får oss att undra om det finns andra, mer lättillgängliga ämnen eller processer som kan ge liknande deformationer. Våra resultat tyder på att andra material skulle kunna påverkas på liknande sätt om molybden eller andra grundämnen tillsätts. På ett sätt öppnar detta nya möjligheter att designa helt nya typer av katalysatorer, säger Eduardo Gracia, studiens seniora författare.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7ba80758-9434-476e-b23e-9a60bf287717" data-contentname="Begreppsförklaring">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c2e018a0-42d5-4d4c-8939-d80c5cd783b9" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div>/nyheter/sa-kan-sma-forandringar-i-atomer-forbattra-vatgasproduktionen_12113583//nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186/SPRINTR passerar milstolpe – patient 100 inkluderad i UmeåForskningen firar framsteg i norr – under vecka 24 inkluderades den 100:e patienten i SPRINTR-studien vid Urologkliniken i Umeå. Jubileet markerades med tårta och glada miner på Norrlands universitetssjukhusThu, 19 Jun 2025 11:09:04 +0200<p>Sedan februari 2025 får patienter som utreds för misstänkt prostatacancer en inbjudan att delta i studien i samband med kallelse till biopsiprovtagning. Väl på plats går engagerade forskningssjuksköterskor igenom studiens upplägg tillsammans med patienterna och svarar på eventuella frågor.</p><p>Målet för studien är att med hjälp av precisionsmedicin förbättra överlevnaden för män med prostatacancer. Genom att koppla samman nationella register och kliniska data, skapar SPRINTR en unik forskningsplattform som förenklar för hälso- och sjukvården att medverka i framtida kliniska studier med nya behandlingsmöjligheter, samt möjliggör för fler patienter att delta i forskningsstudier.</p><p>– För mig som läkare innebär milstolpen med hundra inkluderade patienter att vi är på god väg att bygga upp ett helt nytt arbetssätt inom hälso- och sjukvården, där samtliga patienter tillfrågas om de vill medverka till forskning. För patienterna innebär detta att vi skapar ännu bättre förutsättningar för ny diagnostik samt möjligheter för nya läkemedel och behandlingsmetoder, berättar Andreas Josefsson, urolog vid Umeå universitets sjukhus. </p><p>SPRINTR-studien fortsätter att växa, och nya sjukhus från regionerna Västra Götalandsregionen, Skåne, Örebro, Östergötland, Uppsala, Kronoberg, Västernorrland, Jämtland Härjedalen samt Stockholm har inkluderats i studien. Dessutom är alla Sveriges alla medicinska fakulteter involverade i projektet.</p><p>Under hösten påbörjas arbetet med att bjuda in ytterligare sjukhus att delta i studien.</p>/nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186//nyheter/synen-pa-dokumentation-kan-paverka-sarskilt-stod-i-forskolan_12112398/Synen på dokumentation kan påverka särskilt stöd i förskolanDokumentation av särskilt stöd i förskolan skiljer sig åt beroende på var i organisationen man befinner sig. I en ny studie från Umeå universitet visar Hanna Vretblom att digitala system och bristande samstämmighet påverkar hur stödet dokumenteras och används i praktiken. I takt med att digitala verktyg blir allt vanligare förändras arbetssätten. Samtidigt riskerar systemen att förstärka hierarkier och lägga fokus på det enskilda barnet snarare än på helheten.Tue, 17 Jun 2025 07:00:00 +0200<p>Uppdraget att dokumentera barns utveckling och lärande är inskrivet i förskolans läroplan. Men hur det särskilda stödet dokumenteras i praktiken skiljer sig mellan kommuner, förskolor och yrkesgrupper. En ny studie av Hanna Vretblom, doktorand i tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, visar att det råder stora skillnader i synen på dokumentation beroende på var i organisationen man befinner sig. Det påverkar i sin tur hur stödet utformas och används.</p><p>– Därför har jag intresserat mig för hur aktörer, inom olika nivåer inom förskolans utbildning, uppfattar dokumentation, säger Hanna Vretblom.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En studie på flera nivåer</h2><p>Studien bygger på intervjuer med rektorer, arbetslag och kommunala företrädare, samt en nationell kartläggning av kommuners användning av digitala dokumentationssystem. Vretblom berättar att syftet har varit att förstå vilket värde dokumentationen av särskilt stöd ges, hur den bidrar till lärande inom förskolan och hur digitala system påverkar arbetet.</p><p>Enligt Vretblom visar resultaten att dokumentationens betydelse uppfattas olika. För rektorer kan dokumentationen ses som något de ställer sig skeptisk, neutral eller positiv till, beroende på vilket värde de tillskriver den. För arbetslag i förskolan upplevs dokumentationen som mer eller mindre meningsfull beroende på innehållet.</p><p>– Resultaten visar en önskan om att, utöver fokuset på det individuella barnet, även inkludera dokumentationsmöjligheter som fokuserar på organisation och den omgivande miljön, säger Hanna Vretblom.</p><p>Ju närmare praktiken de professionella befinner sig, desto mer ses dokumentation som en del av ett pågående arbete som påverkar vardagen i förskolan. På kommunnivå, där erfarenhet av förskolepraktiken kan saknas, betraktas dokumentationen snarare som en administrativ produkt. En produkt som ses som frikopplad från det pedagogiska arbetet.</p><p>– Dessa olika synsätt, på vad som ska fokuseras och dokumentationens påverkan på förskolans praktik, kan skapa fiktion mellan yrkesverksamma på olika nivåer inom förskolans organisation, säger Hanna Vretblom.</p><p>Det påverkar i sin tur hur yrkesverksamma lär sig och utvecklar sitt arbete kring särskilt stöd i förskolan menar hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Riskerar att skapa tydliga hierarkier</h2><p>Studien visar också att digitala system för dokumentation av särskilt stöd blir allt vanligare. Dessa system, som upphandlas på kommunal nivå, påverkar både innehåll och struktur i dokumentationen. Samtidigt bidrar de till ett ökat tempo i dokumentationsarbetet och nya utmaningar i det praktiska handhavandet.</p><p>– Digital system ökar tillgänglighet av dokumentationerna till fler professioner men medför samtidigt en begräsning, genom beslut om access, angående vem som har tillträde att skriva och ta del av dokumentationerna, säger Hanna Vretblom.</p><p>Det riskerar att skapa tydliga hierarkier i arbetslagen menar Vretblom. Dessutom är systemen ofta utformade med skolan som norm, vilket leder till ett snävt fokus på det individuella barnet, snarare än på miljö eller grupp fortsätter hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Bristande samstämmighet</h2><p>För de som arbetar nära barnen upplevs detta som ett begränsande perspektiv. Många kompletterar därför dokumentationen med analoga eller alternativa digitala metoder. Resultatet blir en splittrad dokumentationspraxis, där olika yrkesgrupper arbetar utifrån olika logiker och förutsättningar.</p><p>– Det individuella perspektivet som återspeglas i de digitala systemen kan påverka dokumentationens relevans för förskolans praktik, vilket leder till bristande samstämmighet mellan olika yrkesverksamma och nivåer, säger Hanna Vretblom.</p><p>Trots att många är medvetna om dessa utmaningar är det svårt att förändra strukturer och normer som byggts in i de digitala systemen för dokumentation för särskilt stöd. Därmed återspeglas inte alltid den värdegrund som arbetslag och rektorer uttrycker i den kunskap som dokumentationen skapar.</p><p>– Organisationen i stort fortsätter därmed att upprätthålla värderingar och metoder som kanske inte är helt meningsfulla för förskolan, avslutar Hanna Vretblom.</p>/nyheter/synen-pa-dokumentation-kan-paverka-sarskilt-stod-i-forskolan_12112398//nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411/Uppmärksammat AI-system kan korta kötiderna i vårdenAllt för ofta tenderar samhällsnyttiga AI-projekt att stanna som skrivbordsprodukt hos en forskare eller utvecklare. Tack vare ett tvärvetenskapligt samarbete har forskning vid Umeå universitet bidragit till ett AI-system som kan vara en av lösningarna för sjukvårdens långa kötider. – Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, säger Sara Lundsten, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Thu, 19 Jun 2025 13:25:32 +0200<p>Efter en operation eller anestesi behöver patienter specialiserad vård, där vitalparametrar och andra vitala funktioner övervakas. Detta görs vid den postoperativa enheten, PostOp. Tillgången till platser där styr därför ifall en operation kan bli av eller inte. Hur länge en person kan behöva sin plats för eftervård är högst individuellt och avgörs av en mängd parametrar. Detta gör att det är en komplex och svår uppgift för den mänskliga hjärnan att avgöra och planera när det kan finnas lediga platser på PostOp – ibland behöver patienter längre tid, ibland står platser outnyttjade. Trots detta har planeringen tidigare skett manuellt, med papper och penna, sudd och Tippex.</p><p class="quote-center">I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. </p><p>– Det var ett problem att patienter låg kvar längre på den postoperativa enheten än vad man hade planerat för, vilket innebar att det blev kö in för nästa patient, då det inte fanns plats. I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. Det här är ju både stressigt för personalen som ska försöka hantera den här planeringen, men det är också patienter som kan komma i kläm, om de får uppskjutna operationer, eller att det känns stressigt att de ska flyttas i snabbt tempo, säger Sara Lundsten. </p><p>Hon är specialistsjuksköterska inom intensivvård och anestesi vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, samtidigt som hon doktorerar på AI inom sjukvården på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="63f5be97-8f78-451e-8dd4-69bafd862f0b" data-contentname="Film Sara Lundsten">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Önskemål från verksamheten</h2><p>Det var den biträdande chefen vid den postoperativa enheten på NUS som hade ansvar för schemaläggningen av eftervården för patienterna. </p><p>– Man såg att det här måste vi lösa på ett bättre sätt, så att det inte är knutet till en eller två personer som kan göra det här bra manuellt. Så önskemålet kom direkt från verksamheten. Sen landande det hos mig att försöka lösa det här på något bra sätt, att digitalisera på något vis, säger Sara Lundsten, och fortsätter:</p><p>– Eftersom jag kan datan och vet vad som finns i våra databaser såg jag möjligheten att inte bara byta papperet och pennan mot ett tangentbord utan att ta fram något innovativt och smart sätt att lösa det på. Det tar lite längre tid än att bara göra en digital skrivbräda – vilket också hade varit en hjälp – men då får man inte de här långtgående effekterna. </p><p class="quote-center">Fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift</p><p>Vid Nus samlas nämligen mycket data in från patienter genom tekniska utrustning som bland annat mäter puls, blodtryck och andningsfrekvens. Även data om ålder, kön, vikt, sjukdomsbild, etcetera samlas in. Med hjälp av all sammanställd data har Sara Lundstens forskarteam tillsammans med andra professioner kunnat skapa ett AI-system som nästan i realtid kan beräkna en persons status och därmed när hen borde kunna lämna sin plats på PostOp, och en plats blir ledig för nästa patient.</p><p>– För personalen krävs det inget extra. Vi har redan datan och så använder vi en AI-modell till att göra en beräkning över vårdlängden. Det här är synligt för alla i systemet, du kommer åt det vart du än sitter, de ändringar du gör ser alla samtidigt och det är lätt att sprida informationen. Det här har lett till att fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift utan det mesta sker med automatik av systemet självt, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Lundsten och Eva Quist Engström, avdelningschef vid postoperativa enheten, får en överblick av hur beläggningen ser ut.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Systemet kan till och med tala om hur säkert resultatet är – väldigt säkert, osäkert eller det finns för lite data för att göra en prediktion. Och det finns alltid möjlighet för personalen att gå in och justera och ta beslut.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Färre uppskjutna operationer i onödan</h2><p>Vinsten för patienterna är mindre risk för uppskjutna operationer i onödan, säkerställande att man får den vårdtid som behövs givet sina förutsättningar och bättre planering av personal, vilket i sin tur bidrar till en bättre och säkrare vård. </p><p>AI-systemet, som kallas LAIsa (efter den tidigare nämnda biträdande chefen, Lisa Appelqvist), implementerades vid PostOp för ett år sedan, efter en tids pilotanvändning. </p><p class="quote-center">Vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><p>Ganska direkt efter att de implementerar systemet fick de positiv feedback av den avdelning där de använder det. Men även andra avdelningar på sjukhuset och andra sjukhus i regionen började höra av sig och fråga när kan de kunde få använda det och ryktet har spridit sig i ännu större cirklar. Den mediala uppmärksamheten har också varit stor. <br> <br>– Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, för man kämpar med att ta fram AI-modeller som ska lösa just den här typen av problem för vården, men man når inte hela vägen fram. Man vet inte hur man ska jobba med vårdpersonal för att fånga behovet, man vet inte hur man ska designa systemen för att de ska bli användbara och man har inte tillgång till datan. Så det vi hör är att vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samarbete över fler gränser</h2><p>Sara Lundsten är övertygad om att samarbete är nyckeln till framgång. I det här projektet har en mängd olika kompetenser behövts för att det ska fungera, allt från vårdpersonalen vid Region Västerbotten som äger problemet, till forskare från Institutionen för omvårdnad och Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet, som tar fram evidensbaserade förslag på lösningar, och så IT-kompetens som kan införa produkten. </p><p>– De största hindren som man i den här typen av projekt brukar stöta på är man inte har personalen med sig, den är inte mogen för den teknik som kommer eller att man inte har tekniken och teknikstödet runt som gör att man kan gå hela vägen in i mål, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tidigare använde man ett fysiskt papper, penna, överstrykningspennor, sudd och Tippex. Det var manuellt och krävde mycket tankeverksamhet och tid. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Ett annat hinder i sådana här projekt är att den data som behövs inte är tillgängligt, därför är det viktigt att ha med sig politiker och beslutsfattare på tåget. </p><p>– Det som krävs av politiker och beslutsfattare i Sverige, för att det här ska vara fortsätta vara en lyckosam framgångssaga, är att man ser över regelverk kring lagar och förordningar för hur kan vi hantera data på ett bra sätt och hur kan vi dela data med varandra, så att inte alla regioner behöver uppfinna hjulet om och om igen. Det finns väldigt mycket hinder kring just lagstiftning, säger Sara Lundsten.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Lösning på resursbristen i vården</h2><p>Hon betonar att det även krävs ekonomiska medel för att kunna arbeta med den här typen av innovativa projekt inom sjukvården, som, förutom att förbättra arbetsklimatet, behövs för att möta utmaningarna med minskade resurser. </p><p>– Det råder brist på personal inom vården, vi har helt enkelt för få händer i vården samtidigt som våra patienter blir allt mer sjuka och kräver avancerad vård. För att kunna kompensera det här så behöver vi satsa på smart teknik som hjälper sjukvården att hantera den här resursbristen.</p><p class="quote-center">Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen.</p><p>En annan nyckel för att skapa framgångsrika AI-system för vården är att arbeta evidensbaserat, så att lösningen är väl grundad i problemet och dem som äger det och att produkten som tas fram är utformat med användarna i fokus. </p><p>– Utan Umeå universitets möjlighet att faktiskt få göra det här till ett forskningsprojekt så hade det inte gått, då hade vi tagit fram en produkt som vi hade släppt och hoppats på det bästa. Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen utan att vi gör rätt från början.</p><p><a title="Till forksningsprojekt" href="~/link/172bc190451245b098aca8803b5f2525.aspx">Läs mer om forskningsprojektet "AI inom postoperativvård".</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8d4135c0-0163-4427-a278-dd59a641f122" data-contentname="Sara lundsten kontakt">{}</div>/nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411//nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439/2025 års handledare - en huvudhandledare i världsklassHanna Hedman, som utnämnts till årets handledare vid Medicinska fakulteten, upplevs av studenter som en exceptionell handledare. Hanna beskrivs som pedagogisk, lyssnande, att hon skapar trygghet och utmanar på rätt nivå. Tue, 17 Jun 2025 09:12:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna Hedman, barnmorskor</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>- Jag älskar mitt jobb, jag tycker om att se människor utvecklas. Alla studenter som är hos oss utmanas, utvecklas och växer – och studenterna är så otroliga som ger sig själva möjligheten växa på det sätt som de gör, säger en glad och rörd Hanna Hedman, barnmorska sedan 13 år som arbetar på förlossningen vid Norrlands universitetssjukhus. </p><h3>De mest drivna studenter jag träffat</h3><p>Nomineringarna visar studenternas uppskattning av Hanna som handledare. Några axplock från nomineringarna: ”Barnmorskeutbildningen är tuff och krävande, speciellt sista vfu:n och jakten på de magiska 50 förlossningarna. Om ändå alla kunde få ha en Hanna på sin vfu”, ”Hon brinner för sitt arbete och värnar om oss studenter på ett sådant sätt som jag aldrig upplevt förut”. ”Hon peppar, kommer med goda råd och konstruktiv kritik”. </p><p>- Det är jättefina ord och jag är så tacksam att jag får vara med studenterna. De är de mest drivna studenter jag har träffat – deras engagemang och vilja. De måste gå in helhjärtat och satsa mycket för att klara denna utmanande utbildning. </p><h3>Trygg och inkluderande miljö</h3><p>Hanna Hedman har varit huvudhandledare i ca 5 år. Under åren har hon sett hur utmanande utbildningen är. </p><p>- Nästan alla upplever mer utmanande stunder under utbildningen, särskilt under placeringen på förlossningen. Det är en tuff period för studenterna så för mig är det viktigt att skapa förutsättningar för dem att känna efter, både få gråta, men också att kunna skratta och lära sig och ta till sig kunskap.  Jag försöker träffa och lära känna dem så att jag förstår vilka utmaningar just de har. Att få se studenterna växa och se barnmorskan i dem komma fram är bland det finaste jag vet.</p><p>- Förlossningen kan vara en utmanande arbetsplats och det finns att jobba med innan arbetsmiljön för personalen är helt tillfredsställande, tex är barnmorskorna för få vilket blir extra kännbart i semestertider.</p><p>- Fördelen med jobbet är att man aldrig är ensam, vi kollegor har alltid varandra när det behövs, berättar Hanna. Jag har fantastiska kollegor och att samarbeta med dem och få inkludera studenterna i den arbetsgemenskapen gör mig stolt. Vi behöver alla varandra, alla yrkeskategorier inräknade.</p><p>Utifrån studenternas nomineringar har årets huvudhandledare utsetts av Magnus Hultin, vicedekan för samverkan kring klinisk forskning och utbildning och Carina Olofsson, enhetschef för utbildning och kompetensutveckling, Region Västerbotten.</p><h3>Sammanfattning av nomineringarna</h3><p>”Hanna Hedman har utmärkt sig som en exceptionell huvudhandledare genom att vara otroligt pedagogisk, lyssna på studentens behov, skapa trygghet och utmana på rätt nivå. Hon har en unik förmåga att anpassa sin handledning efter varje students individuella behov och lärstil, vilket gör att varje student känner sig sedd och värdefull. Hanna är alltid tillgänglig för sina studenter och ger dem det stöd de behöver för att lyckas. Hon har en fantastisk förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö där studenter vågar ställa frågor och uttrycka sina funderingar. Hanna ser varje students potential och hjälper dem att utvecklas både akademiskt och personligt. Hennes engagemang och passion för handledning är tydlig i allt hon gör, och hon är en sann inspirationskälla för både studenter och kollegor. Hanna Hedman är verkligen en huvudhandledare i världsklass och förtjänar att bli erkänd för sitt enastående arbete.”</p>/nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439//nyheter/emelie-vill-inspirera-larare-att-anvanda-dans-i-undervisning_12112321/Emelie vill inspirera lärare att våga använda dans i undervisningenEfter några års uppehåll är kursen "Dansens Verktyg" tillbaka i en ny och spännande tappning vid Umeå Universitet – denna gång med uppdaterat innehåll. Emelie Boman, danskonstnär och pedagog från Umeå, tar över som kursledare och är redo att ge nya perspektiv med fokus på nyfikenhet, process och eget undersökande.Mon, 16 Jun 2025 12:50:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/emelieboman_iforestallningenblot_foto_callelundqvist4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från dansföreställningen BLÖT där Emelie är dansare och koreograf. En interaktiv dansföreställning för barn mellan 3-5år.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Calle Lundqvist</span></div></div><p class="quote-center">En viktig insikt är att man inte behöver vara danslärare för att integrera dans i klassrummet.</p><p>Dans och rörelse kan berika lärandet och bli en viktig del av det konstnärliga och pedagogiska arbetet på flera olika sätt. Det kan bli ett kraftfullt verktyg för att skapa, kommunicera och förstå.</p><p><strong>Emelie Boman</strong> är en <em>danskonstnär och pedagog</em> baserad i Umeå. Hennes arbete omfattar dans för rörlig bild, livedans för den yngsta publiken och performativa verk i alternativa rum. Som koreograf, dansare och regissör strävar hon efter att nå nya publikgrupper genom platsbaserade verk, interdisciplinära samarbeten och interaktiva format. Med en bakgrund som ämneslärare i dans och lång erfarenhet av undervisning från grundskola till högre utbildning, vill Emelie i denna kurs förena det konstnärliga med sin pedagogiska förankring.</p><p>– Det handlar inte om att vara expert, utan om att se möjligheter att arbeta med kropp, rum och gestaltning som en del av lärande. Jag vill ge verktyg för hur man kan arbeta skapande med dans utifrån sina egna förutsättningar och med sin egen kreativitet som grund, förklarar Emelie.</p><p>Kursen <a href="~/link/9676055b38b84990ac5416af611a44d9.aspx">Dansens Verktyg</a> riktar sig till deltagare som jobbar – eller vill jobba – med dans i skola, kulturskola eller andra pedagogiska sammanhang. Emelie berättar:</p><p>– För den som har en bakgrund i dans kan kursen också ge påfyllning och nya perspektiv.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16933dca1d88450eb0381d272fea6359/konferencier_33.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emelie som konfrencier under Skapa Dans -koreografitävling i Norrbotten 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Vad är målet med kursen?</h3><p>– Målet är att du ska få med dig en påse full av dansverktyg, som du kan plocka ur i din undervisning eller i ditt konstnärliga arbete. Men kanske ännu viktigare: att du ska få nya perspektiv på vad dans kan vara och göra – i mötet med barn, unga eller vuxna.</p><h3>Hur ser en typisk kursdag ut?</h3><p>– En typisk kursdag blandar praktik och reflektion. Vi värmer upp kroppen, jobbar med improvisation och komposition, ofta utifrån teman som kropp, rum, tid och kraft. Vi undersöker hur dansen kan användas som uttrycksmedel – både i sig själv och som sätt att närma sig andra kunskapsområden. Och så pratar vi, testar varandras metoder, skriver loggbok, delar tankar och inspiration med varandra. Det blir ofta kreativa, energifyllda och nyfikna dagar!</p><p>Kursen erbjuder stort utrymme för tolkning och skapande, där deltagarna kommer att möta studerande med olika bakgrunder. Kursen hålls under helgdagar, vilket gör det möjligt att arbeta samtidigt som man deltar.</p><p>– Jag ser så mycket fram emot att få möta deltagarna – att få följa deras processer, deras frågor och deras idéer. Jag förväntar mig att det kommer bli en levande, modig och skapande resa där vi alla lär av varandra. Jag hoppas vi tillsammans kan skapa en miljö där dansen får andas, utmana, inspirera och överraska!</p>/nyheter/emelie-vill-inspirera-larare-att-anvanda-dans-i-undervisning_12112321//nyheter/innovationspris-for-nyttiggorande-_12112361/Innovationspris för nyttiggörande Inger Eliasson, forskare och docent i pedagogik, får Innovationspris för nyttiggörande vid Umeå universitet 2025.Tue, 17 Jun 2025 08:58:55 +0200<p>Jag är i positiv chock! Att få ett så fint pris är verkligen en bekräftelse på att mitt arbete uppskattas och att forskningen är till nytta för många. Det känns som ett mini-nobelpris med den prissumman! Jag är mycket glad och tacksam för nomineringen av RF-SISU Västerbotten. Tack också till Umeå universitet och Nordea för priset, säger Inger Eliasson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/754367d03b8944019b9bf56624f1e7fc/inger_eliasson1_202506123.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inger Eliasson, universitetslektor och docent i pedagogik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Charlotte Ståhl</span></div></div><p>I motiveringen till priset står att Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna (RF-SISU)  i sitt folkbildningsuppdrag har en stor nytta av samarbetet med forskaren Inger Eliasson.</p><p>Hon omvandlar sina forskningsresultat på ett intressant sätt, vilket underlättar och stärker universitetets arbete med att nå ut med viktig vetenskaplig kunskap till alla, oavsett bakgrund eller utbildning. Idrottsrörelsens folkbildning utgår ifrån frivillighet och lust att lära, och Inger Eliassons engagemang att kommunicera forskning har varit av stor betydelse för detta arbete under många år. </p><p>Eliasson utmärker sig genom att genomföra högst relevanta studier för idrottsrörelsen och presenterar resultaten på ett tilltalande sätt som har varit mycket betydelsefullt för den kunskapsförflyttning som nu pågår inom Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. På ett mångfacetterat sätt har Inger Eliassons forskningsresultat omvandlats för att användas i utbildningsmaterial, pedagogiska hjälpmedel, digitala hjälpmedel, filmer, konferenser, policytexter, böcker samt stödmaterial till Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och idrottsföreningar. Detta har bidragit till idrottens utveckling genom vårt folkbildningsuppdrag, särskilt nytta har kunskapen gjort i relation till en positiv utveckling av svensk barn- och ungdomsidrott. </p><p>Baserat på forskningsresultat har flertalet filmer och material för utbildning utvecklats i samarbete mellan RF/SISU och Inger Eliasson.</p><p>Ett exempel är filmen om forskning kring barns upplevelser av emotionella övergrepp på RF-SISU:s kunskapswebb om trygg och inkluderande idrott <a href="https://utbildning.sisuforlag.se/rfsisu/idrottens-webbar/trygg-och-inkluderande-idrott/lar-dig-om-trygghet-och-inkludering/vald-i-idrotten/">https://utbildning.sisuforlag.se/rfsisu/idrottens-webbar/trygg-och-inkluderande-idrott/lar-dig-om-trygghet-och-inkludering/vald-i-idrotten/</a>. (Klicka på ”psykiskt våld” och ”emotionella övergrepp” och scrolla ner till de två filmerna med Inger Eliasson.) </p><p>Genom olika media når Inger Eliasson ut med sin forskning på flera sätt. Exempelvis genom medverkan i SVT:s kunskapsprogram som Vetenskapens värld och Idrottens himmel och helvete är Inger Eliasson ett gott exempel för nyttiggörande av forskningsresultat. Särskilt nyttig har forskningen varit för processen att stärka barns rättigheter inom idrottsrörelsen i enlighet med barnkonventionen. Se exempelvis <a href="https://urplay.se/program/218937-idrottens-himmel-och-helvete-barnkonventionen">https://urplay.se/program/218937-idrottens-himmel-och-helvete-barnkonventionen</a> samt <a href="https://urplay.se/program/220143-pratstartare-om-idrott-ledarskapets-negativa-konsekvenser">https://urplay.se/program/220143-pratstartare-om-idrott-ledarskapets-negativa-konsekvenser</a>.</p><p>Priset är på 100 000 kr.</p><p><em>Nordeas innovationspris är ett pris som delas ut av Nordea och Umeå universitet för att uppmärksamma framstående insatser inom innovation, implementering och kommersialisering av forskningsresultat. Priset, som också kallas "Innovationspris för nyttiggörande", syftar till att synliggöra och belöna forskning som har en praktisk tillämpning och nytta. </em></p><p> </p>/nyheter/innovationspris-for-nyttiggorande-_12112361//nyheter/professor-sofia-lundberg-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2025_12112334/Professor Sofia Lundberg får Nordeas vetenskapliga pris 2025Professor Sofia Lundberg vid Handelshögskolan, Umeå universitet, tilldelas Nordeas vetenskapliga pris 2025 för sin forskning inom mikroekonomi med särskilt fokus på offentlig upphandling. Hennes arbete har fått genomslag både nationellt och internationellt, och har bidragit till såväl policyutveckling som ny kunskap.Mon, 16 Jun 2025 10:27:34 +0200<p class="quote-center"> Det värmer och något jag känner en stor ödmjukhet inför</p><p>Sofia Lundberg är en internationellt erkänd forskare som förenar teori och empiri i studier av hur offentliga upphandlingar kan utformas för att öka samhällsekonomisk effektivitet. Hon har bidragit med ny kunskap om bland annat incitamentsmodeller, anbudsprocesser, miljökrav, kartellspårning, avtalsformer och uppföljningssystem. Alla faktorer med stor betydelse för hur offentliga medel används.</p><p>Och så här berättar hon att det kändes att få priset,</p><p>– Det var såklart hedrande och glädjande besked. Det betyder också att det finns någon eller några bland kollegorna som sett vad jag gör på jobbet och därtill engagerat sig i nomineringsprocessen. Det värmer och något jag känner en stor ödmjukhet inför, säger Sofia Lundberg.</p><p>Lundbergs forskning har fått bred genomslagskraft både nationellt och internationellt. Hon har medverkat som expert för myndigheter och varit talare på konferenser anordnade av bland andra WTO och OECD. Hon har även varit central i flera forskningsprojekt som lett till konkret policyutveckling, bland annat ett nationellt betygssystem för leverantörer.</p><p>Utöver sina vetenskapliga meriter har hon haft ledande akademiska uppdrag, bland annat som rektor och prefekt vid Handelshögskolan i Umeå. Hon leder också ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om hållbar omställning inom livsmedelssektorn. I början av året blev hon även utvald till ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höjdpunkter under karriären</h2><p>Sofia Lundberg reflekterar över sin forskning och sitt engagemang vid Umeå universitet och konstaterar att det finns mycket att glädjas över. Särskilt glädjande är att forskningen om offentlig upphandling har vuxit i omfattning och att flera forskare nu är verksamma inom området vid universitetet. Hon berättar att ämnets betydelse och utmaningar är både samhälls- och forskningsmässigt relevanta.</p><p>Forskningen tog sin början i ett uppdrag från Konkurrensverket, med syftet att analysera offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Det arbetet utvecklades till externfinansierad forskning som bröt ny mark.</p><p>–  Det har varit väldigt motiverande och samtidigt utmanande. Dels för att vi utmanat politiken, dels för att vi stötta på utmaningar i vad som värderas av forskarsamhället. Det är inte lätt att relatera nya forskningsområden till befintlig forskning, när det är lite skralt på den fronten, säger Sofia Lundberg.</p><p>I dag ser hon särskilt positivt på att Konkurrensverket har fått regeringens uppdrag att utreda ett förslag som hon, tillsammans med andra forskare, tagit fram. Förslaget innebär att leverantörer i offentlig upphandling ska betygsättas. Det är ett system som kan bidra till bättre leveranser till offentlig sektor och försvåra för oseriösa och kriminella aktörer att erhålla offentliga kontrakt.</p><p>Lundberg lyfter också fram sitt engagemang för mångfald, inkludering och jämställdhet. Tillsammans med andra har hon utvecklat ett coachingprogram för studenter samt initierat ett studentuppsatspris med denna inriktning. Hon har även varit en del av "Handelshögskolan tillsammans", ett dialogformat där forskare och praktiker möts i modererade paneler kring samhällsrelevanta frågor.</p><p>– Det är också glädjande att se när doktorander lyckas och framgångsrikt försvara sina avhandlingar. Andra höjdpunkter inkluderar de fristående kurser i offentlig upphandling som vi, baserat på den forskning som vi är delaktiga i, utvecklat, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Framtida forskning</h2><p>Sofia Lundberg är engagerad i flera forskningsprojekt som rör offentlig upphandling. Ett pågående projekt fokuserar på hur upphandlingar kan utformas för att attrahera fler anbudsgivare, en aktuell utmaning, eftersom brist på konkurrens riskerar att leda till högre priser och lägre kvalitet.</p><p>Tillsammans med en professor i juridik söker hon även externa forskningsmedel för ett projekt inom jämställdhetsintegrerad offentlig upphandling. Där tanken är att offentlig sektors marknadsmakt kan användas som motivation för att påverka näringslivet i en mer jämställd riktning.</p><p>Offentlig sektor har ett omfattande ansvar, och även när tjänster tillhandahålls i egen regi krävs ofta inköp från externa leverantörer, berättar hon. Offentlig upphandling täcker ett brett spektrum, från standardprodukter till komplexa tjänster och byggentreprenader. Trots ett detaljerat regelverk finns ett betydande strategiskt handlingsutrymme som påverkar både leverantörer och mottagare av offentlig service.</p><p>– Det finns flera intressanta och viktiga forskningsfrågor om offentlig upphandling. Det är ett område där kunskap från olika discipliner behövs, något som gör det extra intressant, i alla fall för mig, säger Sofia Lundberg.</p><p>Det är ett forskningsområde där juridiska frågor hanteras parallellt med ekonomiska och organisatoriska överväganden. Inom EU och globalt betraktas offentlig upphandling som ett viktigt politiskt styrmedel. Genom kravställande kan den offentliga sektorn främja utveckling inom områden som klimat, miljö, innovation, sysselsättning, arbetsmiljö samt mångfald, inkludering och delaktighet. Även AI och digitalisering är aktuella frågor inom fältet, berättar hon.</p><p>– Sammantaget kan mycket av den internationella forskningen kring offentlig upphandling sägas beröra dess effektivitet och det finns gott om frågor för oss forskare att analysera, säger Sofia Lundberg.</p><p>Avslutningsvis uttrycker hon sin tacksamhet,</p><p>–  Ett stort tack till den/de som nominerade mig, personer jag har förmånen att samarbeta med, finansiärer som över åren möjliggjort vår forskning och till Nordea som väljer att uppmärksamma forskning om offentlig upphandling. Jag har också förmånen att ha familj och vänner som är uppmuntrande och det har betytt särskilt mycket de där dagarna när det inte flyter på, avslutar hon.</p>/nyheter/professor-sofia-lundberg-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2025_12112334//nyheter/heltider-eller-kortare-dagarvad-gynnar-jamstalldheten-i-omsorgen_12110428/Fler heltider eller kortare dagar – vad gynnar jämställdheten i omsorgen?I den svenska vård- och omsorgssektorn pågår två parallella initiativ för att tackla deltidsproblematiken, som länge setts som ett jämställdhetsproblem. Det handlar om satsningar på fler heltider och försök med sex timmars arbetsdag. Men hur påverkar dessa förändringar personalens arbetsvillkor och möjligheter till balans mellan jobb och fritid? Det undersöker doktorand Louise Grip i sin avhandling vid Umeå centrum för genusstudier.Mon, 16 Jun 2025 07:00:00 +0200<p>Det utbredda deltidsarbetet i kvinnodominerade sektorer, och kanske särskilt inom omsorgen, har länge diskuterats som ett jämställdhetsproblem menar Louise Grip. Hon har genomfört intervjuer med personal, fackrepresentanter och tjänstepersoner. Genom intervjuerna har Grip följt både ett försöksprojekt med sex timmars arbetsdag i äldreomsorgen och ett partsgemensamt utvecklingsprojekt som syftar till att införa heltid som norm.</p><p>– Jag började intressera mig för detta som ett forskningsproblem när jag noterade att arbetet för fler heltider i vissa kommuner ledde till motstånd från personalen. Det jag själv alltid tänkt på som en viktig och självklar jämställdhetsfråga, rätten till heltid, tycktes inte ensidigt mötas av positiv respons från den berörda personalen, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Följt hur initiativen diskuterats</h2><p>Studien visar att sex timmars arbetsdag ofta förknippas med konkreta förbättringar för både personal och brukare. Här rapporteras minskad stress, bättre arbetsrytm och mer sammanhängande fritid, som personalen nu har ork till. Initiativet innebär också ökad bemanning och tid för administrativa uppgifter utan att det sker på bekostnad av omsorgen om de äldre.</p><p class="quote-center">Det är inte möjligheten till heltidsarbete i sig som personalen är emot, kritiken och motståndet kretsar snarare kring hur fler heltider möjliggörs</p><p>Heltidssatsningarna däremot, som är ett vanligare arbetstidsinitiativ i sektorn, möts av kritik och motstånd från personalen i flera kommuner. Grip pekar på att de diskussioner hon följt kring heltidssatsningar ofta präglas av en nyliberal organisationslogik. I den här logiken ses kostnadseffektiva förbättringar ses som centrala. Det leder till att fler heltider möjliggörs genom omorganiseringar som kan innebära fler arbetspass, mer helgarbete och krav på att arbeta på flera arbetsplatser. Det resulterar i en ökad arbetsbelastning och minskad upplevd fri tid, även för dem som inte utökar sin arbetstid.</p><p>Genom att följa hur initiativen diskuteras av personal i Kommunalarbetaren visar avhandlingen också att arbetstidsförändringar ofta införs utan att personalen får vara delaktig i utformningen. Enligt Grip har det mötts av protester i flera kommuner.</p><p>– Det är inte möjligheten till heltidsarbete i sig som personalen är emot, kritiken och motståndet kretsar snarare kring hur fler heltider möjliggörs, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Riskerar att osynliggöra viktiga delar</h2><p>En central insikt i avhandlingen är skillnaden i hur omsorgsarbetet förstås. På organisationsnivå betraktas det ofta som schemaläggningsbara uppgifter. Personalen å sin sida lyfter däremot fram omsorgens komplexitet, oförutsägbarhet och vikten av relationer över tid. Denna skillnad innebär att heltidsinitiativ riskerar att osynliggöra viktiga delar av omsorgsarbetet som inte låter sig schemaläggas enkelt.</p><p>– Omsorg handlar med andra ord inte bara om görandet av specifika uppgifter som dusch, medicin, matning, utan också om de relationer som är förutsättningen för att möta varje enskild brukare på bästa sätt, säger Louise Grip.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En snäv syn på jämställdhet</h2><p>Trots att sex timmars arbetsdag upplevs som en tydlig förbättring av intervjuad personal diskuteras den inte i samma utsträckning som en jämställdhetssatsning. I stället är det fler heltider enligt dagens arbetstidsnorm som oftast kopplas till jämställdhet. Grip menar att det här speglar en snäv syn på jämställdhet, där fokus framför allt ligger på att öka lönearbete snarare än att genomgripande omdefiniera arbetsvillkor.</p><p>– Det är ju förstås också en kostnadsfråga. Något som genomgående präglar arbetstidsdiskussionerna jag följt är att det många gånger tas för givet att omsorgen inte får kosta mer. Det villkorar också hur problemet med arbetstiden diskuteras, säger Louise Grip.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Viktiga resultat</h2><p>Resultaten bidrar med viktig kunskap om hur arbetstidsförändringar påverkar personalen. De kan därav kan vara värdefulla för beslutsfattare på olika nivåer samt andra som vill förbättra arbets- och livsvillkor inom välfärden menar Grip.</p><p>– Därmed är resultaten även till gagn för omsorgsarbetare, brukare och anhöriga, avslutar Louise Grip.</p>/nyheter/heltider-eller-kortare-dagarvad-gynnar-jamstalldheten-i-omsorgen_12110428//nyheter/bibliotekets-forskarstod-flyttar-till-ny-webbplats_12109845/Bibliotekets forskarstöd flyttar till ny webbplatsUmeå universitet har lanserat en ny webb för att samla ihop information och stöd som är viktig för den som bedriver forskning. En förändring som sker i och med lanseringen är att bibliotekets information som riktar sig till forskare flyttar till den nya webbplatsen.Fri, 13 Jun 2025 15:27:25 +0200<p>En ny webbplats har lanserats vid Umeå universitet med målet att göra det enklare för forskare att hitta relevant information och stöd. Den nya forskarwebben samlar innehåll från flera olika enheter inom universitetet, däribland universitetsbiblioteket, juristerna samt Enheten för forskningsstöd och samverkan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samlad information för forskare</h2><p>Syftet med forskarwebben är att forskare lättare ska kunna navigera bland universitetets resurser och hitta rätt stöd i olika delar av forskningsprocessen; från finansiering och juridiska frågor till publiceringsstöd och samverkansmöjligheter.</p><p>– Tidigare har universitetets forskare behövt utgå ifrån vem som tillhandahåller olika delar av forskarstöd och leta information på flera olika ställen. Det har varit svårt att få överblick och ställt stora krav på användarens förkunskap. Nu har vi samlat ihop stora delar av informationen och strukturerat den utifrån ämne och forskarnas behov – inte utifrån vilken organisation som ger stödet, säger Josefin Rönngren, webbredaktör vid Umeå universitetsbibliotek.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Information om publicering och forskningsdata flyttar</h2><p>En hel del av bibliotekets verksamhet riktar sig till studenter såväl som till forskare, till exempel bibliotekets böcker och databaser. Det är bara de delar som enbart riktar sig till forskare som flyttat till forskarwebben. Josefin förklarar:</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac53e55b8abf4a22915be48872692338/portratt-josefin-ronngren3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Josefin Rönngren, webbredaktör vid Umeå universitetsbibliotek</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linus Talltjärn</span></div></div><p>– Bibliotekets information om publiceringsstöd och hantering av forskningsdata har flyttat, liksom information om möjligheten att beställa sökuppdrag av biblioteket. Så forskare som letar information om till exempel DiVA, datahanteringsplaner eller avtal för publicering med öppen tillgång ska gå till forskarwebben.</p><p>Sökfunktionen på universitetets webbplats, ͯ��Ƶ, omfattar både innehåll från bibliotekets webbplats och den nya forskarwebben. Detta gör den till ett användbart verktyg för att snabbt hitta rätt information. Det går även bra att använda sökmotorer som Google eftersom allt innehåll ligger öppet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tvärfunktionellt samarbete</h2><p>Arbetet med att ta fram forskarwebben har skett i samverkan mellan flera enheter vid universitetet. Medarbetare från Kommunikationsenheten, Umeå universitetsbibliotek samt Enheten för forskningsstöd och samverkan har ingått i projektgruppen som tillsammans strukturerat innehållet och byggt upp webbplatsens olika delar. Projektgruppen har i sin tur samarbetat med representanter från andra delar av universitetets verksamheter.</p><p>– Det känns extra roligt att vi har kunnat samla information om hantering av forskningsdata på en plats. Det är ett område som tidigare varit svårnavigerat eftersom både biblioteket, juristerna, arkivet och ITS ger stöd till forskarna kring forskningsdata, säger Josefin.</p><p>Du hittar den nya webbplatsen på <a title="Umeå universitets forskarwebb" href="/forskare">ͯ��Ƶ/forskare</a>.</p>/nyheter/bibliotekets-forskarstod-flyttar-till-ny-webbplats_12109845//nyheter/har-ar-den-nya-akademiska-ledningen-vid-umea-universitet_12109811/Här är den nya akademiska ledningen vid Umeå universitetFrån och med den 1 juli 2025 har Umeå universitet en rad nya ledningspersoner på plats. Det är rektor som utser vicerektorer, dekaner och prodekaner – de senare är de högsta akademiska cheferna på de fyra fakulteterna på universitetet – medan prorektor utses av universitetsstyrelsen, på rektors rekommendation. Samtliga dekaner och prodekaner har förordnande till och med den 30 juni 2029.Fri, 13 Jun 2025 08:36:40 +0200/nyheter/har-ar-den-nya-akademiska-ledningen-vid-umea-universitet_12109811//nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795/Livliga samtal när AI möter vardagenVad händer när AI tar plats i klassrummet, omsorgen eller företaget? I vilka lägen kan tekniken hjälpa oss fatta bättre beslut? Och hur ska vi förhålla oss till plötsligt hallucinerande språkmodeller? Under AIMday Perspektiv på AI möttes forskare och samhällsaktörer för att prata om en av vår tids mest omvälvande teknologier – som både kan bidra till att lösa problem och skapa nya.Thu, 12 Jun 2025 15:35:02 +0200<p>Varierande grader av teknikoptimism blandades med betänksamhet när ett 70-tal deltagare fyllde Vardagsrummet i Humanisthuset för att prata om möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens. Tekniken utvecklas snabbt – och det gör också behovet av att förstå den.  </p><p>– Ingen vet exempelvis varför språkmodeller som ChatGPT producerar de svar de gör. Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse. Det är mer psykologi, eller rentav zoologi, än teknisk vetenskap, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.  </p><p class="quote-center">Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse</p><p>Under dagen diskuterades tolv konkreta frågor, inskickade av organisationer i regionen – från kommuner till privata företag. De allra flesta kretsade mindre kring vad som är tekniskt möjligt, och mer kring hur AI påverkar förtroende, lärande, demokrati och relationer. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Vi famlar alla i det blå. Utvecklingen går så fort att varken slutanvändare eller forskare egentligen har några klara svar, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan vi lita på AI? </h2><p>En av dem som deltog i AIMday var Umeå kommun. De ser stor potential i att använda språkmodeller för att effektivisera servicen och hjälpa såväl invånare som medarbetare att snabbare få svar på sina frågor. Men med möjligheterna följer också utmaningar. AI-system kan ge olika svar på snarlika prompter, översätta fel i känsliga sammanhang – och ibland hitta på fakta, så kallade hallucinationer. </p><p>– Om ett AI-system först säger en sak, för att sedan ändra sig och be om ursäkt när man synar svaret med en följdfråga – hur ska användaren då veta vad som stämmer? Går det att mäta sanningshalten på ett strukturerat sätt?, undrade Andreas Hed, systemutvecklare vid Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå kommun ser möjligheter att använda AI för att effektivisera sitt arbete – men samtidigt finns farhågor. Vad händer exempelvis om ett språkmodellbaserat system ger fel svar i situationer som rör liv och hälsa? Systemutvecklaren Andreas Hed deltog tillsammans med kollegorna David Krasowski, produktägare för digitala plattformar, och Hannes Fries, Chief Data Officer (CDO). </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt</p><p>Diskussionen rörde sig mellan konkreta förslag – som att låta AI guida användare till tillförlitliga källor istället för att själv ge svar, eller att låta flera modeller granska samma information – och mer övergripande frågor om transparens, mänsklig kontroll och rättssäkerhet. Samtalet visade att det inte bara handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan också om ansvar och förtroende. <br><br>– Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt, sade Dimitri Coelho Mollo, biträdande universitetslektor i filosofi med inriktning mot AI. </p><p>Han tog upp ett uppmärksammat rättsfall där en AI-baserad kundtjänst hos ett flygbolag givit felaktig information. När företaget försökte skylla på AI:n, konstaterade domstolen att ansvaret alltid ligger hos organisationen bakom tekniken.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI i skolan – risk för ökade klyftor? </h2><p>En annan fråga som väckte stort engagemang handlade om hur AI:s intåg påverkar skolan och grundtanken om en likvärdig utbildning. Några utforskade balansgången mellan att kunna få hjälp och risken att viktiga färdigheter går förlorade om AI-verktyg gör för mycket av jobbet. Hur säkerställer vi att eleverna fortfarande lär sig att tänka, skriva och räkna – inte bara använda rätt hjälpmedel?</p><p>Andra var mer rädda för ökade klyftor i klassrummet. Skellefteå kommun lyfte att elever med starka språkfärdigheter och förmågan att ställa rätt frågor gynnas av generativa AI-verktyg – medan de med lägre digital kompetens tydligt halkar efter.</p><p>– Elever som inte klarar att använda AI-stöd tenderar att bli ännu mer håglösa: "Inte ens med det här verktyget kan jag ...". Gör vi ingenting kommer klyftorna att öka. Så, hur kan vi göra en medveten insats för att minska dem?, sade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare i Skellefteå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Oavsett vad man tycker om det så lever dagens barn och unga i en digital värld. Vi behöver ge dem verktyg att hantera den världen, menade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare på Skellefteå kommun. Till höger kollegan Peter Degerman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Inte ens med det här verktyget kan jag …</p><p>Diskussionen landade i att tekniska lösningar i sig inte räcker – det krävs också förändrade arbetssätt, pedagogiskt stöd och organisatorisk utveckling för att AI ska bli ett verktyg för alla elever.<br><br>– Jag tycker att ni sätter fingret på en viktig fråga inom utbildning: Vad behöver man utveckla för kunskaper för att kunna ta till sig nya tekniker?, kommenterade Lars Norqvist från Centrum för skolledarutveckling.</p><p>Flera deltagare betonade behovet av kompetensutveckling. Inte bara för eleverna, utan också för lärare och skolledare. En grundläggande AI-litteracitet behövs för att kunna navigera både möjligheter och fallgropar – och skapa trygghet snarare än osäkerhet i klassrummet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samtal som gör skillnad</h2><p>AIMday Perspektiv på AI visade att kraften i tvärvetenskapliga samtal inte ligger i att hitta snabba svar, utan i att ställa rätt frågor tillsammans. När forskare och samhällsaktörer möts med nyfikenhet och öppenhet kan något hända: missförstånd reds ut, idéer föds, och vägen framåt blir lite tydligare.</p><p>– Jag tar med mig att vi behöver vara fler som tänker tillsammans. Ingen aktör klarar de här frågorna själv, konstaterade Peter Degerman från Skellefteå kommun.</p><p class="quote-center">Teknik är inte svaret på allt</p><p>För några deltagare blir nästa steg att söka såddpengar – upp till 85 000 kronor – för att vidareutveckla de idéer som föddes under dagen. För andra kanske det viktigaste är något mer stillsamt: ett nytt perspektiv, en väckt tanke – eller insikten att AI är ett verktyg som bör stärka det mänskliga, inte ersätta det.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– AIMday är ett fantastiskt forum för att samla olika idéer, människor och roller. Dagen skapade utrymme för viktiga samtal – och synliggjorde flera missförstånd kring tekniken. Jag tror att vissa kan ha varit lite för naiva i sin tro på vad AI kan och bör göra. Teknik är inte svaret på allt, menade Pamela Gil-Salas, doktorand vid Designhögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div>/nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795//nyheter/social-infrastruktur-for-inkludering_12110435/Social Infrastruktur för Inkludering: Nytt forskningsprojekt i tre länderEtt nytt forskningsprojekt vid Institutionen för geografi har beviljats nästan sex miljoner kronor från Formas för att undersöka hur social infrastruktur kan främja social inkludering i små byar i glesbygdsområden i Sverige, Österrike och Australien. Projektet, som leds av Doris Carson, bygger på internationellt samarbete och jämförande fallstudier för att utveckla hållbara och inkluderande sociala mötesplatser för lokala samhällen.Thu, 12 Jun 2025 13:58:29 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett växande behov av sociala mötesplatser</h2><p>I många små landsbygdsbyar har möjligheterna till sociala möten minskat över tid, främst för att skolor, butiker och andra viktiga mötesplatser har stängts eller försvunnit. Projektet ”<a href="~/link/7332e45ae2bd45bba6210e2ac1244444.aspx">Små byars sociala framtider</a>” ska undersöka hur byar kan återuppbygga och utveckla social infrastruktur som stärker inkluderingen, särskilt för grupper som riskerar att hamna i socialt utanförskap.</p><p class="quote-center">Med detta projekt vill vi bidra till att stärka byarnas egen kapacitet att skapa inkluderande sociala miljöer.</p><p>– Vi ser hur avsaknaden av sociala mötesplatser påverkar människor, särskilt nyinflyttade, äldre och unga, säger Doris Carson, docent och projektledare vid Institutionen för geografi. Med detta projekt vill vi bidra till att stärka byarnas egen kapacitet att skapa inkluderande sociala miljöer. En viktig del i detta är att förstå att bygemenskaper är mångfacetterade och ständigt förändras genom migration och rörlighet. Det innebär också att platserna och formerna för sociala interaktioner förändras. Nya lösningar för social infrastruktur behöver därför inkludera olika format som möter behoven hos olika grupper i byarna, inte bara traditionella fysiska mötesplatser, utan också mobila, tillfälliga och teknologiska sätt att knyta människor samman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett internationellt forskningssamarbete</h2><p>Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Paris Lodron University of Salzburg i Österrike och University of the Sunshine Coast i Australien. Genom att studera byar i olika länder och dela idéer och erfarenheter vill forskarna samskapa nya modeller för social infrastruktur.</p><p>– Det internationella samarbetet är avgörande, betonar medforskaren Dean Carson, som har långvariga forskningskontakter i landsbygdsområden i Australien och för närvarande är gästprofessor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Små byar ser olika ut beroende på kultur och sociala system, och vi har mycket att lära av varandra. Genom att knyta samman byar från olika länder hoppas vi utveckla och utbyta idéer som verkligen fungerar i praktiken.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från forskning till förändring</h2><p>Forskarna kommer att tillämpa en innovativ metod som kallas ”social festival,” där byborna bjuds in till en löpande dialog om social inkludering, identifierar hinder och samskapar idéer för nya sociala mötesplatser. Projektet kulminerar i en festivaldag i varje land där resultaten presenteras och idéer sprids till fler byar och kommuner.</p><p class="quote-center">Vårt mål är att åstadkomma konkreta förbättringar av social infrastruktur och inkludering direkt i byarna själva.</p><p>Professor Andreas Koch vid Paris Lodron University of Salzburg har tidigare arbetat med sociala festivaler i perifera byar i de österrikiska Alperna och betonar det samhälleliga värdet av denna typ av handlingsorienterade forskningsmetoder:</p><p>– Vårt mål är att åstadkomma konkreta förbättringar av social infrastruktur och inkludering direkt i byarna själva, säger han. – Det handlar inte bara om vetenskaplig forskning, utan om att engagera lokalsamhällen och ge människor verktyg att forma sin egen sociala framtid.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">För en mer hållbar landsbygd</h2><p>Projektet svarar mot Formas strategiska agenda för hållbar samhällsplanering och syftar till att rikta uppmärksamheten mot de levda verkligheterna och de sociala infrastrukturella behoven i små byar, ofta kallade krympande landsbygsområden. Genom att fokusera på bybornas egna resurser och engagemang vill forskarna visa hur lokal kunskap och kreativitet kan bli en katalysator för utveckling. Målet är att inspirera fler små byar att själva forma sina framtider, stärka gemenskapen och skapa en levande landsbygd där människor känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka.</p>/nyheter/social-infrastruktur-for-inkludering_12110435//nyheter/arkeologen-peter-holmblad-ar-expert-i-svts-dokumentar-algen_12110392/Arkeologen Peter Holmblad är expert i SVT:s dokumentär ÄlgenPeter Holmblad, lektor i arkeologi vid Umeå universitet, medverkar som expert i Sveriges Televisions dokumentär Älgen. Dokumentären följer älgen som en del av det samiska livet genom historien - en källa till mat, hantverk, myter och andlighet, samt samspelet mellan älgen, människan och naturen.Thu, 12 Jun 2025 15:41:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/65bf98c236384ad9928d6d503d76987b/peter_holmblad_img_8556_ps2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Holmblad, lektor, arkeologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><a href="https://www.svtplay.se/algen" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om och se dokumentären på svt.se</a></p><h3>Kontakt</h3><p><a href="~/link/9c8659d3a4804f00bbcdcfc975b6f139.aspx" rel="noopener">Peter Holmblad</a></p>/nyheter/arkeologen-peter-holmblad-ar-expert-i-svts-dokumentar-algen_12110392//nyheter/14-nya-arctic-six-fellows-redo-att-forma-arktis-framtid_12110378/14 nya Arctic Six Fellows redo att forma Arktis framtidUniversitetsalliansen The Arctic Six har nyligen utsett 14 nya Fellows som under de två kommande läsåren kommer att genomföra sina projekt med relevans för Arktis. Från Umeå universitet utsågs två forskningsstipendiater.Thu, 12 Jun 2025 09:32:08 +0200<p>Vartannat år utser The Arctic Six ett nytt team av forskare i början av karriären, som får i uppdrag att påbörja nya forsknings- och utbildningsprojekt under en tvåårsperiod. Deras mandat är att hitta nya sätt att bygga tvärvetenskapligt samarbete mellan sex arktiska universitet i Norge, Sverige och Finland.</p><p>För läsåret 2025–2026 har 14 forskare, inklusive postdoktorer och doktorander, fått stipendier för att bedriva forskning. Deras projekt spänner över områden som forskning i kallt klimat, klimat- och miljöstudier, livsmedelssäkerhet, utbildning, försoningsprocesser, teknik, digitalisering, geografi och affärsutveckling.</p><p>Från Umeå universitet utsågs två postdoktorala stipendiater: Dorothee Bohn och Michel Rouleau-Dick.</p><p><a href="~/link/53e9d09e81714e4d9b8d7d273fddfc7c.aspx">Dorothee Bohn</a> är postdoktor vid Institutionen för geografi. Hennes forskningsprojekt fokuserar på hållbara affärsstrategier för arktiska regioner och syftar till att kartlägga hur innovations- och specialiseringsstrategier, särskilt inom turism, kan påverka sysselsättning och anpassningsförmåga i arktiska områden.</p><p><a href="~/link/fd24d8340fd242b09631e7895b8d706d.aspx">Michel Rouleau-Dick</a> är postdoktor vid Juridiska institutionen. Hans forskningsprojekt ställer frågan om digitalt medborgarskap kan skydda mot framtida hot, och hoppas kunna erbjuda lösningar för att skydda minoriteter som samer, samt befolkningar i stater som hotas att försvinna på grund av klimatförändringar.</p><p><a href="https://www.arcticsix.org/arctic-six/news/news-archive/2025-06-04-14-new-arctic-six-fellows-exploring-pathways-to-the-future">Läs mer om alla Arctic Six Fellows här</a> (på engelska).</p>/nyheter/14-nya-arctic-six-fellows-redo-att-forma-arktis-framtid_12110378//nyheter/umu-forskare-representerade-i-uarctics-tidning-shared-voices_12109904/UMU-forskare representerade i UArctics tidning "Shared Voices"Tidigare i år publicerade University of the Arctic (UArctic) sitt årliga nummer av tidningen "Shared Voices", där de skriver om medlemmarnas forskning och aktiviteter relaterade till Arktis. Av de sammanlagt sexton artiklarna är två av dem medförfattade av forskare vid Umeå universitet.Wed, 11 Jun 2025 16:06:18 +0200<p>UArctic är en organisation som samlar universitet, högskolor intitut och andra organisationer som engagerar sig i forskning och utbilning i och om Arktis och Norden, med syftet att utveckla kunskap för att belysa utmaningar i Arktis. Umeå universitet är en av medlemsinstitutionerna. Under sena 2024 ombads medlemmar att skicka in artiklar om deras aktiviteter till 2025 års tidning. Bland de inskickade bidragen valdes två artiklar ut, som bland annat är författade av två forskare vid Umeå universitet: Ylva Sjöberg och Danielle Wilde.</p><p>Ylva Sjöberg är Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hennes forskning fokuserar på hur förändringar i klimat och kryosfär påverkar arktiska vattenresurser på lokal och regional nivå. Hon var en av författarna till en artikel för UArctics tidning som handlar om projektet PermaIntern, som ska minska luckan mellan universitet och praktiskt arbete med permafrost.</p><p>Danielle Wilde är Professor vid Designhögskolan vid Umeå universitet, samt Arctic Six Chair. Hennes experis ligger inom förkroppsligad design och förkroppsligad kunskap, varande och agerande. Hon använder sig av deltagande, sensoriska och samskapande metoder för att utforska hur direkt interaktion med det som står på spel kan inspirera till nya sätt att tänka. Hennes medförfattade artikel beskriver en workshop där arbetstagare och myndigheter utforskade skillnader och utmaningar mellan policyer och levda erfarenheter.</p><p>Hitta artiklarna nedan (på engelska)</p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/bringing-permafrost-students-to-the-workplace/">Bringing Permafrost Students to the Workplace</a><br><em>Ylva Sjöberg, Mikkel Toft Hornum, Julie Malenfant-Lepage & Hanne Hvidtfeldt Christiansen</em></p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/eating-ostersjon-data-digesting-lived-experiences-of-fishers-in-the-gulf-of-bothnia/">Eating Östersjön Data: Digesting Lived Experiences of Fishers in the Gulf of Bothnia</a><br><em>Danielle Wilde & Mary Karyda</em></p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/">Läs hela Shared Voices 2025 här</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="84f026ee-ee79-482c-b0ad-5f72aa1f6e89" data-contentname="Kontakt">{}</div>/nyheter/umu-forskare-representerade-i-uarctics-tidning-shared-voices_12109904//nyheter/historiestudenter-pa-studiebesok-i-frankrike_12109923/Historiestudenter på studiebesök i Frankrike för att uppleva spåren av första världskrigetMagister- och masterstudenter i historia besökte norra Frankrike tillsammans med sina lärare för att uppleva spåren av första världskriget. Under resan fick studenterna uppleva slagfält och krigsdrabbade städer och diskutera både krigsförloppet och hur man i efterhand bearbetat händelserna och minnena. Thu, 12 Jun 2025 09:18:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fcd9d8f539634e95baa9eb358dd94c10/verdun_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Historiestudenten Linda Sondell föreläser för lärare och studenter om staden Verduns historia</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Isak Törnqvist</span></div></div><p>Under sista veckan i maj besökte magister- och masterstudenter i historia norra Frankrike tillsammans med sina lärare. Resan var en del av magister- och masterkurserna i historia och momentet "Första världskrigets fortsatta relevans" och syftet var att uppleva slagfält och städer som på olika sätt drabbades av kriget samt att diskutera både krigsförloppet och hur man i efterhand bearbetat händelserna och minnena. Under resans fyra dagar besöktes huvudsakligen städerna Reims och Verdun med deras kyrkor, gravfält, museer och slagfält.</p><p>På förhand hade studenterna fått i uppgift att förbereda presentationer av olika besöksmål, vilket gjorde att de undervisade varandra och lärarna under hela resan. Presentationerna innehöll inte bara redovisningar utan även informationsblad, musik, planerade promenadstråk och lunchrestauranger.</p><p>”Det finns inget bättre sätt att lära sig än att berätta för någon annan”, menar masterstudenten Sofia Hillborg, som höll sin presentation om katedralen i Reims.”Alla tog ansvar för sin del av resan och bidrog med bra presentationer och intressanta infallsvinklar på de platser de tilldelades.”</p><p>Under resan hölls ett middagsseminarium om första världskrigets kulturhistoria. Utöver seminariet kretsade mycket av diskussionerna kring kriget i sig, men även kring hur man går vidare efter en förödelse av det slag som skedde under kriget. I synnerhet handlade det om hur minneskultur utvecklas och utmanas, samt det rent praktiska arbetet med att gravsätta soldater, högtidlighålla människor och händelser samt resa monument.</p><p>Resan uppskattades mycket av studenterna, särskilt möjligheten att få uppleva de historiska platserna.</p><p>Sofia Hillborg menade att historia ”kan lätt bli abstrakt, men att själv få se slagfälten, vandra i skyttegravarna, försöka hitta utplånade byar men bara hitta granathål och inte minst läsa namnen på krigsgravarna är något helt annat. Genom att själv uppleva terrängen på plats inser man också varför länderna stred så intensivt om vissa områden. Första världskriget var verkligen en urkatastrof och det blir mycket konkret när man vandrar runt i trakterna av Verdun.”</p><p>Linda Sondell, magisterstudent, sammanfattade kursen och resan med följande ord: ”Att studera historia och få åka på studieresa runtom i Frankrike i en vecka – vilket privilegium och framför allt vilken grej!”</p><p><a href="~/link/d81ae69d21b24d6eb7a8b00dd117f619.aspx" target="_blank" rel="noopener">Lä mer om Magisterkurs i historia</a></p><p><a href="~/link/219509fbd67d4c88aa25791f4163f4c5.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Masterkurs i historia</a> </p><p><a href="~/link/39316509dc6f489f87835523238d1721.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om våra övriga kurser i historia</a></p>/nyheter/historiestudenter-pa-studiebesok-i-frankrike_12109923//nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering-2025_12109846/Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering 2025Alva Lind och Markus Leautwiler, Handelshögskolan vid Umeå universitet, är mottagare av årets pris och belöning på 15 000 kronor för uppsatsen ”Women´s Effect on the ESG Performance”. Wed, 11 Jun 2025 11:58:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alva Lind och Markus Leautwiler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Det är fjärde året som priset delas ut och utmärkelsen syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans gedigna samarbete med Nordea.</p><p>Om priset och prismottagarna säger Fredrik Stenling, Head of Business Banking unit på Nordea följande: "Den vinnande uppsatsen anlägger ett genusperspektiv på företagens hållbarhetsarbete. Tillsammans med en omfattande och väl genomförd empirisk analys har detta resulterat i ett arbete som är väl förtjänt av Nordeas stipendium för bästa uppsats inom området mångfald och inkludering."</p><p>Alvas kommentar:<br>Tack så jättemycket till Handelshögskolan, och framförallt Nordea! Vi vill även tacka vår handledare Henrik Höglund för all stöttning och handledning under uppsatsens gång! Det känns superroligt att få den här utmärkelsen - mångfald och inkludering är ett viktigt ämne och det känns kul att få vara med och bidra till att det lyfts fram.</p><p>Markus kommentar:<br>Vi är oerhört tacksamma att få ta emot detta pris från Nordea och Handelshögskolan. Vi är glada att detta ämne uppmärksammas. Förhoppningsvis kan detta bidra till att andra fortsätter att belysa de utmaningar vi har inom mångfald och inkludering i näringslivet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Juryns motivering</h2><p>Uppsatsen adresserar en relevant och aktuell frågeställning kring sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och ESG-poäng inom europeiska börsnoterade företag, givet att frågor om mångfald och inkludering blir alltmer centrala för företags framgång och hållbarhet. Resultaten och slutsatserna i uppsatsen är både aktuella och praktiskt tillämpliga.</p><p>Författarna belyser inte bara utmaningarna med att uppnå mångfald inom styrelser, utan erbjuder också potentiella lösningar och exempel på god praxis. Detta bidrar till en djupare förståelse för hur företag kan arbeta aktivt med mångfald och inkludering för att förbättra sin ESG-prestanda, vilket i sin tur kan leda till ökad företagsvärde och samhällsnytta.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Markus och Alva tar emot priset från Handelshögskolans rektor Mats Bergman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering-2025_12109846//nyheter/25-ar-i-framkant-for-svensk-polisutbildning-och-polisvetenskap_12109317/25 år i framkant för svensk polisutbildning och polisvetenskaplig forskningUnder 25 år har Enheten för Polisiärt arbete vid Umeå universitet varit en ledande aktör i utvecklingen av svensk polisutbildning och forskning inom polisområdet. Den 14 november bjuder Enheten för Polisiärt arbete in till jubileumsfirande för att uppmärksamma utvecklingen av forskning och forskarutbildning i polisvetenskap. Fri, 13 Jun 2025 14:11:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ece33a81f962404dbbcff5ed8b9e8379/hero-pol-25arsjubileum-14.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Enheten för Polisiärt arbete firar 25 år</h2><p>För 25 år sedan etablerades Enheten för Polisiärt arbete vid Umeå universitet. Med stöd av den polisvetenskapliga forskning som under många år har bedrivits vid enheten var Umeå universitet det första lärosätet i landet att införa polisiärt arbete som ett akademiskt huvudområde på både grundläggande och avancerad nivå. Umeå universitet var också först med att utfärda både kandidatexamen och magisterexamen i ämnet. Nu tar Enheten för Polisiärt arbete nästa steg genom att bli först i Norden med att erbjuda en forskarutbildning i polisvetenskap.</p><p>Jubileet är en milstolpe som markerar både enhetens historia och det långsiktiga engagemanget för att stärka forskning, utbildning och profession inom polisområdet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Save the date: 14 november 2025</h2><p>Enheten för Polisiärt arbete välkomnar er att fira enhetens 25-årsjubileum fredag den 14 november med en inspirerande eftermiddag i Rotundan. Mer information och fullständig inbjudan skickas ut efter sommaren, men spara datumet i kalendern redan nu.</p><p>Jubileet kommer gästas av flera framstående personer inom polisväsendet och akademin. Bland annat medverkar Sveriges rikspolischef <strong>Petra Lundh</strong> och <strong>Gunnar Appelgren</strong>, kriminalkommissarie vid Polismyndigheten. Dagen inleds av Umeå universitets rektor <strong>Tora Holmberg</strong> och Samhällsvetenskapliga fakultetens dekan <strong>Ulrika Haake</strong>.</p><p>Varmt välkommen att fira tillsammans med oss!</p><p><a href="~/link/0c278892d53e4ed6887345809a1d79b3.aspx">Besök vår jubileumssida för mer information.</a></p>/nyheter/25-ar-i-framkant-for-svensk-polisutbildning-och-polisvetenskap_12109317//nyheter/umeaforskare-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet_12109309/Umeåforskaren Camilla Sandström ny ledamot i Klimatpolitiska rådetKlimatpolitiska rådet är regeringens expertorgan för att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Från och med 1 juli är Umeåforskaren Camilla Sandström ledamot i rådet. Tue, 10 Jun 2025 16:11:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc5058f5d41440f09ad389c3202f661c/sanstrom_camilla_7381_230816_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Camilla Sandström blir en av åtta ledamöter i regeringens expertorgan. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Camilla Sandström är professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet och forskar om miljö- och naturresurserpolitik med fokus på styrning och förvaltning. Hon har en gedigen erfarenhet inom hållbarhetsfrågor och har bland annat suttit som ledamot i Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, och sedan 2023 innehar hon en professur från Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Den senare fick hon för sin forskning om hur man kan hitta sätt att genomföra klimat- och miljöpolitiska åtgärder så att de fungerar på både lokal och nationell nivå. </p><p>Från och med den 1 juli kliver hon in som ledamot i Klimatpolitiska rådet, som är regeringens expertorgan med uppdrag att utvärdera hur regeringens politik rimmar med de uppsatta klimatmålen samt komma med en årlig rapport till regeringen.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bidrar med perspektiv</h2><p>När Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) besökte Umeå universitet i slutet av maj träffade Camilla Sandström henne och framförde att "vi når inte klimatmålen i Parisavtalet på den väg vi är i dag”.  </p><p>Nu ser hon fram emot att ännu närmare få vara med och påverka Sveriges klimatpolitik.  </p><p>– Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar, och jag ser fram emot att använda min erfarenhet inom miljö- och naturresurspolitik för bidra med perspektiv som hjälper oss att förstå vad som krävs för att klimatpolitiken ska fungera – inte bara i teorin, utan också i praktiken, på både lokal och nationell nivå, säger Camilla Sandström.  </p><p>Ytterligare två forskare tillträder som nya ledamöter samtidigt som henne, de tre ersätter forskare som suttit sin tid i rådet.  <br> <br>– Vi välkomnar de nya ledamöterna. De bidrar med viktig expertis inom centrala klimatrelaterade områden och stärker rådets tvärvetenskapliga grund, säger Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet, i ett pressmeddelande.  <br> <br><a title="klimatpolitiska rådets pressmedelande" href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3947470/nya-ledamoter-i-klimatpolitiska-radet?publisherId=3236239&lang=sv">Läs mer i Klimatpolitiska rådets pressmeddelande.  </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4874b7b3-9e50-4a20-9c68-a62fff7ee77a" data-contentname="Fakta klimatpolitiska rådet">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9519a396-7a5e-4197-9cb8-4d1ce35b91a6" data-contentname="Kontakt camilla sandström">{}</div>/nyheter/umeaforskare-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet_12109309//nyheter/ann-sofie-henrikson-prisas_12108770/Ann-Sofie Henrikson prisas för sin förmåga att väva in forskning i undervisningAnn-Sofie Henrikson, universitetslektor vid Juridiska institutionen, har tilldelats Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2025. Med ett starkt engagemang för både forskning och undervisning har hon lyckats göra svåra juridiska frågor begripliga och relevanta. Samtidigt väcker hon studenternas intresse för ekonomisk rättvisa, samhällsfrågor och kritiskt tänkande.Fri, 13 Jun 2025 14:29:22 +0200<p>Med forskningsbaserade exempel har Anna-Sofie Henrikson inte bara gjort juridiska begrepp levande, utan också väckt diskussion om ekonomisk rättvisa och jämställdhet samt våld i nära relationer. Hennes undervisning rör sig mellan hushållens kreditgivning, skuldsättning och digitala bedrägerier, med studentens lärande i centrum. Hon delar med sig av sina tankar om när hon fick veta att hon tilldelats priset.</p><p>– Jag blev helt överraskad och så klart jätteglad och väldigt hedrad, säger hon.</p><p>Ann-Sofie Henrikson har arbetat vid Juridiska institutionen sedan 2002, först som adjunkt och från 2016 som lektor. Hon undervisar på både grundnivå och avancerad nivå inom jurist- och socionomprogrammen. Hennes undervisning utgår ofta från den egna forskningen om överskuldsättning och ekonomiskt våld, områden där rättsliga perspektiv behöver kompletteras med insikter från socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga discipliner.</p><p>– Jag har alltid varit nyfiken och velat lära mig mer om olika saker. Juridiken lockade eftersom den kopplar till demokrati och samhällsfrågor, säger hon.</p><p>Ann-Sofie Henrikson berättar vidare att hon ser regler och hur de utformas som ett spännande område, eftersom de har förmågan att styra handlande på olika sätt. Hon menar att regler ofta leder till tillfredsställande resultat, men när så inte är fallet finns det goda skäl att granska dem närmare för att förstå orsaker och samband. Genom juridisk forskning som identifierar och belyser brister i regelverken ser hon möjligheten att påverka politiska beslutsfattare, med förhoppningen att bidra till förändring och i slutändan ett bättre resultat för samhället.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från forskning till klassrum</h2><p>Ann-Sofie Henriksons forskning lyfter komplexa och samhällsnära frågor, bland annat med fokus på hur våld i nära relationer kan ta sig ekonomiska uttryck. I en studie om kvinnor som utsatts för grov kvinnofridskränkning har hon undersökt hur ekonomiskt våld fungerar som en form av kontroll och förtryck. Det handlar om hur kvinnans möjligheter att förfoga över egna eller gemensamma resurser begränsas.</p><p>Hon tar också upp rättsliga och etiska dilemman kring hantering och disponering av hushållens pengar. Dessa kan analyseras utifrån flera rättsområden, från familjerätt till socialrätt, för att visa hur juridiken samverkar med samhällets maktstrukturer.</p><p class="quote-center">Jag vill verkligen lyfta fördelarna med att använda forskning i undervisningen</p><p>För Ann-Sofie Henriksson har det alltid varit en självklarhet att använda sin forskning i undervisningen. Hon menar att juridiken inom hennes rättsområden i civilrätten ofta kan upplevas som främmande och svåra för studenterna. Därför ser hon ett stort värde i att använda konkreta exempel för att illustrera i vilka situationer lagstiftningen faktiskt tillämpas och vilket resultat den leder till.</p><p>Hennes förhoppning med exemplen är att väcka känslor och skapa personligt engagemang och intresse bland studenterna. Det kan handla om att synliggöra hur lagstiftningen missgynnar vissa samhällsgrupper eller att visa situationer där teknisk utveckling gjort lagstiftningen otillräcklig. Genom sådana exempel vill hon göra juridiken mer tillgänglig och samtidigt uppmuntra till kritiskt tänkande.</p><p>– Jag vill verkligen lyfta fördelarna med att använda forskning i undervisningen. Det är ett bra tillfälle att få synpunkter och andra infallsvinklar på de egna resultaten som kan generera nya angreppssätt och utveckla tankar och kanske grunden för kommande forskningsprojekt, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samverkan över ämnesgränser</h2><p>Henriksons forskningsanknutna undervisning har också passat väl in i socionomutbildningen. Här har hon bland annat betonat vikten av att olika yrkesgrupper förstår varandras arbetssätt och använder ett gemensamt språk när de använder begrepp som exempelvis "ekonomiskt våld". Det handlar om att skapa förståelse mellan juridik, socialt arbete och praktik, och därmed förbättra skyddet för utsatta individer.</p><p>Även inom uppsatsskrivandet har hon arbetat aktivt för att visa juridiska metoders möjligheter och begränsningar. Studenterna får därmed större forskningsmedvetenhet, samtidigt som undervisningen uppmuntrar till tvärvetenskapliga samarbeten.</p><p>– Studenterna brukar tycka att det är spännande att höra om forskningen och kommer ofta med frågor och kloka synpunkter som ger mig nya uppslag att studera närmare. En del brukar också bli engagerade och höra av sig för att få veta mer och vill själva börja forska, säger Ann-Sofie Henrikson. </p>/nyheter/ann-sofie-henrikson-prisas_12108770//nyheter/utdelning-av-pris-och-studentstipendier-riskerar-att-stallas-in_12109234/Utdelning av Várdduos vetenskapligt pris och studentstipendier riskerar att ställas inSedan 2006 har Várdduos vetenskapliga pris och Várdduos studentstipendier delats ut. Men nu riskerar uteblivit stöd att leda till att utdelningar ställs in under 2025. Tue, 10 Jun 2025 10:59:17 +0200<p class="quote-center">Vi hoppas att kunna hitta någon annan finansiär men det ser i nuläget väldigt mörkt ut, vilket är särskilt tråkigt i år, eftersom Várdduo firar sin 25 åriga existens inom akademin<span style="font-size: 14px;"> </span></p><p>För att uppmuntra till vetenskapliga studier inom det samiska ämnesområdet har Várdduo – Centrum för samisk forskning tillsammans med Såhkie – Umeå sameförening årligen, sedan 2006, delat ut ett vetenskapligt pris och två studentstipendier. I samband med utdelning av pris och stipendier har mottagarna bjudits in att hålla öppna presentationer av sina arbeten.</p><p>Syftet med att dela ut pris och stipendier är att stärka intresset för, och kunskapen om, samiska forskningsfrågor bland forskare, studenter och allmänhet. Genom den uppmärksamhet som mottagarna och deras presentationer får bidrar utdelningen till en ökad synlighet för samisk forskning. <br> <br>Utdelningen av pris och stipendier har varit möjlig tack vare stöd från Sametinget. Men nu har ansökningar om medel från Sametinget avslagits och därmed riskerar utdelningen av det vetenskapliga priset och studentstipendier att ställas in.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2b999f0970c94e97b3e2cb86b0aa9578/vardduo_konferens_img_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Storm Mienna, föreståndare vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p> – Vi hoppas att kunna hitta någon annan finansiär men det ser i nuläget väldigt mörkt ut, vilket är särskilt tråkigt i år, eftersom Várdduo firar sin 25 åriga existens inom akademin. Något pris och stipendier för 2025 kommer mest sannolikt inte att kunna delas ut under året, men vi hoppas ju fortfarande att hitta en lösning så att dessa kan delas ut vid senare tillfälle och att vi kan fortsätta med denna tradition även framöver, säger Christina Storm Mienna, föreståndare vid Várdduo.</p><p>– Priset och stipendierna ska ses som en uppmuntran och motivation till fortsatta studier och forskning med samisk tematik, vilket flera av våra tidigare pristagare också har gjort, fortsätter Christina.<br> <br><em>Se tidigare mottagare av det <a href="~/link/17b01d9798844885b14d961c2b3ca42b.aspx">vetenskapliga priset</a> och <a href="~/link/2ea4d0406f014def8ce233294199d273.aspx">studentstipendierna</a>.</em></p>/nyheter/utdelning-av-pris-och-studentstipendier-riskerar-att-stallas-in_12109234//nyheter/ny-forskning-lyfter-skolkuratorns-otydliga-roll-i-skolan_12106102/Ny forskning lyfter skolkuratorns otydliga roll i skolanTrots att skollagen tydligt anger att skolkuratorers arbete ska vara hälsofrämjande och förebyggande, präglas deras vardag i praktiken ofta av akut och åtgärdande insatser. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet som granskar skolkuratorns roll i dagens skola.Tue, 10 Jun 2025 07:00:00 +0200<p>Per Jansson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet och tidigare kommundoktorand vid Åre kommun, visar i sin avhandling hur skolkuratorns arbetsuppgifter har förändrats över tid. Det i takt med samhällsförändringar och utbildningsreformer. I dag är målet att skolkuratorer, tillsammans med övriga delar av elevhälsan, främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande.</p><p>– Trots denna målformulering visar både forskning och berättelser från skolkuratorer att deras arbete präglas av hög arbetsbelastning och akutriktade åtgärder vilket upplevs leda till begränsade möjligheter att arbeta hälsofrämjande, säger Per Jansson.</p><p>Genom möten med kollegor i professionshandledning och med stöd i tidigare forskning har ett återkommande mönster trätt fram. Det är känslan av att yrkesrollen är ensam och otydlig, både vad gäller uppdragets innehåll och förväntningarna på det dagliga arbetet.</p><p>Denna otydlighet har varit central att undersöka, inte minst för att den påverkar yrkesutövningen och det professionella handlingsutrymmet menar Per Jansson. Trots att skollagen tydligt framhåller det hälsofrämjande och förebyggande som elevhälsans primära uppdrag, ser verkligheten annorlunda ut. Både tidigare studier och kuratorernas egna berättelser visar att arbetet i praktiken ofta domineras av akuta, åtgärdande insatser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett samspel mellan profession och erfarenhet</h2><p>Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är begreppet professionell praktik. Det syftar på det konkreta utförandet av professionellt arbete där teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet och professionellt omdöme samspelar för att möta uppdragets krav.</p><p>Per Jansson använder också ett professionsteoretiskt perspektiv, där samspelet mellan stat och profession står i fokus. I detta perspektiv har staten en central roll i att definiera och reglera yrkesrollens jurisdiktion, det vill säga gränserna för vad yrket ska omfatta och hur det ska utövas.</p><p>– Det övergripande syftet är att analysera vilken betydelse välfärdspolitiskt formulerade mål och nationella riktlinjer, kopplade till elevhälsans övergripande uppdrag att verka hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, har för skolkuratorers professionella erfarenheter och praktik i Sverige, säger Per Jansson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En upplevelse av otydlighet</h2><p>Trots att skollagen tydligt anger att skolkuratorer ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, upplever många sitt uppdrag som otydligt och akutstyrt. Det väcker frågor om hur lagens intentioner tolkas och omsätts i skolans vardag runt om i landet.</p><p>Avhandlingen visar att svenska skolkuratorer utgör en relativt homogen yrkesgrupp med akademisk bakgrund. Majoriteten har socionomexamen och många har vidareutbildning inom psykosociala metoder och arbetssätt. Det är också en yrkeskår med gedigen erfarenhet från socialt arbete.</p><p class="quote-center">Skolhuvudmän beskriver skolkuratorn som ett stöd för att eleverna ska nå kunskapsmålen, snarare än en hälsofrämjande aktör</p><p>I praktiken förstås skolkuratorns roll ofta utifrån skolans övergripande mål om kunskapsutveckling, snarare än elevhälsans specifika uppdrag. Det riskerar att marginalisera den psykosociala kompetens som kuratorer bidrar med. Samtidigt tyder resultaten på att det åtgärdande arbetet erbjuder större autonomi i yrkesutövningen.</p><p>– Skolkuratorers uppdrag definieras i stor utsträckning utifrån skolans pedagogiska mål snarare än specifika elevhälsomål. Skolhuvudmän beskriver skolkuratorn som ett stöd för att eleverna ska nå kunskapsmålen, snarare än en hälsofrämjande aktör, säger Per Jansson.</p><p>Avhandlingen lyfter behovet av tydligare nationella riktlinjer och organisatoriska strukturer. Först då kan ett mer likvärdigt psykosocialt stöd bli verklighet, och skolkuratorns uppdrag tydliggöras i enlighet med de välfärdspolitiska målen om en hälsofrämjande och förebyggande skola menar Per Jansson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ett underlag för framtiden</h2><p>Resultaten i avhandlingen är särskilt relevanta för skolhuvudmän, rektorer och beslutsfattare som vill stärka elevhälsans roll och bidra till en mer likvärdig skola. De erbjuder även ett viktigt kunskapsunderlag för professionsutveckling bland skolkuratorer själva menar Per Jansson.</p><p>– Resultaten bidrar även till professionsutveckling för skolkuratorer och kan fungera som ett underlag för framtida riktlinjer och policyarbete kring elevhälsan och specifikt skolkuratorers organisering och arbete, säger Per Jansson.</p>/nyheter/ny-forskning-lyfter-skolkuratorns-otydliga-roll-i-skolan_12106102//nyheter/umea-universitet-lyfter-viktiga-samhallsfragor-i-almedalen-2025_12107145/Umeå universitet lyfter viktiga samhällsfrågor i Almedalen 2025Universitetet medverkar i ett flertal programpunkter vid Almedalsveckan som i år arrangeras 23–27 juni. Almedalsveckan är en mötesplats för alla som vill delta i det demokratiska samtalet.Thu, 19 Jun 2025 08:05:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df52c51d02fa4a69a1c78f707947201e/sensommar_campus_7283_230815_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitet finns representerat vid Almedalsveckan i Visby för att synliggöra forskning och lyfta viktiga frågor för samhälle och akademi. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>I nära 60 år har politiska företrädare och aktörer inom offentlig, privat och ideell sektor samlats i världsarvsstaden Visby på Gotland för att diskutera, debattera och synliggöra angelägna samhällsfrågor. Umeå universitet tar tillfället i akt även i år att lyfta viktiga frågor som rör både samhälle och akademi. Medverkar i Almedalen gör bland andra rektor Tora Holmberg, styrelseordförande Anna Ekström och forskare verksamma inom olika ämnesområden.</p><p>För arrangemang som sänds digitalt finns länk till sändningen under rubriken ”Mer information” vid respektive programpunkt.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tisdag 24 juni</h2><p class="foldable">Hur bidrar humaniora till samhällsresiliens?</p><p>För att möta utmaningar som krisberedskap, digitalisering och ett polariserat samhällsklimat krävs kunskap om människans sätt att kommunicera och tänka, något som humanistisk forskning kan bidra till.</p><p><strong>Tid:</strong> 16.30–16.45<br><strong>Plats:</strong> Cramérgatan, Uppsala universitet, E-huset, Huvudentré, Sal E31<br><strong>Arrangör:</strong> Humtank</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/404d5dfd15f04dd7a5b22de2b89e99e9.aspx">Tora Holmberg</a>, rektor.</p><p>Umeå universitet är medlem i Humtank, en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora. Humtank är samarbete mellan humanistiska fakulteter vid fjorton svenska universitet och högskolor, där Umeå universitet är en aktiv part. Läs mer om <a href="https://humtank.se/">Humtank. </a></p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/880">Mer information.</a></p><p> </p><p class="foldable">Utsatt akademi – hur motverkar vi hot och trakasserier i svensk högskolesektor?</p><p>Erfarenheter av hot och trakasserier är vanligt bland forskare och lärare i svensk högskolesektor och konsekvenserna är allvarliga för akademin och för det offentliga samtalet. Hur kan vi förstå och motverka problemet?</p><p><strong>Tid:</strong> 17.15–18.00<br><strong>Plats:</strong> Södra Kyrkogatan 15<br><strong>Arrangör:</strong> Göteborgs universitet, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/404d5dfd15f04dd7a5b22de2b89e99e9.aspx">Tora Holmberg</a>, rektor.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/1124">Mer information.</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Onsdag 25 juni</h2><p class="foldable">Hur skapar vi ett tryggt och friskt arbetsliv?</p><p>Hur möter vi snabba förändringar, främjar psykisk hälsa och stärker återhämtningen på våra arbetsplatser? Frågorna spänner mellan resiliens på arbetsplatser, över vikten av att mäta det positiva på arbetsplatsen till hotellens betydelse för städers utveckling och konkurrenskraft.</p><p><strong>Tid:</strong> 08.00–08.20<br><strong>Plats:</strong> S:t Hansgatan 21, Afa Försäkrings arena<br><strong>Arrangör:</strong> Afa Försäkring</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/cd164da9dc9f4e83aa3f7f2d174f3997.aspx">Jens Wahlström</a>, docent och universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/2687">Mer information. </a></p><p class="foldable">Smittor i en ny världsordning med hybridkrigföring</p><p>Tänk om en fientlig aktör skulle släppa ut smittkoppor efter att i smyg ha vaccinerat sin egen militär? Hur förbereder vi oss i Sverige för ett sådant scenario?</p><p><strong>Tid:</strong> 08.00–09.00<br><strong>Plats:</strong> Rostockergränd 3, Fabegeträdgården<br><strong>Arrangör:</strong> Karolinska Institutet, Stiftelsen Flemingsberg Science</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/a8db0c1c213244148915b4906e7eb867.aspx">Niklas Arnberg</a>, professor i virologi.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/1287">Mer information.</a></p><p class="foldable">Är a-kassan för slapp?</p><p>Allt för många är idag arbetslösa i Sverige samtidigt som det finns många lediga jobb. Då och då framförs att det i arbetslöshetsförsäkringen och andra system ställs för låga eller fel krav på de som söker nytt arbete. Ligger det något i påståendet att a-kassan är för slapp?</p><p><strong>Tid:</strong> 09.00–10.00<br><strong>Plats:</strong> Strandvägen 4.1, Ala/Green Room, Wisby Strand<br><strong>Arrangör:</strong> Sveriges a-kassor</p><p>I ett förinspelat inslag ger <a href="~/link/d03e39adcde644dbbced3422390d7f7b.aspx">Emelie Hane-Weijman</a>, universitetslektor i kulturgeografi vid Institutionen för geografi, samt affilierad med Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet, ett perspektiv på geografisk rörlighet på arbetsmarknaden. <br><br><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/3258">Mer information. </a></p><p class="foldable">Forskning + politik = sant?</p><p>Politik bygger på värderingar, men också på fakta. I en tid av polariserad debatt och ökande krav på evidensbaserade beslut uppstår frågan: Hur påverkar ideologiska övertygelser tolkningen och användningen av forskning i politiken? Kan vetenskap och politik förenas, eller är konflikten oundviklig?</p><p><strong>Tid:</strong> 09.10–10.10<br><strong>Plats:</strong> Skeppsbron 24, Joda Bar och kök, Arena för forskning och demokrati<br><strong>Arrangör:</strong> Malmö universitet, Arena för Forskning och Demokrati</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/f6ad1dd567a14e93a1608cd3e30a2678.aspx">Anna Ekström</a>, styrelseordförande.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/143">Mer information.</a></p><p> </p><p class="foldable">Fokus på det positiva – kan det öka produktiviteten och förbättra arbetsmiljön?</p><p>Att jobba med arbetsmiljön handlar ofta om att mäta och förebygga risker – och det ska vi fortsätta göra. Men vad händer när arbetsplatser även börjar mäta det positiva? Att fokusera på det som redan fungerar på arbetsplatsen öppnar dörren till nya lösningar och möjligheter.</p><p><strong>Tid:</strong> 09.30–10.15<br><strong>Plats:</strong> S:t Hansgatan 21, Afa Försäkrings arena<br><strong>Arrangör:</strong> Afa Försäkring</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/cd164da9dc9f4e83aa3f7f2d174f3997.aspx">Jens Wahlström</a>, docent och universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/2679">Mer information. </a></p><p class="foldable">Stora digitala europeiska satsningar för bättre hälsa, sjukvård, forskning och innovation</p><p>Nu pågår stora europeiska digitala satsningar inom biomedicin för bättre hälso- och sjukvård, forskning och innovation. Sverige är ledande i flera av dessa, såsom Genomic Data Infrastructure (GDI) för sekvensdata, Bigpicture för digital patologi och EUCAIM för bilddata inom cancer.</p><p><strong>Tid:</strong> 13.00–14.00<br><strong>Plats:</strong>  Kaserngatan 1, Uppsala universitet, D-huset, Sal D24<br><strong>Arrangör:</strong> Uppsala universitet, SciLifeLab, NBIS - National Bioinformatics Infrastructure Sweden</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/f3a7d86e814b402fac7447cc632a8d87.aspx">Katrine Riklund</a>, professor i radiologi och prorektor, EUCAIM (European Cancer Imaging Initiative).</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/302">Mer information.</a></p><p class="foldable">Forskningens frihet och trygghet – hur påverkar politisk styrning forskningens villkor?</p><p>Forskningspolitisk styrning påverkar förutsättningarna för forskning. Hur förändras utrymmet för nyfikenhetsdriven, fri forskning av forskningspolitikens föreställningar om kvalitet och excellens? Vad innebär excellens-satsningar och konkurrensutsatthet för arbetsförhållanden inom akademin?</p><p><strong>Tid:</strong> 14.15–15.00<br><strong>Plats:</strong> Södra Kyrkogatan 15<br><strong>Arrangör:</strong> Göteborgs universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/f6ad1dd567a14e93a1608cd3e30a2678.aspx">Anna Ekström</a>, styrelseordförande</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/1118">Mer information.</a></p><p> </p><p class="foldable">Ett halvår med Trump som president – hur har demokratin påverkats?</p><p>USA har med Donald Trump som återvald president utvecklats i en auktoritär riktning. Det påverkar bland annat forskare, journalister och kulturskapare. Vad är det som hänt i USA och hur gör vi för att motverka en liknande utveckling i Sverige?</p><p><strong>Tid:</strong> 14.00–14.45<br><strong>Plats:</strong> Strandgatan 19, TCO-landet, stora scenen<br><strong>Arrangör:</strong> Kommittén för demokratins röstbärare, Journalistförbundet</p><p>Från Umeå universitet medverkar <a href="~/link/404d5dfd15f04dd7a5b22de2b89e99e9.aspx">Tora Holmberg</a>, rektor.</p><p><a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2025/2063">Mer information. </a></p><div class="foldableEnd"> </div><p>Med reservation för ändringar. För det fullständiga officiella programmet besök <a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan">Almedalsveckans webbplats. </a></p><p>Almedalsveckan arrangeras av Region Gotland och Almedalsrådet, via distriktsordförande, eller någon av den personen utsedd från de lokala politiska partier som även finns representerade i riksdagen. </p>/nyheter/umea-universitet-lyfter-viktiga-samhallsfragor-i-almedalen-2025_12107145//nyheter/hur-pratar-vi-nar-vi-talar-om-rymden_12108704/Hur pratar vi när vi talar om rymden?Hur pratar vi om en plats som de flesta av oss aldrig kommer att få besöka? I en ny avhandling i språkvetenskap vid Umeå universitet undersöker Kajsa Törmä hur vi använder språket för att förstå och beskriva yttre rymden. Mon, 09 Jun 2025 12:23:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kajsa Törmä</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kajsa Törmä</span></div></div><p class="quote-center">Alltifrån våra kroppar till historiska händelser och science fiction påverkar våra föreställningar om vad rymden egentligen är</p><p>Kajsa Törmä säger att resultaten visar att vi inte bara förlitar oss på vetenskapliga rön – istället tar vi ofta hjälp av vardagliga erfarenheter från livet på jorden för att förstå det okända.</p><p>– Vi utgår från det vi känner till bäst, och allt från våra kroppar till historiska händelser och science fiction påverkar våra föreställningar om vad rymden egentligen är, säger Kajsa Törmä.</p><p>I hennes avhandling analyseras olika språkliga uttryck som rörelseverb, sammansatta ord och prepositionskonstruktioner som används för att tala om rymden.</p><p>– Rymden beskrivs som en plats man kan åka upp till eller in i, där man kan både flyga och flyta – i rymdkapslar eller rymdskepp. I min avhandling undersöker jag också hur metaforer används i populärvetenskaplig litteratur om rymden, när författarna försöker hjälpa läsarna att förstå svåra begrepp som tid och rum, oändlighet och expansion.</p><h3>Olika typer av metaforik</h3><p>Törmä säger att trots att rymden är drastiskt annorlunda från jorden utgår vi alltså hela tiden från det vi redan känner till. Det närmaste vi kan komma att förstå tyngdlöshet kanske är att bada i ett väldigt salt hav, och en rymdresa kan kanske liknas vid en turbulent flygresa, eller som en instängd färd i ubåt.</p><p>– Genom att använda jordiska erfarenheter blir rymden mer tillgänglig och begriplig för oss. Samtidigt kan det också leda till förenklade eller ibland motsägelsefulla bilder av vad rymden faktiskt är. Rymden har ju helt andra spelregler än livet på jorden, särskilt när det gäller gravitation och avstånd, och att resa till rymden är betydligt mer komplicerat än att resa på jorden. </p><p>Avhandlingen bygger på analyser av engelskspråkiga texter, framför allt från USA, där både vetenskap, politik och populärkultur har haft stort inflytande på föreställningen av rymden. Ett återkommande tema är att rymden liknas vid havet och att rymdresor beskrivs som upptäcktsfärder till sjöss.</p><p>– Den här typen av metaforik ekar av amerikanska kulturella och historiska idéer om expansion och kolonisering. Avhandlingen belyser alltså också att våra föreställningar om rymden inte är universella.</p><p>– De är kroppsligt och kulturellt förankrade, vilket innebär att dom också kan förändras. Det är viktigt att förstå, inte minst i en tid när rymden blir en alltmer påtaglig del av våra liv, genom satellitteknologi, forskning och en växande kommersiell rymdindustri.</p>/nyheter/hur-pratar-vi-nar-vi-talar-om-rymden_12108704//nyheter/expert-pa-spektroskopi-blir-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12105687/Expert på spektroskopi blir hedersdoktor vid Umeå universitetProfessor Kevin K. Lehmann från University of Virginia, USA, har utsetts till hedersdoktor vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2025. Han får utmärkelsen för sitt stora engagemang i forskningen vid Institutionen för fysik och sina viktiga bidrag inom spektroskopi.Thu, 05 Jun 2025 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Kevin K. Lehmann, University of Virginia.</p></div></div><p>– Jag blev mycket överraskad och tacksam. Jag förknippar hedersdoktorer med personer som gjort enastående insatser – vilket, om jag ska vara ärlig, inte är hur jag brukar se på mig själv. Det känns rörande att min insats inom spektroskopifältet värderas så högt, säger Kevin Lehmann.</p><p>Kevin K. Lehmann är en internationellt erkänd expert inom molekylspektroskopi – en teknik där man med hjälp av laserljus kan studera molekylers struktur och rörelser. Hans arbete har haft betydelse både för grundläggande vetenskap och för praktiska tillämpningar, till exempel för att mäta växthusgaser, analysera andningsluft för medicinska syften eller följa kemiska processer i industrin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Återvänder till Umeå</h2><p>Hans kontakt med Umeå universitet började 2017, när han mötte professor Aleksandra Foltynowicz på en konferens. De fann snabbt gemensamma forskningsintressen och kort därefter inleddes ett samarbete som fortfarande pågår. År 2019 besökte han Umeå för första gången och har därefter återvänt vid flera tillfällen – senast under en sex månader lång forskningsvistelse som avslutades i mars 2025.</p><p>– Professor Lehmann har spelat en avgörande roll i utvecklingen av en ny forskningsinriktning i vår grupp. Hans idéer har hjälpt oss att använda vår frekvenskam-metod för att ta itu med några olösta problem inom molekylär spektroskopi, och hans generositet och samarbetsanda har varit en verklig inspirationskälla. Han har också varit en fantastisk mentor för våra doktorander och postdoktorer, säger Aleksandra Foltynowicz.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">"Följt min nyfikenhet"</h2><p>Under sin tid i Umeå har Kevin K. Lehmann inte bara deltagit i experimentellt arbete i labbet, utan även hållit föreläsningar för studenter och delat med sig av sin expertis.</p><p>– Jag har alltid följt min egen nyfikenhet och dragits till frågor som jag tycker är viktiga, ibland på lite udda sätt. Att få arbeta nära andra forskare, särskilt vid universitet som Umeå, har varit en av de mest givande delarna av mitt yrkesliv. Att nu få det här erkännandet är något jag värdesätter djupt, säger han.</p><p>Installationen av fakultetens nya hedersdoktor kommer att ske vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/expert-pa-spektroskopi-blir-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12105687//nyheter/ny-rapportserie-om-stem-amnena_12102986/Ny rapportserie om ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematikNu lanseras rapportserien UMU Reports in STEM Education. Här kan du läsa om didaktisk forskning inom STEM-ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Wed, 04 Jun 2025 13:16:43 +0200<p>–Med rapportserien vill vi nå dig som är lärare, skolledare eller är intresserad av ämnena. Serien innehåller texter om didaktisk forskning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Rapportserien utgör ett komplement till forskningspublikationer, berättar Eva Knekta. Hon är prefekt vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) som ger ut serien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Först ut i serien: guide om matematikproblem</h2><p>De första två numren i rapportserien innehåller en guide för lärare som vill hjälpa sina elever att reflektera över matematikproblem.</p><p>– Får man eleverna att resonera mer kring matte kommer de lättare ihåg vad de lärt sig. Då kan de använda kunskaperna i nya situationer. Du som är lärare behöver du inte lägga lika mycket tid på repetition, berättar Anna Ida Säfström, universitetslektor vid Umeå universitet och en av författarna.</p><p>Guiden beskriver vad lärande om och genom problemlösning innebär, vilka svårigheter elever kan möta när de löser problem, samt hur undervisning kan stödja elevers lärande. Guiden visar på vanliga problemlösningssvårigheter och förslag på återkoppling som stödjer elever att genom egna resonemang ta sig förbi svårigheterna. Guiden finns på svenska och engelska.</p><p>Lärarguiden har utvecklats av forskargruppen LICR.</p><p>–Guiden sammanfattar resultat nästan tio års forskning. Det började med mindre försök och utprovningar. Under åren 2019–2024 arbetade vi tillsammans med över femtio lärare i Hudiksvall, Umeå och Vännäs kommun. Vi testade och studerade olika sätt att stödja elever under problemlösning, från åk 1 till gymnasiet, berättar professor Johan Lithner, som är en av författarna av guiden. Övriga medförfattare är forskarna Catarina Andersson, Erika Boström, Carina Granberg, Torulf Palm, Björn Palmberg och Johan Sidenvall.</p><p>Arbetet skedde inom tre forsknings- och utvecklingsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet, Skolforskningsinstitutet, den nationella ULF-verksamheten för praktiknära forskning, Lärarhögskolan vid Umeå universitet och de deltagande kommunerna. Resultaten från projekten rapporteras också i internationella forskningstidskrifter.</p><p>–Institutionens forskningsmiljöer UFM och UmSTER är starka gällande praktiknära forskning och forskningsresultat med hög relevans för lärare och andra skolverksamma. Rapportserien blir en viktig kanal för våra forskare att nå ut till praktiken med sina resultat. Andra är förstås också välkomna att skicka in bidrag, avslutar Eva Knekta.</p>/nyheter/ny-rapportserie-om-stem-amnena_12102986//nyheter/en-enda-regel-kan-forklara-livets-utbredning-pa-jorden_12106068/En enda regel kan förklara livets utbredning – från havsdjup till savannerEn ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution visar att en enkel regel tycks styra hur livet är organiserat på jorden. Forskarna menar att denna regel bidrar till att förklara varför arter fördelar sig som de gör över planeten. Upptäckten hjälper oss att förstå livet på jorden och hur ekosystem påverkas av globala miljöförändringar.Thu, 05 Jun 2025 08:39:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/rubenbernardomadrid_160525-5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rubén Bernardo-Madrid, Institutionen för fysik, är huvudförfattare till studien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>Vid första anblick kan jorden framstå som en samling av helt olika världar. Varje område har sina egna arter och unika miljöförhållanden. Men bakom mångfalden döljer sig ett universellt mönster, visar ny forskning ledd från Umeå universitet. Upptäckten ger forskare nya möjligheter att förstå hur biologisk mångfald har formats genom historien – och hur den kan komma att påverkas av framtida globala förändringar.</p><p>Jorden är indelad i stora biogeografiska regioner, så kallade bioregioner, som skiljs åt av hav, bergskedjor eller extrema klimat. Dessa naturliga barriärer begränsar arters spridning och gör varje region till ett slags naturligt experiment, där unika grupper av arter har utvecklats under skilda förutsättningar och olika tidsförlopp.</p><p class="quote-center">Det verkar som om dessa kärnområden erbjuder optimala förutsättningar för arternas överlevnad och utveckling.</p><p>I denna studie undersökte ett internationellt forskarteam från Sverige, Spanien och Storbritannien arter från vitt skilda livsformer – groddjur, fåglar, trollsländor, däggdjur, havsrockor, kräldjur och träd – i bioregioner över hela världen. Med tanke på arternas olika livsstrategier – vissa arter flyger, andra kryper, simmar eller är rotade i marken – och variationen när det gäller miljö och historisk utveckling i varje region, förväntade sig forskarna stora skillnader i mönstret för hur arterna spridit sig. Överraskande nog fann de samma mönster överallt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/79d695cfb7864f22bd23eb8f5878d247/grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna blev överraskade över att mönstret för hur arterna spridit sig såg likadant ut, oavsett livsform.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Wirestock/Freepik</span></div></div><p>– I varje bioregion finns det alltid ett kärnområde där majoriteten av arterna finns. Därifrån sprider sig arterna till angränsande områden, men bara ett fåtal lyckas etablera sig utanför kärnområdet. Det verkar som om dessa kärnområden erbjuder optimala förutsättningar för arternas överlevnad och utveckling och fungerar som nav från vilka biologisk mångfald sprider sig, förklarar Rubén Bernardo-Madrid, studiens huvudförfattare och forskare vid Umeå universitet.</p><p>Resultaten visar vilken avgörande betydelse vissa små områden har för att bevara den biologiska mångfalden i hela bioregioner – och deras värde för naturvårdsarbete.</p><p>Studien pekar också på en sannolik mekanism bakom mönstret: miljöfiltrering – principen att endast arter som klarar lokala förhållanden, som värme eller torka, kan överleva och kolonisera nya områden. Även om detta länge varit en central teori inom ekologin har det funnits begränsat empiriskt stöd globalt. Den nya studien ger nu omfattande belägg för detta mönster – bland många olika livsformer och på en global nivå.</p><p>– Att mönstret är så förutsägbart och kopplat till miljöfiltrering hjälper oss att bättre förstå hur biologisk mångfald kan komma att påverkas av globala förändringar, säger Joaquín Calatayud, medförfattare från Universidad Rey Juan Carlos.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7efb9b57-40a3-4f18-9f08-e03589477988" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/en-enda-regel-kan-forklara-livets-utbredning-pa-jorden_12106068//nyheter/det-kanns-som-att-vi-suttit-har-forut---historiker-i-boksamtal_12106626/”Det känns som att vi suttit här förut” - Historiker i boksamtalRobin Olovsson från Historiepodden deltog i den årliga Rankedagen vid Umeå universitet för att diskutera sin nya bok Historien om Norrland: Del 1.Wed, 04 Jun 2025 09:29:26 +0200<p>För andra året i rad har historieämnet vid Institutionen för idé- och samhällsstudier firat Rankedagen, ett årlig högtidlighållande av Historia och dess samhällsrelevans. I år bjöds Robin Olovsson från Historiepodden in för att diskutera sin nya bok <em>Historien om Norrland: Del 1</em>. Boksamtalet leddes av professor Martin Hårdstedt och cirka 30 studenter från historia och andra ämnen vid institutionen deltog.</p><p>Hårdstedt, som mött Olovsson redan under den senares ämnesstudier för 15 år sedan, påpekade att ”Det känns som att vi suttit här förut”. Samtalet rörde allt från definitionen av Norrland, Karl IX:s frisyr, att skriva synteser och skillnaden mellan podcast och facklitteratur som uttrycksformer. Efteråt blev frågestunden med anställda och studenter nästan lika lång som samtalet. Martin Hårdstedt kommenterade senare att det ”är viktigt att bjuda in människor som jobbar med historia även utanför akademin. Det är inte helt ovanligt att deras röst når längre än vår.”</p><p>Efter boksamtalet erbjöds pub-quiz där temat var just ”Norrlands historia”. Givetvis vann Robin Olovssons lag.</p><p><a href="~/link/f3becb01f47b4b23aac5e020bd12f13d.aspx">Läs mer om forskning inom historia vid Umeå universitet</a></p><p><a href="~/link/39316509dc6f489f87835523238d1721.aspx">Läs mer om utbildning inom historia vid Umeå universitet</a></p><p><a href="https://www.historiepodden.com/" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på Historiepodden</a></p>/nyheter/det-kanns-som-att-vi-suttit-har-forut---historiker-i-boksamtal_12106626//nyheter/ski-konferensen-2025_12106616/SKI-konferensen 2025Den 3 juni hölls den årliga Studentkonferensen för idrottsutbildningar, SKI -konferensen, där studenter vid Umeå universitet presenterade sina examensarbeten inför en ämnesöverskridande publik.Wed, 04 Jun 2025 09:23:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e36a863e7104973bb8f9a1e0d35f7d7/oskar_o_selma_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>De vinnande studenterna, Oskar Bardh och Selma Mebius-Schröder Jormin från Idrottsfysiologprogrammet uppmärksammandes för sin tydliga och engagerande presentation.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>För tredje året i rad samlades studenter från Idrottsfysiologprogrammet, Idrottsvetenskapliga programmet samt Tränarprogrammet vid Umeå universitet, för att visa upp sina examensarbeten genom posters och korta muntliga presentationer. SKI-konferensen ägde rum i Humanisthuset och välkomnade både interna och externa besökare.</p><p>Konferensen arrangeras i samverkan mellan två program inom samhällsvetenskaplig fakultet, ett program inom medicinsk fakultet samt Idrottshögskolan.</p><h3>Kunskapsutbyte och inspiration inför arbetslivet</h3><p>Syftet med SKI-konferensen är att stärka samarbetet mellan utbildningarna, främja kunskapsutbytet samt skapa möjligheter till nätverkande inför det kommande yrkeslivet.</p><p>Under eftermiddagen höll Carolina Håkansson, generalsekreterare för Svenska Fäktningsförbundet, en uppskattad inspirationsföreläsning på temat nyexaminerades roll i svensk idrott. Hon delade med sig av insikter om vad som är viktigt att tänka på efter examen, hur ny kompetens kan bidra till utveckling samt hur olika yrkesroller samverkar inom idrottens organisationer.</p><p>– Konferensen är ett viktigt forum där studenter får möjlighet att visa upp sina arbeten och samtidigt möta andra perspektiv inom idrottsområdet. Det är också ett tillfälle att knyta kontakter som kan bli värdefulla i det framtida yrkeslivet, säger Cecilia Stenling, docent vid pedagogiska institutionen och moderator för årets konferens.</p><h3>Pris för bästa presentation</h3><p>En jurygrupp med representanter från Idrottshögskolans forskningsråd – Ulrika Haake, föreståndare för Idrottshögskolan, samt Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan – delade ut pris för bästa poster och presentation.</p><p>De vinnande studenterna, Oskar Bardh och Selma Mebius-Schröder Jormin från Idrottsfysiologprogrammet uppmärksammandes för sin tydliga och engagerande presentation med följande motivering:</p><p><em>”Priset går till en mycket välgjord och fin poster med snygg färgskala och informativa bilder samt en väl genomförd presentation där båda studenterna delade på taltiden och var duktiga på att svara på frågor. Postern presenterade en intressant empirisk studie av relevans inom det idrottsfysiologiska området”</em>. </p><p>–Alla studenter har gjort ett fantastiskt jobb. Vi är mycket imponerade av de fina postrarna och presentationerna. Det har varit svårt att utse en vinnare bland så många väl genomförda arbeten, säger Ulrika Haake.</p>/nyheter/ski-konferensen-2025_12106616//nyheter/valgorenhetsflaset-visade-kraften-i-lokalt-engagemang_12106124/Välgörenhetsflåset visade kraften i lokalt engagemangEfter sex års uppehåll arrangerades Välgörenhetsflåset återigen på Umeå universitet. Deltagarna gick, sprang eller rullade sig fram längs en 2,5 eller 5 kilometer lång bana, allt i syfte att tillsammans samla in pengar till en utvald organisation. Dagen arrangerades av studenter inom Idrottsvetenskapliga föreningenTue, 03 Jun 2025 15:48:52 +0200<p>– Alla var där med ett gemensamt engagemang och det skapade en varm och peppande känsla som genomsyrade hela evenemanget. Man kände verkligen att folk var där inte bara för att springa eller gå, utan för att bidra till något större, säger Julia Trapp och Tova Jonsson, projektledarna för arrangemanget och studenter inom Idrottsvetenskapliga föreningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0da92653-2ba8-4849-9d07-d5b3c817e576" data-contentname="Tova och Julia">{}</div><p>Vädret visade sig från sin bästa sida och under strålande vårsol samlades ett 60-tal deltagare vid campusfontänen för en gemensam uppvärmning med IKSU Sport innan det konfettifyllda startskottet gick.</p><p>– Det var en perfekt uppladdning som fick igång både deltagare och publik. Många uppskattade banan och alla tog sig runt på ett eller annat sätt. Vi fick så mycket positiv feedback under dagen, om upplägget, stämningen, funktionärerna och hela syftet med loppet, säger Tova Jonsson.</p><h3>En återupplivad tradition</h3><p>Välgörenhetsflåset har arrangerats sedan 2015 men har legat vilande sedan 2019. Under en inventering av styrelserummet på Idrottsvetenskapliga föreningen hittades t-shirts från tidigare år, och idén om att blåsa liv i loppet väcktes.</p><p>– Vi insåg där och då att Välgörenhetsflåset varit borta alldeles för länge. Ungefär samtidigt blev vi kontaktade av Idrottshögskolan och projektet Ett hälsosamt campus som undrade vad som hänt med det fina initiativet och om vi planerade att återuppta det, berättar Julia Trapp.</p><p>– Vi visste att det var en så härlig grej som samlade folk över generationsgränserna, så vi tänkte: om inte vi gör det, vem ska då göra det? Och så satte vi igång med planeringen, fortsätter Tova.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a6c078f8-6856-4052-9084-ba8e8b4b1313" data-contentname="Tröjorna">{}</div><p>Totalt samlades 10 845 kronor in genom deltagaravgifter, fika- och lottförsäljning. Hela summan går oavkortat till årets utvalda förening: Umeå Biljardklubb, som även deltog under dagen. Föreningen arbetar för att stärka ungdomars trygghet på Ålidhem Centrum genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter och skapa mötesplatser för unga i området.</p><p>– Det känns väldigt fint att veta att våra gemensamma ansträngningar kan bidra till något som gör verklig skillnad lokalt, säger Tova.   </p><p>På frågan om evenemanget kommer att återkomma nästa år svarar projektgruppen:</p><p>– Vi har redan börjat prata om hur vi kan utveckla Välgörenhetsflåset och det känns som att vi har ett riktigt bra grundkoncept att bygga vidare på. Responsen från både deltagare och publik gör att vi känner oss motiverade att fortsätta driva projektet inom Idrottsvetenskapliga föreningen.</p><p>– Folk vill bidra, och ibland behövs bara en plattform eller ett sammanhang för att göra det enkelt att vara med.</p><p class="quote-center">Vi vill rikta ett stort tack till alla som var med och gjorde Välgörenhetsflåset till en succé</p><h3>Det här är bara början!</h3><p>De månader av planering som krävdes för att sy ihop dagen kan avslutningsvis sammanfattas som väl investerade avslutar projektledarna Tova och Julia.</p><p>– Det är svårt att sätta ord på hur tacksamma och stolta vi känner oss. Det här är ett minne vi kommer bära med oss, och vi vill rikta ett stort tack till alla som var med och gjorde Välgörenhetsflåset till en succé. Det här är bara början!</p><p>Välgörenhetsflåset arrangerades av Idrottsvetenskapliga föreningen bestående av studenter på Idrottsvetenskapliga programmet och Tränarprogrammet med stöd av Umeå universitet och projektet för Ett hälsosamt campus, Idrottshögskolan, IKSU samt Enklast kommunikationsbyrå.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bec4fcf8-f074-4c23-964c-b4634b5e4f1a" data-contentname="Gruppbild">{}</div>/nyheter/valgorenhetsflaset-visade-kraften-i-lokalt-engagemang_12106124//nyheter/snart-kan-du-anmala-behov-av-anpassningar-vid-salstentamen-i-ladok_12106092/Snart kan du ansöka om att använda ditt pedagogiska stöd vid salstentamen i LadokFrån och med höstterminen 2025 blir det enklare för dig som rekommenderats pedagogiskt stöd att ansöka om att använda stödet vid salstentamen. Du gör det direkt i Ladok för studenter – samtidigt som du anmäler dig till salstentamen. För omtentamen och uppsamlingstentamen i augusti gäller däremot institutionernas tidigare rutiner.Tue, 03 Jun 2025 13:46:01 +0200<p>Förändringen innebär att universitetet går från manuell till digital hantering av studenters ansökningar av pedagogiska anpassningar vid salstentamen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så fungerar det</h2><p>När du anmäler dig till en salstentamen i Ladok för studenter kan du också klicka i om du behöver anpassningar. Du ser ditt rekommenderade pedagogiska stöd direkt i systemet. Det gör att du inte längre behöver kontakta din institution för att ansöka om detta – utan kan sköta allt digitalt.</p><p>Instruktioner för hur du gör kommer att finnas i kunskapsbanken Manual inför höstterminens start.</p><h3>Gäller bara salstentamen</h3><p>Den nya funktionen i Ladok för studenter gäller bara salstentamen (både papperstentamen och digital tentamen i Inspera). Anpassningar vid alla andra typer av examinationer, som hemtentamen eller laborationer, hanteras fortfarande enligt din kursgivande institutions befintliga rutiner.</p><h3>Viktigt om omtentor i augusti</h3><p>Omtentamen och uppsamlingstentamen i augusti 2025 hanteras som tidigare enligt din kursgivande institutions rutiner. Kontakta din institution som vanligt om du behöver anpassningar vid dessa tillfällen.</p><p><a href="/student/stod-och-hjalp/studera-med-funktionsnedsattning/hur-du-far-tillgang-till-ditt-stod/">Läs om hur du får tillgång till ditt stöd</a></p><h3>Vad är pedagogiskt stöd?</h3><p>Studenter med en varaktig funktionsnedsättning så som dyslexi, adhd eller nedsatt syn kan ansöka om pedagogiskt stöd för att kunna studera på lika villkor. Stödet kan till exempel vara förlängd skrivtid vid examination, särskild utrustning eller att få sitta i en mindre grupp.</p><p><a href="/student/stod-och-hjalp/studera-med-funktionsnedsattning/">Läs om att studera med funktionsnedsättning</a></p><h3>Har du några frågor?</h3><p><a href="~/link/9608e62b204944bcae67ed81a60ec9d4.aspx">Välkommen att kontakta Infocenter</a></p>/nyheter/snart-kan-du-anmala-behov-av-anpassningar-vid-salstentamen-i-ladok_12106092//nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657/Ledtrådar i blodet banar väg för personlig prevention av hjärtkärlsjukdomDet går att bättre förebygga hjärtkärlsjukdom genom att kombinera flera olika typer av information för att uppnå mer individanpassade strategier. Det är fokus för en ny avhandling vid Umeå universitet. Blodgrupp är en faktor som tidigare inte har uppmärksammats i så stor utsträckning, men som avhandlingen visar kan ha betydelse.Tue, 03 Jun 2025 08:23:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Malin Mickelsson. doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– En korrekt bild av den individuella risken för hjärtkärlsjukdom är ett viktigt stöd för både den enskilda patienten och för behandlande läkare som underlag för att bedöma vilka livsstilsförändringar eller medicinska insatser som är lämpliga, säger Malin Mickelsson, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">viktigt stöd för både patienten och läkaren</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har Malin Mickelsson studerat hur olika markörer i blodet kan kopplas till ökad förekomst av åderförkalkning, en bakomliggande orsak till insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Detta för att på ett tidigt stadium kunna se vilka som löper ökad risk.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Plus eller minus</h2><p>Hon har särskilt inriktat sig på dels olika typer av kolesterol, dels på blodgrupper i ABO-systemet samt RhD-faktorn. RhD-faktorn noteras som ett plus eller minus efter blodgrupp, till exempel som AB+ eller AB-. Lite fler än var sjunde svensk har minustecken, blodgrupp med faktor RhD-.</p><p>Hjärtkärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken globalt. För att förbättra det förebyggande arbetet vore det en fördel med övergång från dagens relativt generella riskmodeller till mer individanpassade strategier, menar Malin Mickelsson. Hon visar att det skulle kunna uppnås genom att integrera flera typer av information, såsom genetiska markörer, biomarkörer i blodet och bilddiagnostik, i kombination med traditionella riskfaktorer. Riskbedömningen bör även ske tidigare i livet och inte bara fokusera på kortsiktig risk.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tidigt tecken</h2><p>Resultaten av avhandlingens studier visar att personer som hade ärftlighet för hjärtkärlsjukdom i kombination med blodgrupp med faktorn RhD- hade mer uttalad förtjockning av kärlväggen. Detta bedöms som ett tidigt tecken på åderförkalkning. Kärlväggen var cirka åtta procent tjockare än hos personer med faktorn RhD+. Minusgruppen hade också en mer ogynnsam blodfettsprofil. Sambandet mellan RhD- och hjärtkärlsjukdom är inte tidigare visat. Det behövs dock mer forskning och fler studier innan det kan bli aktuellt att kliniskt använda det som en riskmarkör.</p><p>När det gäller blodfetter finns det flera olika typer av markörer i blodet. Till skillnad från det välkända LDL-kolesterolet som länge setts som den stora boven vid hjärtkärlsjukdom – ”det onda kolesterolet” – har non-HDL och remnant-kolesterol inte förrän nyligen fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning visar dock att dessa typer av kolesterol också kan tränga in i kärlväggarna och bidra till åderförfettning, ateroskleros.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Inte kört</h2><p>I en av avhandlingens studier gick det att se att högre nivåer av både det ”onda” LDL-kolesterolet och non-HDL-kolesterol kopplades till tidig åderförkalkning, medan remnant-kolesterol däremot inte visade samma samband i den undersökta populationen.</p><p>– Resultaten ska inte tolkas som att det är kört om man har någon eller några av markörerna. Riskökningen är måttlig, men bra att känna till. Framför allt är det viktig information inom forskningen för att utveckla en mer individanpassad prevention. Mycket, till exempel blodfetterna, går att också själv påverka med livsstil och läkemedel, säger Malin Mickelsson.</p><p>Avhandlingen bygger på Vipviza-studien, där drygt 3 500 personer i Västerbottens län genomgick ultraljudsundersökning av halspulsådrorna för att bedöma graden av tidig åderförkalkning och lämnade blodprover för analys av blodfetter.</p><p><em>Malin Mickelsson är legitimerad läkare och ska efter disputationen arbeta som ST-läkare på medicinkliniken i Skellefteå.</em></p>/nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657//nyheter/umea-universitet-hyllar-sina-internationella-masterstudenter-vid-hogtidlig-ceremoni_12105617/<description>Tisdagen den 27 maj firade Umeå universitet nästan 300 studenter från 38 internationella masterprogram vid den årliga examensceremonin. Årets evenemang var den första ceremonin som leddes av den nytillträdda rektorn Tora Holmberg, som gav inspirerande och uppmuntrande ord till de utexaminerade studenterna när de nu påbörjar sin nästa resa ut i arbetslivet.</description><pubDate>Tue, 03 Jun 2025 09:36:35 +0200</pubDate><atom:content type="html"><p>Inför ett fullsatt auditorium i Aula Nordica på Campus Umeå firade masterstudenter från omkring 50 olika länder sina framgångar tillsammans med över 600 gäster, lärare och medarbetare. Rektor Tora Holmberg delade med sig av värdefulla råd inför framtiden:</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9099-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg talar framför internationella masterstudenter vid Graduation Ceremony 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det bästa med kunskap är att den stannar kvar hos dig under en mycket lång tid. Det är genom kunskap vi berikar våra liv, men också så vi förändrar världen omkring oss. Världen behöver människor som du, som vågar förnya, som bryr sig, som vill göra skillnad. Även om du reser långt bort hoppas jag att du kommer att minnas Umeå universitet. Våra dörrar kommer alltid att vara öppna för dig.  </p><p class="quote-center">Världen behöver människor som du, som vågar förnya, som bryr sig, som vill göra skillnad.</p><p>Årets studenttalare var Linde Wits från Nederländerna. Hon tar examen från magisterprogrammet i psykologi med inriktning mot hälsopsykologi och uttryckte i sitt tal en stark vilja att bidra till människors välbefinnande – något hon återfann vid Umeå universitet. Hon beskrev även sin uppskattning av den unika kombinationen av ett stort grönt campusområde och en levande idrottskultur.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-9767-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linde Wits var årets studenttalare vid 2025 Graduation Ceremony.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Jag känner verkligen att jag har hittat ett andra hem här, och det har varit en glädje att få studera igen.</p><p> – Jag känner verkligen att jag har hittat ett andra hem här, och det har varit en glädje att få studera igen. Jag hoppas att var och en av er har funnit något meningsfullt under er tid här i Umeå – något som har gjort den här upplevelsen till just er, berättade Linde för sina medstudenter.</p><p>Alumntalare var Emma Fällman som har en juris kandidatexamen från Umeå universitet och driver idag sin egen advokatbyrå. Hon företräder främst kvinnor som har utsatts för våld och sexuella övergrepp. Under sin studietid fick hon den ovärderliga möjligheten att studera utomlands i både Köpenhamn och Cambridge, erfarenheter som i hög grad har berikat hennes yrkeskarriär.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2f5a52f219242ab997bf8c9d46517a8/graduationceremony_ceremony-0445-250527-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Advokat Emma Fällman, som läste juristprogrammet vid Umeå universitet, var årets alumntalare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Vi lever i en tid där demokrati och mänskliga rättigheter inte kan tas för givet.</p><p>– Var och en av er är en förebild – glöm aldrig det. Vi lever i en tid där demokrati och mänskliga rättigheter inte kan tas för givet. Det är vi, tillsammans i vår globala gemenskap, som måste stå upp, försvara och aktivt arbeta för en fortsatt positiv utveckling, betonade Emma Fällman.</p><p>Ceremonin bjöd på tre sångframträdanden av medlemmar ur Umeå Studentkör, en ensemble som haft en betydande roll vid både akademiska högtider och på Umeås kulturscen. Efter ceremonin samlades studenter och gäster för ett festligt mingel och fick möjlighet att föreviga minnesvärda ögonblick i de mycket populära fotobåsen.</p><p>Den årliga examensceremonin för internationella masterprogram organiseras av International Office.<br><br><a title="Inspelning av Graduation Ceremony 2025 Umeå universitet i Aula Nordica" href="https://live.mediaflow.com/34NE0ST29X" target="_blank" rel="noopener">Titta på en inspelning av Examensceremoni 2025 för studenter på engelska masterprogram</a></p></atom:content><link>/nyheter/umea-universitet-hyllar-sina-internationella-masterstudenter-vid-hogtidlig-ceremoni_12105617/</link></item><item xml:base="nyheter/umea-universitet-medverkar-vid-motesplats-lycksele_12105675/"><guid isPermaLink="false">/nyheter/umea-universitet-medverkar-vid-motesplats-lycksele_12105675/</guid><title>Livepodd och panelsamtal - universitetet deltar på Mötesplats LyckseleDen 4-5 juni arrangeras årets upplaga av Mötesplats Lycksele som är en central träffpunkt för alla aktörer som på något sätt arbetar med regional utveckling i Västerbotten. Umeå universitet spelar in en podd live, har en monter om livslångt lärande och deltar i panelsamtal under dessa intensiva dagar i Lycksele.Mon, 02 Jun 2025 15:33:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/motesplats_lycksele_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mötesplats Lycksele arrangeras av Region Västernbotten och är en träffpunkt för regional utveckling i Västerbotten och i år medverkar Umeå universitet i såväl paneler som med en monter på plats. Bild från tidigare års arrangemang.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Patrick Trägårdh</span></div></div><p>Umeå universitet kommer i år att ha personal på plats för att prata om det nationella initiativet <em>Korta kurser inom AI och grön omställning</em> som är kurser öppna för alla, men särskilt riktade till yrkesverksamma. Läs gärna mer på <a href="~/link/08ac6e4f7f1c4b33a7b301229a2aa854.aspx">universitetets samlingssida för kompetensutveckling genom hela livet</a>. </p><p>Utbildning i inlandet är ett effektivt sätt att främja kompetensförsörjningen och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Men hur ser vägen ut för att stärka utbildningar i regioner utanför storstadsområdena? Det är en fråga som kommer att diskuteras i det samtal som Umeå universitet arrangerar, under torsdagen 5 juni, där både vicerektor Dieter Müller och vicerektor Cathrine Norberg medverkar i ett samtal med Johan Danielsson, rektor vid Campus Lycksele och Martin Bergvall, förbundschef Akademi Norr.</p><h3>Poddinspelning live inför publik</h3><p>Torsdagen den 5 juni klockan 11.45 gästar också universitetspodden <em>Det nya framtidslandet?</em> den så kallade Showroom-scenen. Under inspelningen, som sker inför publik, möts Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet, och AnneLie Granljung, samordnare för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten, i ett samtal om statens roll i samhällsomvandlingen och vilka utmaningar som bör hanteras på lokal- respektive nationell nivå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b15cc4b5ed7e4965a81cda411fa9d746/vetenskapslunch_2933_231123_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Rikard Eriksson kommer att delta i en podd som spelas in live på Mötesplats Lycksele, men även delta i ett av panelsamtalen under evenemanget. Bilden på Rikard Eriksson är från en vetenskapslunch den 23 november 2023.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>”Det nya framtidslandet?” är en populärvetenskaplig podd som belyser den gröna industriella omställningen ur ett forskningsperspektiv. Podden tar upp frågor om hur omställningen kan genomföras på ett hållbart och rättvist sätt, och diskuterar om utvecklingen verkligen är så grön som många hoppas. Är du nyfiken på övriga avsnitt av podden kan du <a href="https://play.ͯ��Ƶ/channel/CERUM/711372">se dem på den här webbsidan</a> eller <a href="https://open.spotify.com/show/3eV05d16S1BT8328kmpDDf?si=ff3ef093770f4f52">lyssna via Spotify</a>.</p><p>Rikard Eriksson medverkar även i programpunkten <em>Västerbotten i förändring - Kompetenskris och nya möjligheter,</em> under torsdagen, i en panel tillsammans med Karin Ahnqvist, HR-chef Umeå kommun och Siv Forssén från Västerbottens Handelskammare.</p><p>Mötesplats Lycksele arrangeras av Region Västerbotten och <a href="https://event.trippus.net/Home/Index/AEAKgIO4z_SaowI6Gm4myF0_17YIE-mOHj12cX3kv2D8v7Wq0xHAOEGL1IuvmOtS1nvdMLJ9eJNV/AEAKgINftwlUq7Texn7NzpEmtAqaeXXmgECjvziLb_DPFQpr5HkWUBRd_duvvW2pwKIByWPKXJPC/swe">mer information finns på regionens webbplats</a>.</p>/nyheter/umea-universitet-medverkar-vid-motesplats-lycksele_12105675//nyheter/nytt-verk-av-anders-lind-uruppfors-pa-norrlandsoperan_12105670/Nytt verk av Anders Lind uruppförs på NorrlandsoperanThe Bouncing Ball Suite, ett nytt verk för symfoniorkester förstärkt av en mobiltelefonorkester bestående av 40 ungdomar, får sitt uruppförande på Norrlandsoperan i Umeå. Mon, 02 Jun 2025 13:39:33 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3434a12de0c043d0acbf2ce08ea0acca/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lind och mobiltelefonorkester</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lind</span></div></div><p>Under konserten framförs även verket <strong>Voyage One</strong>, som är särskilt skrivet för mobiltelefonorkester. Båda dessa verk är komponerade av <strong>Anders Lind</strong>, tonsättare och konstnärlig lektor vid Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet. Ytterligare verk som ingår i konsertprogrammet är sats 4 <strong>Allegro con fouco</strong> ur Dvořák Symfoni nr 9. </p><p>Linds konstnärliga forskning rör sig inom fältet New Media Art med särskilt fokus på interaktivitet inom musikframföranden av samtida konstmusik. The Bouncing Ball Suite är en del av ett treårigt samarbetsprojekt mellan Anders Lind och Norrlandsoperan, där syftet är att utforska mobiltelefonorkestern som ett nytt, framförandeformat för samtida konstmusik.</p><p>I centrum för projektet står den mobiltelefonorkesterplattform som Lind utvecklat tillsammans med en grafisk designer och en programmerare. Plattformen, som har varit under utveckling sedan 2016, är nu tekniskt och konstnärligt färdigutvecklad för att kunna användas i konserthusmiljöer – i nyskrivna verk som integrerar orkester, ensemble eller solist med elektroniskt bearbetade ljud via mobiltelefoner.</p><h3>Studsande basketbollar och pingisbollar</h3><p>Med verket The Bouncing Ball Suite utforskar Lind den rytmiska energin i studsande objekt i samspel med symfoniorkesterns rika klanger. </p><p>– Med The Bouncing Ball Suite ville jag utforska vad som händer när ljuden av studsande bollar – som basketbollar och pingisbollar – får möta Norrlandsoperans symfoniorkester, säger Anders Lind.</p><p>Genom att bearbeta och morfa dessa ljud elektroniskt vävs de samman med orkesterns klangvärld, vilket skapar nya, hybrida ljudtexturer.</p><p>– Jag har varit särskilt intresserad av att sudda ut gränserna mellan det akustiska och det elektroniska, mellan det välbekanta instrumentljudet och den fysiska, rytmiska energin i studsande objekt.</p><p>– De elektroniska partierna framförs av en mobiltelefonorkester, vilket tillför en ny dimension till det orkestrala rummet. Verket är en lek med rörelse, rytm och rum – där studsandet blir musik och musiken börjar studsa.</p>/nyheter/nytt-verk-av-anders-lind-uruppfors-pa-norrlandsoperan_12105670//nyheter/ny-ai-forskning-sakrar-den-personliga-integriteten_12105625/Ny AI-forskning säkrar den personliga integritetenKan vi fortsätta att dra nytta av smartare teknik utan att ge avkall på vår integritet? Sonakshi Garg, doktorand vid Umeå universitet, tror att svaret är ja. Hon presenterar en rad innovativa strategier som underlättar forskning och utveckling samtidigt som de håller oss människor säkra. – Integritet är inte ett hinder för framsteg – det är en grund för att bygga bättre och mer tillförlitlig AI, säger Sonakshi Garg, som försvarar sin avhandling den 2 juni. Mon, 02 Jun 2025 11:00:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67c59cc5b1df4f85865abf6666ac4521/garg_sonakshi_11122024_hkn-8.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sonakshi Garg, doktorand vid institutionen för datavetenskap, visar att integritet är inte är ett hinder för framsteg – det är en grund för att bygga bättre och mer pålitlig AI. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Varje gång du öppnar upp en app, besöker läkare eller gör ett köp på nätet genererar du data. Dessa data används i system för artificiell intelligens (AI) som hjälper företag att förbättra sina tjänster, läkare att upptäcka sjukdomar snabbare och regeringar att fatta välgrundade beslut.</p><p>Men i takt med att AI blir allt kraftfullare och mer beroende av personlig information växer oron för hur våra data används – och om de hålls säkra. I centrum för denna motsättning ligger en kritisk fråga: kan vi fortsätta att dra nytta av smartare teknik utan att ge avkall på vår integritet? <br><a href="~/link/4b979954eed6429fb43a9ab433a4c51a.aspx">Sonakshi Garg</a>, doktorand vid Umeå universitet, anser att svaret är ja. I sin banbrytande <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1955416/SPIKBLAD01.pdf">avhandling</a> med titeln "Bridging AI and Privacy: Solutions for High-Dimensional Data and Foundation Models" presenterar hon en rad innovativa strategier som syftar till att säkerställa att AI kan vara både intelligent och respektera personuppgifter. Garg kallar detta för ”integritetsparadoxen”: ska vi välja stark AI eller stark integritet?<br>– Vi behöver inte längre välja det ena eller det andra – vi kan ha både och, menar Sonakshi Garg. <br>För att lösa detta problem föreslår Garg flera lösningar. Hon använder så kallad manifold learning för att förenkla högdimensionella data samtidigt som den meningsfulla strukturen bibehålls. <br>– Tänk dig att du vecklar ut en skrynklig karta utan att förlora vägarna och landmärkena – det är vad manifold learning gör för komplicerade datamängder, förklarar Garg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Träna AI-system utan att skada</h2><p>Hon introducerar också en hybrid integritetsmodell som kombinerar styrkorna hos två befintliga metoder, vilket gör det möjligt för användare att bättre kontrollera hur mycket information som skyddas samtidigt som mer av datans användbarhet bevaras. <br>– Min metod skapar mycket realistiska ”falska” data som beter sig som på riktigt utan att avslöja någon verklig persons identitet. Det innebär att forskare och utvecklare på ett säkert sätt kan träna AI-system utan att behöva komma åt känsliga uppgifter, säger Sonakshi Garg.</p><h3>Lager av integritetsskydd</h3><p>Slutligen tar hon itu med de integritetsrisker som stora AI-modeller som GPT och BERT utgör, vilka av misstag kan ”memorera” privat information. Hennes metod komprimerar dessa modeller så att de blir mindre och mer effektiva samtidigt som den lägger till lager av integritetsskydd – vilket gör att de kan köras säkert även på personliga enheter som smartphones.</p><p>– Viktigast av allt är att stärka människors rätt till integritet. Min forskning visar att det är möjligt att dra nytta av personanpassade tjänster och smarta system utan att ge upp kontrollen över sitt privatliv. Integritet är inte är ett hinder för framsteg – det är en grund för att bygga bättre och mer pålitlig AI, säger Sonakshi Garg. </p><h3>Goda framtidsmöjligheter</h3><p>I takt med att tekniken blir allt mer integrerad i våra liv ger Sonakshi Gargs forskning en välbehövlig plan för en framtid där AI och integritet kan utvecklas sida vid sida.<br>– Min forskning är en djärv och läglig påminnelse om att smart innovation aldrig får ske på bekostnad av mänsklig värdighet – och med rätt verktyg behöver den inte göra det, säger Sonakshi.</p><h3>För ytterligare information, vänligen kontakta</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9ffba7c6-7133-454f-b2ec-8d3e37c8c339" data-contentname="Sonakshi garg">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7f7963ed-02b8-4ada-b6f0-19ec549938bb" data-contentname="Sonakshi Garg avhandling">{}</div>/nyheter/ny-ai-forskning-sakrar-den-personliga-integriteten_12105625//nyheter/sveriges-radio-p1-sommarens-dofter-ar-har_12105634/Sveriges Radio P1: Sommarens dofter är härI P1:s Godmorgon världen pratar doftforskaren Linus Andersson, vid Institutionen för psykologi, om luktsinnet och vilka dofter vi förknippar med just sommaren. Lukten av nyklippt gräs, syrén, och grill ligger i topplistan. Mon, 02 Jun 2025 09:34:56 +0200<p><p> </p><h3>Lyssna på inslaget</h3><p>Sveriges Radio P1, Godmorgon världen, publicerat söndag 1 juni 2025: <br><a title="Godmorgon Världen" href="https://www.sverigesradio.se/artikel/sommarens-dofter-ar-har">https://www.sverigesradio.se/artikel/sommarens-dofter-ar-har</a></p>/nyheter/sveriges-radio-p1-sommarens-dofter-ar-har_12105634//nyheter/sveriges-radio-p1-kimat-miljo_12106630/Sveriges Radio P1: Vi köper mer – trots larmrapporter om klimat och miljöI P1:s Godmorgon världen pratar Annika Nordlund, docent i psykologi, om varför det är så svårt att ställa om trots larmrapporter om klimat och miljö.Wed, 04 Jun 2025 10:11:39 +0200<p><p> </p><p>Annika Nordlund forskar på motiv och hinder för miljörelaterat beteende.</p><h3>Lyssna på inslaget</h3><p>Sveriges Radio P1, Godmorgon världen, publicerat söndag 1 juni 2025. (Drygt 8 min in i detta klipp medverkar Annika Nordlund.)<br><a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/vi-koper-mer-trots-larmrapporter-om-klimat-och-miljo">https://www.sverigesradio.se/artikel/vi-koper-mer-trots-larmrapporter-om-klimat-och-miljo</a></p>/nyheter/sveriges-radio-p1-kimat-miljo_12106630//nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472/Läkare kämpar med empati i en pressad arbetsmiljöEmpati ses ofta som en självklar och avgörande del i mötet med patienter – men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling från Umeå universitet berättar läkare hur inte bara tidspress utan även utbildningens upplägg och arbetsplatsens kultur kan göra det svårt att leva upp till idealet.Mon, 02 Jun 2025 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Johanna Von Knorring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I sin avhandling har Johanna von Knorring intervjuat läkarstudenter, läkare och patienter om hur de upplever och förstår empati i vården. Resultaten visar att empati är något föränderligt och relationellt – och att den påverkas av långt mer än enskilda läkares vilja eller personlighet.</p><p>Deltagarna i studien beskriver empati som något svårt att definiera men samtidigt som en självklar del av ett gott vårdmöte. Det handlar om att vara närvarande, lyssna aktivt och möta patienten som en hel människa – inte bara som ett sjukdomstillstånd. För patienten kan ett empatiskt bemötande skapa trygghet, förtroende och ökad delaktighet i sin egen vård.</p><p class="quote-center">Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen.</p><p>Men även om empati lyfts som ett ideal, visar studien hur svårt det kan vara att leva upp till det i praktiken. Läkarstudenter berättar att empati betonas under utbildningens första del, men när de når den kliniska verkligheten möts de av en vardag där tidspress, dokumentationskrav och fokus på det tekniskt-medicinska gör det svårare att vara empatiskt närvarande.</p><p>– Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen, säger Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och Företagsforskarskolan på Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Begränsat utrymme för reflektion</h2><p>Även erfarna läkare beskriver hur deras empati påverkas negativt av deras arbetsmiljö, organisatoriska villkor och en arbetsplatskultur som ofta premierar effektivitet framför relationellt bemötande. Många vill fungera som förebilder för yngre kollegor – men upplever att utrymmet för reflektion och samtal om bemötande är begränsat. Samtidigt framhåller de att empatin inte försvinner, men att den kräver kontinuerligt arbete och stöd för att kunna vidmakthållas.</p><p>Patienterna i studien visar stor förståelse för vårdens villkor, men efterfrågar ändå ett mer personcentrerat bemötande – att bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. För dem är empati inte en bonus, utan en grundförutsättning för god vård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Gemensamt ansvar</h2><p>Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empati inte enbart uppstår i mötet mellan två individer. Den påverkas och formas av utbildningens upplägg, arbetsplatsers kultur och de värden som genomsyrar vårdens organisation.</p><p>– Vi behöver förstå empati som något som formas och omformas i sitt sammanhang. Att ge läkare bättre förutsättningar att behålla och utveckla sin empati är ett ansvar som vilar på både individ, utbildning och organisation, säger Johanna von Knorring.</p><p><em>Johanna von Knorrings doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Hon är även ST-läkare i onkologi och undervisar på läkarprogrammet.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="be356c13-8c68-4ae7-a64b-3e7e7debf1e4" data-contentname="Om disputationen">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472//nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935/Hög risk för återfall i stroke vid tät förträngning i främre halspulsåderPersoner som drabbas av TIA eller stroke till följd av kraftig förträngning i den främre halspulsådern, så kallad karotissubocklusion, löper stor risk att återinsjukna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, något som kan påverka hur strokepatienter med svåra kärlförändringar bör handläggas i framtiden.Mon, 02 Jun 2025 09:46:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Thomas Gu. Doktorand och ST-läkare i Neurologi i Umeå. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Förbättrad diagnostik och insikt i bakomliggande mekanismer kan på sikt leda till mer träffsäkra behandlingsbeslut och minskad risk för återfall, säger Thomas Gu, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">mer träffsäkra behandlingsbeslut</p><p>I sin avhandling har Thomas Gu studerat karotisstenos, en förträngning i halspulsådern som ofta ses hos äldre och som utgör en viktig riskfaktor för ischemisk stroke som är den vanligaste typen av stroke. Hans forskning har riktat särskilt fokus mot patienter med den mest uttalade formen där kärlet nästan kollapsar efter förträngningen, ett tillstånd benämnt karotissubocklusion.</p><p>Nuvarande riktlinjer bygger på äldre studier där dock få patienter med subocklusion inkluderats, ofta först långt efter insjuknandet. Det kan ha lett till en underskattning av deras risk för återinsjuknande. I Thomas Gus avhandling framkommer att återfallsrisken i denna grupp ligger på 22–30 procent, betydligt högre än de cirka 15 procent som ses vid vanlig karotisstenos.</p><p>Trots det är tillståndet svårt att upptäcka. När forskargruppen undersökte diagnostiken med datortomografiangiografi, DTA, som är den vanligaste metoden i klinisk praxis, visade det sig att endast omkring en femtedel av fallen identifierades korrekt. Många tolkades felaktigt som vanlig stenos eller total ocklusion, vilket riskerar att vilseleda behandlande läkare.</p><p>Det har länge varit oklart om stroke vid subocklusion främst orsakas av nedsatt blodflöde eller av embolier, alltså proppar som lossnar från förträngningen. Resultat från flera av studierna i avhandlingen pekar mot att emboliska mekanismer är vanliga. Bland annat sågs mikroemboliska signaler, små partiklar av proppar, hos 46 procent av patienterna med subocklusion, jämfört med 27 procent vid konventionell stenos. I en annan delstudie identifierades emboliska kärltilltäppningar i hjärnan hos upp till 89 procent av subocklusionspatienterna, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen låg på tio procent.</p><p>Avhandlingen omfattar fyra observationsstudier genomförda vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå under perioderna 2010–2014 och 2018–2022, med totalt 716 patienter med symtomgivande karotisstenos. Den första studien kartlade återfallsrisker, den andra granskade diagnostisk träffsäkerhet i kliniken. I den tredje analyserades förekomst av mikroemboliska signaler med transkraniell doppler, och i den fjärde studerades emboliska kärltilltäppningar i hjärnans kärlträd.</p><p><em>Thomas Gu arbetar som ST-läkare på Neurologen samt är medicinskt ansvarig läkare vid strokecenter på Norrlands universitetssjukhus.</em></p>/nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935//nyheter/nytt-verktyg-hjalper-forskare-att-hitta-langa-icke-kodande-rna_12104417/Nytt verktyg hjälper forskare att hitta långa icke-kodande RNAEtt internationellt forskarteam lett av Jian-Feng Mao har utvecklat PlantLncBoost, ett datorbaserat verktyg som förbättrar möjligheten att identifiera långa icke-kodande RNA i växter. Dessa RNA-molekyler spelar en viktig roll i många biologiska processer men varierar kraftigt mellan olika växtarter. PlantLncBoost klarar av att känna igen dessa variationer med hög precision och öppnar nya möjligheter för växtgenomisk forskning. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften New Phytologist.Tue, 03 Jun 2025 14:21:08 +0200<p>Långa icke-kodande RNA, eller lncRNA, bildas från DNA precis som andra RNA, men de innehåller inte instruktioner för att bygga proteiner. I stället fungerar de som ”reglerare” i cellen och styr hur gener aktiveras och stängs av, påverkar växtens utveckling och hjälper växter att hantera stressfaktorer som torka eller värme. Men lncRNA skiljer sig mycket mellan olika växtarter, vilket tidigare har gjort dem svåra att identifiera.</p><p>För att lösa detta problem tog Jian-Feng Mao och hans kollegor hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens som tränas på stora datamängder för att hitta mönster. De analyserade över 1 600 olika egenskaper hos lncRNA och lyckades identifiera tre nyckelfaktorer som effektivt skiljer lncRNA från andra typer av RNA.</p><h3>Identifiering av sekvensmönster med hjälp av matematiska parametrar</h3><p>Det som gör PlantLncBoost särskilt innovativt är att det inte bara tittar på biologiska egenskaper, utan också använder matematiska kriterier för att upptäcka dolda mönster i RNA-sekvenserna. Genom att använda så kallad Fourier-transformering kunde forskarna hitta gemensamma drag hos lncRNA, även mellan växtarter med mycket olika genetiska sekvenser.</p><p class="quote-center">Vi har utvecklat ett verktyg som uppnår både hög noggrannhet och god förmåga att fungera på olika växtarter.</p><p>- Vi genomförde en systematisk utvärdering av flera maskininlärningsalgoritmer och finjusterade parametrarna noggrant för att utveckla ett verktyg som uppnår både hög noggrannhet och god förmåga att fungera på olika växtarter, förklarar Jian-Feng Mao, docent vid Umeå universitet, som etablerade sin grupp vid Umeå Plant Science Centre 2023.</p><p>För att testa hur väl deras nya verktyg fungerar använde forskarna data från 20 olika växtarter. PlantLncBoost lyckades identifiera lncRNA med över 96 procents noggrannhet, vilket är betydligt bättre än befintliga verktyg. Det kunde dessutom känna igen nästan alla 358 långa lncRNA som tidigare bekräftats i laboratorieförsök, även från tolv växtarter som inte ingick i den data som användes för att träna verktyget.</p><h3>Nya möjligheter att jämföra långa icke-kodande RNA mellan olika arter</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="45573d4b-e151-4284-b6fb-a637ada105eb" data-contentname="Xue-Chan Tian">{}</div><p>- Att utveckla PlantLncBoost var en spännande möjlighet att tillämpa maskininlärning för att lösa ett komplext biologiskt problem, säger försteförfattaren Xue-Chan Tian, som genomförde arbetet som en del av sin doktorsavhandling vid Beijing Forestry University.</p><p>- Mitt doktorandprogram fokuserade på att kombinera avancerade datorbaserade metoder med växtgenomik för att få fram meningsfulla biologiska insikter ur komplexa sekvensdata.</p><p>Projektet har samlat experter från Sverige, Kina och Brasilien inom områden som växtgenetik, bioinformatik och datavetenskap. PlantLncBoost är nu fritt tillgängligt för forskarvärlden och har integrerats i ett större analysverktyg som Jian-Feng Maos forskargrupp tidigare utvecklat. Det gör det möjligt att inte bara identifiera, utan också karakterisera lncRNA i växter. Genom att använda PlantLncBoost som del av detta större analysverktyg kan forskarna nu identifiera långa icke-kodande RNA från olika växtarter med hög precision, vilket gör det lättare att jämföra och analysera dem.</p>/nyheter/nytt-verktyg-hjalper-forskare-att-hitta-langa-icke-kodande-rna_12104417//nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628/Rektor bloggar om universitetets roll i konflikterDe pågående konflikterna i världen har gjort att det har rests önskemål och krav mot såväl svenska som utländska universitet att ta ställning. Vid Umeå universitet har studenter även i omgångar manifesterat för Gaza på campus. På grund av att frågan kan vara av intresse för fler än endast universitetets medarbetare väljer Umeå universitet att publicera den annars interna ledningsbloggen av rektor Tora Holmberg även här.Tue, 10 Jun 2025 11:01:59 +0200<h3>Ledningsblogg 28 maj:<em><br></em></h3><h3><em>Universitetets roll i internationella konflikter</em></h3><p>I ljuset av den pågående konflikten mellan Israel och Palestina riktas det önskemål och krav mot vårt eget och andra universitet att ta ställning. Universitetet står för frihet och har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Men samtidigt är det viktigt att värna universitetets integritet och långsiktiga förtroende. Jag måste erkänna att det som rektor är en långt ifrån enkel balansgång i dessa tider.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Som människa är det oerhört svårt att ta in de fasor och lidanden som nu pågår i Gaza, och många oberoende internationella aktörer pekar på de krigsbrott, den svält och död som våldsanvändning och stoppad nödhjälp leder till bland palestinier. Häromdagen träffade jag studenter som engagerar sig för Palestina och vi diskuterade hur vi som universitet ska, och kan, agera. Studenterna påpekade helt riktigt att det är slående hur just skolor och universitet ofta blir måltavlor i väpnade konflikter. Eftersom lärosäten står för självständigt, kritiskt tänkande är de tacksamma måltavlor för autokrater.</p><p>Jag är övertygad om kunskapens kraft och det fria, akademiska samtalets betydelse för ett demokratiskt samhälle. Genom att värna universitetet som en oberoende arena för forskning och utbildning, och internationellt akademiskt samarbete, läggs grunden för den enskilda forskarens och lärarens – och studentens - akademiska frihet att söka ny kunskap och utifrån ett akademiskt förhållningssätt uttrycka sin uppfattning och framföra sin kritik. Detta förhållningssätt är också i linje med principen om att universitet bör vara institutionellt neutrala i politiska och sociala frågor, som först artikulerades i Kalven Report från University of Chicago 1967. Report on the University's Role in Political and Social Action | Office of the Provost</p><p>Det innebär dock inte att vi som lärosäte och akademisk institution inte engagerar oss. Umeå universitet engagerar sig i huvudsak på två sätt. Vi möjliggör forskning och utbildning som bidrar med kunskap och vi uppmuntrar akademiska samtal som sätter aktuella samhällsfrågor och internationella konflikter i kritisk belysning ur olika perspektiv. Vi bidrar också genom att fungera som en trygg hamn för lärare och forskare på flykt, inom ramen för till exempel Scholars at Risk, ett samarbete som vi gärna vill utöka. Jag tror att det är ett område där vi kan göra bäst nytta, att bidra till att forskare - och förhoppningsvis även studenter - från utsatta länder kan få möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet.</p><p>Finns det mer vi kan göra för att bidra inom forskning och utbildning i det aktuella fallet och andra? Det är något vi fortsätter diskutera internt. Jag har förstås också haft dialog med andra rektorer på lärosäten i Sverige.</p><p>Umeå universitets roll som lärosäte är i första hand att vara en oberoende arena för forskning och utbildning, där individer kan utöva sin akademiska frihet. Det är även framgent i första hand genom kunskapen hos våra lärare och forskare, och genom våra studenter, som universitetets röst kommer och bör komma till uttryck gällande internationella konflikter.  </p><p><em>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet</em></p>/nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628//nyheter/design-for-framtiden-uid25-lyfter-fram-en-ny-generation-ideer_12103463/Design för framtiden: UID25 lyfter fram en ny generation idéerPå Designhögskolan i Umeå pågår just nu intensiva förberedelser inför UID25 | Design Talks & Degree Show. Den 3 juni öppnar årets examensutställning där fyrtio avgångsstudenter presenterar sina projekt. Det handlar om idéer som rör sig i gränslandet mellan teknik, samhällsfrågor och framtidsvisioner.Wed, 28 May 2025 16:34:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b8b951260b949fa9a186554f1a11c37/02_apd2_jinying_cheng_prototype.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p>Utställningen är inte bara en visning av modeller och prototyper. Den fungerar också som en mötesplats för samtal om designens roll i en tid präglad av klimatkris, digitalisering och social omställning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från AI till multispecies-design</h2><p>Bland årets projekt märks teman som artificiell intelligens, hållbara material, virtuell kirurgträning och design som inkluderar andra arter än människan. Det är ett brett spektrum som speglar en tydlig trend inom designutbildningen. Design handlar i allt högre grad om ansvar, relationer och systemförståelse.</p><p>Ett exempel är Niklas Andreasens projekt <em>Tactile XR Surgical Training</em>, där extended reality används för att skapa mer tillgänglig och realistisk träning för blivande kirurger:</p><p>– Jag vill öka känslan av närvaro för kirurger under utbildning och samtidigt göra träningen mer tillgänglig, säger han.</p><p>Genom att kombinera teknik med pedagogik vill han bidra till en mer jämlik vårdutbildning.</p><p>Anjuli Acharyas <em>Relational Playgrounds</em> tar ett helt annat grepp. Här handlar det om att skapa lekfulla miljöer där människor och andra arter kan mötas:</p><p>– Vi är vana vid att tänka på design utifrån människans behov. Men vad händer om vi vidgar perspektivet och inkluderar fler än bara oss själva?, säger hon.</p><p>Projektet ställer frågor om hur vi kan utforma vår omgivning med större hänsyn till det ekologiska sammanhang vi lever i.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En plattform för kritiska samtal</h2><p>För Demian Horst, prefekt vid Designhögskolan, är UID25 mer än en traditionell examensutställning. Han beskriver evenemanget som en plattform för kritiska samtal om designens roll i samhället.</p><p>– UID25 är en hyllning till hur design kan forma mer inkluderande, hållbara och hoppfulla framtider, säger han.</p><p>Han lyfter också fram hur utställningen speglar skolans internationella studentkår och dess fokus på kreativitet med socialt ansvar.</p><p>Under de två dagarna hålls presentationer på scen och besökare får möjlighet att ta del av fysiska modeller, digitala visualiseringar och installationer. Studenterna finns på plats för att berätta om sina processer och tankar bakom projekten.</p><p>För den som inte kan vara på plats i Umeå går det att följa evenemanget digitalt via <a href="/en/umea-institute-of-design/uid25/live-stream/">live stream</a>. En förhandsvisning av projekten finns redan nu i <a href="/en/umea-institute-of-design/uid25/uid25-project-gallery/">UID25:s digitala projektgalleri</a> och utställningen är öppen för allmänheten den 4 juni klockan 13.00-17.00 på Designhögskolan.</p><p> </p>/nyheter/design-for-framtiden-uid25-lyfter-fram-en-ny-generation-ideer_12103463//nyheter/nar-ai-kliver-in-i-klassrummet--eu-satsar-pa-morgondagens-larare_12102421/När AI kliver in i klassrummet – EU satsar på morgondagens lärareHur påverkar AI lärarrollen och undervisningen i Europas skolor? I takt med att AI-teknik vävs in i allt fler delar av samhället ställs nya krav på både lärare och lärarutbildningar. Nu deltar forskare från Umeå universitet i ett internationellt EU-projekt som ska rusta framtidens pedagoger med både teknisk och pedagogisk kompetens.Wed, 18 Jun 2025 13:00:53 +0200<p class="quote-center">Inom EU ser vi en snabb samhällsutveckling med behov för att människor utvecklar både tekniska och samhällsvetenskapliga kompetenser i relation till AI</p><p>Utgångspunkten i projektet är tydlig, utbildningssystemet måste förbereda framtida lärare att undervisa i ett samhälle där teknologisk och samhällelig förändring sker i snabb takt.</p><p>– Inom EU ser vi en snabb samhällsutveckling med behov för att människor utvecklar både tekniska och samhällsvetenskapliga kompetenser i relation till AI, till exempel kritiskt tänkande och kommunikation, och där spelar utbildning en viktig roll, säger Alex Örtegren.</p><p>Projektet som finansieras med närmare 16 miljoner kronor från EU-kommissionens satsning, Erasmus+ Teacher Academies samlar forskare, skolpraktiker, lärarutbildare och andra partners från sju europeiska länder i ett gemensamt samarbete. Syftet är att skapa starkare band mellan akademisk kunskap och skolans praktik, och ge utbildningssystemen bättre verktyg att hantera AI:s möjligheter och risker.</p><p>Satsningen leds vid Humboldt-Universität zu Berlin. Från Umeå universitet deltar Alex Örtegren, doktorand, och Maria Rönnlund, professor, båda vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.</p><p>– Någonstans ska ju praktiken möta den här pedagogiska uppgiften. Där kommer vårt projekt bidra med insatser som empiriskt, teoretiskt och kritiskt stärker övergången mellan lärarutbildning och den professionskontext som nya lärare möter i skolan, säger Alex Örtegren.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI ritar om kartan för undervisning</h2><p>I takt med att AI-tekniken blir allt viktigare i samhälle och utbildning, växer behovet av att förankra skolans praktik i aktuell forskning. Både när det handlar om AI som ett undervisningsinnehåll och som ett pedagogiskt verktyg. För att möta denna utveckling lyfter EU-projektet fram vikten av ett nära samspel mellan akademisk kunskap och pedagogisk praktik.</p><p>När frågor om textgenerering, aktörskap och bedömning ställs på sin spets i klassrummen krävs en kunskapsbas där teori och praktik informerar varandra. Just denna växelverkan står i centrum för det europeiska samarbetet. Genom att sammanföra erfarenheter från både skolor och universitet bidrar projektet till att utveckla en systematisk, relevant och professionellt förankrad förståelse för AI:s betydelse för läraryrket och lärarutbildningen i Europa.</p><p>– Tillsammans kan vi lära av olika perspektiv på vilken betydelse AI får för läraryrket och lärarutbildningen i europeisk kontext, säger Alex Örtegren.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI och centrala demokratiska principer</h2><p>Samtalen om AI stannar sällan vid utbildningsfrågor, tekniken omformar samhällets strukturer i grunden. I takt med att artificiell intelligens används för att bearbeta information och fatta beslut påverkas allt från arbetsliv och kommunikation till demokratiska processer.</p><p class="quote-center">För mig handlar ansvarsfull AI framför allt om att kritiskt se tekniken som en del av ett större ekosystem</p><p>AI kan exempelvis användas för att sprida individanpassad desinformation, vilket utmanar centrala demokratiska principer som transparens och ansvarstagande. Alex Örtegren menar att arbeta för en ansvarsfull AI innebär i detta ljus att ständigt återvända till det demokratiska grunduppdraget, att säkerställa att tekniken tjänar alla, inte bara några.</p><p>– För mig handlar ansvarsfull AI framför allt om att kritiskt se tekniken som en del av ett komplext ekosystem där människa, teknik och samhälle blir svåra att hålla isär. Det perspektivet är av vikt i frågor som, Vad får AI för betydelse för demokratiska processer och utbildning eftersom demokratin ständigt behöver återskapas? säger Alex Örtegren.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Skolans nyckelroll för framtidens AI-medborgare</h2><p>Skolans uppdrag att rusta elever för ett digitaliserat samhälle är varken nytt eller obemärkt. I flera decennier har både svenska och europeiska initiativ arbetat för att stärka ungas digitala kompetens. Men AI-utvecklingen ställer nya krav, inte bara på teknikförståelse, utan på kritiskt tänkande i relation till hur tekniken påverkar samhället.</p><p>– En del av det viktiga arbetet handlar om att i skolan fortsatt ge elever möjlighet att både med, och i relation till AI, utveckla en relevant och kritiskt orienterad kunskapsbas, säger Alex Örtegren.</p><p>Här blir lärarnas roll avgörande. Deras professionella digitala kompetens är en förutsättning för att integrera AI i undervisningen på meningsfulla sätt. Det kräver organisatoriskt stöd och tillgång till kompetensutveckling med</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d79ae972c8bf49f3ba2d3c2d28506718/alex_ortegren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alex Örtegren, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Charlotte Ståhl</span></div></div><p>tydligt AI-fokus. Lika viktigt är det med inspirerande förebilder inom både lärarutbildning och skola, som konkret visar hur undervisning kan utformas för att stärka elevernas digitala kompetens där AI är en viktig aspekt.</p><p>Lärare och lärarutbildare behöver även ges förutsättningar att hinna ta sig an dessa komplexa frågor. Samtidigt finns redan idag mycket samlad kunskap och reflekterande perspektiv inom olika nätverk, som kan bidra till fortsatta samtal om skolans roll i en digitaliserad samtid. Ett exempel är GRADE, Graduate School for Digital Technologies in Education, research-konsortiet där Umeå universitet är koordinator. Tillsammans med åtta andra lärosäten bidrar de till forskning om utbildning i spåren av samhällets digitalisering.</p><p>– Ofta handlar det om tid för lärare och lärarutbildare för att adressera den här typen av undervisningsinnehåll, säger Alex Örtegren.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">AI är överallt – inte bara i ChatGPT</h2><p>Sedan ChatGPT lanserades offentligt i november 2022 har språkmodeller kommit att dominera samtalet om artificiell intelligens. Men bakom rubrikerna finns ett mycket bredare landskap av AI-teknik, från röstagenter, rekommendationssystem och smarta hem, till autonoma system och generativa verktyg som producerar text, bild och ljud. Det är viktigt att förstå att AI inte enbart handlar om textgenerering.</p><p>– Det finns också andra viktiga aspekter att beakta när det gäller vilka former av AI som får betydelse för samhället och elevernas utbildning. Till exempel AI i relation till arbetsmarknad, miljö och demokratifrågor, säger Alex Örtegren.</p><p>I detta ligger en djupare pedagogisk utmaning. Vilka kunskaper, färdigheter och attityder önskar vi att barn och unga vuxna får möjlighet att utveckla för att kunna föreställa sig och bygga ett bättre samhälle i en framtid som idag är okänd?</p><p>– Denna typ av frågor behandlar vi inom vårt EU-projekt, där perspektiv från datavetenskap, samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner möts tillsammans med perspektiv från intressenter inom skola och utbildning, säger Alex Örtegren.</p>/nyheter/nar-ai-kliver-in-i-klassrummet--eu-satsar-pa-morgondagens-larare_12102421//nyheter/marie-lundstrom-och-catherine-kudlick-hedersdoktorer-_12102967/Marie Lundström och Catherine Kudlick hedersdoktorer vid Humanistiska fakultetenMarie Lundström författare och journalist på Sveriges Radio och Catherine Kudlick, framgångsrik forskare inom funktionshinderhistoria, har av Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet utsetts till hedersdoktorer 2025.Tue, 27 May 2025 14:00:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/marie_lundstrom_portratt_liggande60.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marie Lundström</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Stigefelt, SR</span></div></div><p><strong>Marie Lundström</strong> utses till hedersdoktor Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, för sitt gedigna arbete med att stimulera till läsning. I en tid då det larmas om att läsning av böcker minskar bland unga, men även är en trend i den breda allmänheten, är Marie Lundströms outtröttliga arbete med att väcka och sprida lust för läsning oerhört viktigt.</p><p>Marie Lundström säger själv att det är extra roligt att det är vid Umeå universitet som hon utsetts till hedersdoktor.</p><p>– Jag bodde i Umeå under mina tre gymnasieår, det var i betongsofforna på Dragonskolan jag började formas som vuxenmänniska. Jag har vänner kvar i stan och undrar ibland om jag och mannen inte skulle ta och flytta upp.</p><p>Hon säger vidare att hon ser det som en hedersbetygelse både till sig själv och till den halva miljon lundströmslyssnare som varje vecka är hungrigt nyfikna, bildade och på djupet intresserade av litteratur.</p><p>– Jag är egentligen en rastlös natur och vill alltid vidare, så jag tar också detta som ett bevis på att det lönat sig att stanna kvar, hålla ut och fortsätta bygga Nordens största litteraturprogram på mitt eget lundströmska vis.  </p><p>– I mitt arbete på Lundströms Bokradio märker jag hur vi i tider av oro söker oss till skönlitteraturen, letar dikter och berättelser för att få andra svar och bilder än vad nyhetsförmedlingen ger. Skönlitteratur är inget pålägg, det är brödet för oss i en stark demokrati.</p><h3>Inspiratör och folkbildare i en och samma person</h3><p>I fakultetens motivering står det vidare att Marie Lundström har som mångårig medarbetare vid Sveriges Radio, med program som ”Diktverket”, ”Biblioteket” samt "Lundströms Bokradio" och "Bokcirkeln", på ett underhållande och prestigelöst sätt inspirerat lyssnare att läsa såväl ny litteratur som gamla klassiker.</p><p>Med Lundströms insiktsfulla och väl pålästa intervjuer med författare, såväl svenska som internationella, ges lyssnarna en inblick i författarskap som inspirerar till att utforska dem närmare.</p><p>I programpunkten ”Bokcirkeln” blir lyssnaren en deltagare i en enkel och samtidigt engagerande diskussion av ett litterärt verk mellan Lundström och två inbjudna gäster. Genom att låta bokcirkeln avhandla såväl klassiker, nya romaner som diktverk och låttexter har Lundström visat på bredden i litteraturbegreppet och med största sannolikhet lockat många att leta fram en gammal bok ur en dammig bokhylla eller att ge en ny bekantskap chansen. </p><p>Marie Lundström är både en inspiratör och en folkbildare i en och samma person.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38b66e44e14f45bfbe52f3633a2c0fe1/cathrine_kudlick.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Kudlick</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p><strong>Catherine Kudlick</strong> utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, för att sedan 1980-talet svarat för banbrytande forskningsinsatser inom funktionshinderhistoria (Disability History) som berört genus, social och medicinsk historia.</p><p>Hennes forskargärning har varit av stor betydelse för historieämnet och modern funktionshinderforskning (Disability Studies) internationellt och även för Umeå Universitet sedan 2015 då Kudlick inledde djupare samarbeten med historikern Lotta Vikström vid Institutionen för idé- och samhällsstudier och hennes forskargrupp.  </p><p>Kudlick har vid fyra tillfällen besökt Umeå och blivit mycket fäst vid forskningsmiljön vid Umeå universitet och Umeå som stad. Två besök bestod av längre gästforskarvistelser om 4–5 veckor (hösten 2019 respektive 2023). Tillsammans med Kudlick har det vid Umeå universitet och utomlands även organiserats seminarier och internationella workshops och konferenser.</p><p>Kudlick blev mycket rörd när hon fick veta att hon blivit utsedd till hedersdoktor vid Umeå universitet:</p><p>– Att bli hedrad för samarbeten som har väckt så många angelägna frågor och idéer är en sann höjdpunkt i min karriär; det föll mig aldrig in att jag kunde få ett officiellt erkännande för något så roligt som att få lära sig mer och arbeta med Lotta Vikström och hennes forskargrupp vid universitet i Umeå.</p><h3>Fortsätter forska och skriva efter pensionering</h3><p>Hon beskriver vidare hur Umeå och universitetet har blivit som ett andra hem för henne.</p><p>– Lotta Vikström och hennes kollegor på Humanistiska fakulteten har verkligen skapat ett växande internationellt kraftpaket för funktionshinderforskning.</p><p>– I en tid då alltför många universitet skär ner på detta viktiga forskningsområde kan Umeå stolt peka på ett blomstrande toppsamarbete mellan kvalitativa och kvantitativa forskare. Jag är ödmjuk över att anses vara en del av det här laget.</p><p>Kudlick har ett stort filmintresse och grundande 2012 en årlig filmfestival i USA, Superfest Disability Film Festival, som hon var ’Director’ för till 2022. Hennes filmintresse märktes även i Umeå när hon medverkade i en paneldebatt på Umeå European Film Festival (2019) om hur populärkulturella föreställningar om funktionshinder framträder på filmduken. Något som forskargruppen vid Umeå universitet också undersöker.  </p><p>Efter en lång och framgångsrik forskningskarriär gick hon i pension 2022, då verksam som professor i historia vid San Francisco State University, även föreståndare för Paul K. Longmore Institute on Disability (vid samma universitet). Driven av sin nyfikenhet och iver att öka intresset för funktionshinderfrågor inom såväl forskningen som samhället, har Kudlick har i hög grad fortsatt forska och skriva efter sin pensionering.</p><p>Efter att ha ha gjort lite research insåg Kudlick att utmärkelsen har en lång historia och även har delats ut till organisationer</p><p>– Detta betyder att jag i mitt hjärta alltid kommer att dela detta med forskargruppen i Umeå. Nu behöver jag bara bli mer seriös med att lära mig svenska!</p>/nyheter/marie-lundstrom-och-catherine-kudlick-hedersdoktorer-_12102967//nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961/Prestigefyllt pris till molekylärbiolog i UmeåKungliga Vetenskapsakademien har beslutat att tilldela Flormanska belöningen till Changchun Chen vid Umeå universitet. Prissumman är 135 000 SEK.Tue, 27 May 2025 14:05:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Changchun Chen universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska</p><p>– Det känns fantastiskt! Det var helt oväntat eftersom det finns så många utmärkta duktiga forskare vid Umeå universitet och i Sverige som gör riktigt bra forskning", säger Changchun Chen, universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska.</p><p>Juryns motivering är "... för att med nematoden <em>C. elegans</em> som modell ha klarlagt neurala processer som reglerar fysiologiska och beteendemässiga anpassningar för överlevnad under extrema levnadsförhållanden”.</p><p>Changchun Chen är en molekylärbiolog som bedriver grundforskning och har arbetat vid Umeå universitet sedan början av 2018. Med<em> C. elegans</em> som huvudsaklig modell fokuserar han och hans grupp på att avslöja nya och bevarade mekanismer som driver beteendemässiga och fysiologiska svar på stressförhållanden. Detta inkluderar hypoxi-inducerade ätstörningar, den anmärkningsvärda toleransen hos vissa djur mot fullständig syrebrist, och de neurala och immunologiska svaren på bakteriella patogener.</p><p>– Anledningen till att jag använder<em> C. elegans</em> som modellsystem i mina experiment är att det är ett av de enklaste djuren med ett nervsystem, men det är genetiskt mycket kraftfullt, med en rik uppsättning verktyg tillgängliga för forskning, säger Changchun Chen.</p><p>Viktigt är att många gener och cellulära processer är mycket bevarade mellan <em>C. elegans</em> och människor, vilket gör att forskare kan få molekylära insikter som ofta kan översättas till mer komplexa system. Några välkända exempel är programmerad celldöd, RNAi och mikroRNA.</p><p>Innan han kom till Umeå universitet studerade Changchun Chen förebyggande medicin vid Shanghai Medical College, följt av en doktorsavhandling i jästgenetik vid Umeå universitet under handledning av professor Anders Byström, och avslutade med postdoktoral utbildning vid Cambridge UK, där han studerade neural kontroll av aggregationsbeteende hos <em>C. elegans</em>.</p><p>Prisceremonin kommer att äga rum den 27 november i Stockholm.</p>/nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961//nyheter/svensk-handels-ordforandepris-till-student-vid-handelshogskolan_12102816/Svensk Handels ordförandepris till student vid HandelshögskolanLilly Andersson som läser sista året vid Civilekonomprogrammet med inriktning Handel och Logistik har tilldelats Svensk Handels ordförandepris. Priset delas ut till två framstående studenter vid handelsinriktade utbildningar vid svenska universitet. Tue, 27 May 2025 15:53:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>”Jag är otroligt tacksam för att ha tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Det är ett fint erkännande för det jag gjort under mina studier och en stark motivation att fortsätta bidra till handeln i Sverige. Jag är särskilt tacksam för de erfarenheter jag fått genom mina engagemang i studentföreningen HHUS, extrajobb med utbildningskoppling och förstås från själva studierna vid Handelshögskolan, de har spelat en avgörande roll i min utveckling. Handeln är en otroligt dynamisk bransch som både försörjer människor och driver ständig utveckling. Jag ser verkligen fram emot att vara en del av dess framtid."</p><p>Lilly har precis avslutat sitt examensarbete med fokus på hur nordiska lyxmodeföretag förhåller sig till och fattar beslut kring sourcingstrategier i sin försörjningskedja och produktion. Arbetet fokuserade på ”reshoring", det vill säga strategiska beslut att flytta produktionen geografiskt närmare – antingen tillbaka till hemlandet eller från en annan kontinent till Europa. Hennes forskning visar en nyfikenhet och vilja att förstå handelns framtida utmaningar, särskilt kopplat till hållbarhet och effektiv logistik.</p><p>I en tid där värdekedjesfrågor blir en alltmer central och integrerad del i företags redovisning (CSRD, CSDDD) har även erfarenhet från extrajobb inom logistik och i revisionsbranschen tillfört insikter och lärande. Just hållbara och effektiva försörjningskedjor är också ett uttalat intresseområde professionellt där Lilly ser fram emot att bidra till digitaliseringens roll i handelns transformation samt hur företag kan balansera lönsamhet och hållbarhetskrav i en alltmer komplex global marknad.</p><p><a href="https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/arets-vinnare-av-ordforandepriset-2025">Läs mer</a></p>/nyheter/svensk-handels-ordforandepris-till-student-vid-handelshogskolan_12102816//nyheter/wallenberg-satsar-30-miljoner-pa-umeaforskning-om-ai_12102355/Wallenberg satsar 30 miljoner på Umeåforskning om AI, makt och politikHur förändrar artificiell intelligens demokratins spelregler? Det är kärnfrågan i det nya forskningsprojektet AI, Power and Politics, lett av Simon Lindgren, professor vid Sociologiska institutionen. Projektet har tilldelats 30 miljoner kronor och ska under fem år analysera AI:s roll i dagens demokratiska system.Tue, 27 May 2025 07:00:00 +0200<p class="quote-center">Den snabba utvecklingen inom AI är inte bara teknisk, utan får långtgående konsekvenser för hur makt utövas, hur medborgare formas som politiska subjekt, och hur demokratin fungerar</p><p>Simon Lindgren har beviljats 30,3 miljoner kronor i finansiering från WASP-HS, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, som projektledare för forskningsprogrammet "AI, Power and Politics". Han ser finansieringen som en stor framgång för DIGSUM, Centre for social research at Umeå university, och den Samhällsvetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.</p><p>– Det kommer att knytas många juniorforskartjänster till programmet, och även stora möjligheter till samverkan både lokalt och internationellt, bland annat genom gästforskartjänster, säger Simon Lindgren.</p><p>Forskningsprogrammet samlar experter från flera discipliner och lärosäten, däribland Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier. Tillsammans ska de analysera AI:s effekter på opinionsbildning, demokratisk styrning och geopolitik. Simon Lindgren ska vid Umeå universitet studera effekter av AI på opinionsdynamik, demokrati och politisk styrning.</p><p>– Den snabba utvecklingen inom AI är inte bara teknisk, utan får långtgående konsekvenser för hur makt utövas, hur medborgare formas som politiska subjekt, och hur demokratin fungerar. Vi måste förstå dessa förändringar i grunden för att ha kontroll över utvecklingen, säger Simon Lindgren.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI studeras på flera plan</h2><p>Programmet organiseras i tre tematiska stråk som tillsammans visar AI:s roll i samhället ur olika perspektiv. Det första fokuserar på informationssystem och offentlig diskurs, där forskningen undersöker hur AI påverkar opinionsbildning, spridning av desinformation och styrning av digitala plattformar.</p><p class="quote-center">Vi kommer även att studera frågor om själva interaktionen mellan människa och maskin</p><p>Det andra stråket behandlar demokratiska värden och beslutsfattande, med särskild betoning på frågor om legitimitet, ansvar och transparens i AI-drivna styrsystem. Det tredje stråket rör geopolitik och AI-styrning och undersöker maktförhållanden mellan stater, företag och andra aktörer i den globala AI-utvecklingen.</p><p>– Vi kommer att studera AI, politik och makt i bred bemärkelse, det vill säga med fokus på sådant som opinionspåverkan/desinformation, manipulation, hur AI kan undergräva demokratiska processer. Vi kommer även att studera frågor om själva interaktionen mellan människa och maskin, och om hur AI kan styras och regleras på hållbara och etiska sätt, säger Simon Lindgren.</p><p>Målet är att kombinera teoretisk och tillämpad forskning för att stärka demokratisk motståndskraft och bidra med kunskap till såväl beslutsfattare som civilsamhälle och tekniksektor.</p><p>– Jag hoppas att vi kan bidra med kritisk kunskap som kan omsättas till konkreta verktyg för att stärka demokratisk motståndskraft. Det handlar delvis om att identifiera risker, men också om att visa på möjligheter till en mer inkluderande och socialt hållbar AI-utveckling, säger Lindgren.</p><p>Satsningen ingår i WASP-HS totala investering på 142,3 miljoner kronor i fem nya tvärvetenskapliga forskningskluster med fokus på AI inom humaniora och samhällsvetenskap.</p>/nyheter/wallenberg-satsar-30-miljoner-pa-umeaforskning-om-ai_12102355//nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356/Mödrahälsa och kardiologi i fokus för nya medicinska hedersdoktorer En professor i gynekologi och obstetrik i Indonesien och en kardiolog i Skottland blir nya hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2025.Wed, 28 May 2025 10:23:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mohammad Hakimi, medicine hedersdoktor 2025 och professor vid UGM i Indonesien. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Wisaksono Adhi</span></p></div></div><p>Mohammad Hakimi är professor i obstetrik och gynekologi vid Universitas Gadjah Mada, Indonesien. Hans arbete spänner över ett brett spektrum av områden med fokus på mödra- och barnhälsa, nutrition och jämlik folkhälsa. Han har ökat förståelsen för förlossningsvård, brist på mikronäringsämnen, icke-smittsamma sjukdomar och hälsokonsekvenserna av våld i hemmet. Hans akademiska produktion inkluderar över 300 publikationer samt utbildningsmaterial och böcker baserade på tvärvetenskapligt samarbete och jämställdhet för folkhälsa.</p><p>Mohammad Hakimi har i över 30 år varit en förgrundsgestalt i samarbete mellan hans hemuniversitet Universitas Gadjah Mada och forskning och utbildning inom epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Han har bland annat varit gästforskare och mentor i Umeå, och många av hans tidigare studenter har idag professurer i såväl Indonesien som i Sverige och bidrar till forskningssamarbetet länderna emellan Samarbetet har även resulterat i över 150 gemensamma publiceringar och 15 doktorandprojekt.</p><p>– Mohammad Hakimi är en högt respekterad person inom mödravård och folkhälsa. Hans forskning och samarbete med Umeå universitet har verkligen gjort skillnad såväl i Sydostasien som för oss, säger Patrik Danielson, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicholas Mills, medicine hedersdoktor 2025 och professr vid University of Edinburgh. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Stewart Attwood</span></p></div></div><p>Nicholas Mills är idag en internationellt känd och välmeriterad professor i kardiologi vid University of Edinburgh, Skottland med cirka 450 egna publikationer. Under sin tid som doktorand vistades han vid flera tillfällen i Umeå, där han introducerade venös ocklusionspletysmografi för att studera de kardiovaskulära effekterna av akut exponering för olika luftföroreningar, i första hand dieselavgaser.</p><p>Professor Mills har medverkat till ett välfungerande utbyte av doktorander mellan Umeå och Edinburgh. Han har fungerat som mentor för forskare och doktorander i Umeå, något som har resulterat i fem doktorsavhandlingar och ett trettiotal vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter. Därutöver har tre doktorander från Edinburgh gjort delar av sin forskarutbildning i Umeå.</p><p>– Nick Mills forskningsmetodik har haft stor betydelse för studier av luftföroreningars betydelse för hjärt-/kärlsjukdom, en forskning som har blivit allt mer aktuell och där Umeå numera håller sig väl framme. Det känns väldigt bra att vi nu kan knyta honom fastare till oss, säger Patrik Danielson.</p><p>Hedersdoktorerna promoveras högtidligt vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356//nyheter/sa-navigerar-du-forskning-inom-kansliga-amnen_12102235/Så här navigerar du forskning inom känsliga ämnenNu är guiden "Risky Research: An AoIR Guide to Researcher Protection and Safety" publicerad – resultatet av över två års samarbete från Association of Internet Researchers arbetsgrupp för Risky Research.Wed, 28 May 2025 10:36:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d7dde48e1f86472ab855a2d71bc72ed9/fateme-alaei-q8w2r2acmaw-unsplash4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bildbanksbild.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fateme Alaei</span></div></div><p>Guiden tar itu med de risker och utmaningar som forskare världen över möter – särskilt från marginaliserade grupper eller de som arbetar med känsliga, kontroversiella eller politiskt laddade ämnen som desinformation, extremism, HBTQ+-rättigheter eller klimatförändringar.</p><p class="quote-center">Som lärare och handledare har jag på nära håll sett de ökande utmaningar vi ställs inför när det gäller forskning om känsliga eller kontroversiella ämnen.</p><p>– Behovet av vägledning och strategier för att skydda sig har aldrig varit större, oavsett om det handlar om att hantera hot och trakasserier eller bristande institutionellt stöd, säger professor Coppélie Cocq, Humlab, en av författarna.</p><h3>Med bidrag från över 30 internationella experter och forskare erbjuder guiden:</h3><ul><li>Råd för att identifiera och bedöma risker i forskningsarbete.</li><li>Praktiska strategier för att minska skada på individ-, institutions- och samhällsnivå.</li><li>Vägledning för att utforma etiskt hållbara och riskmedvetna forskningsprojekt.</li><li>Rekommendationer till universitet, handledare och institutioner.</li><li>Ett urval av verktyg och beprövade metoder för att hantera trakasserier, övervakning, doxxning och mer.</li></ul><p>Guiden riktar sig till forskare i alla steg i karriären – från studenter till lektorer och professorer. Arbetet med guiden speglar AoIR:s långvariga engagemang för etik och kollektivt ansvar inom digital forskning.</p>/nyheter/sa-navigerar-du-forskning-inom-kansliga-amnen_12102235//nyheter/digitala-losningar-i-fokus-for-o-vik-och-universitetet_12102323/Digitala lösningar i fokus för Örnsköldsviks kommun och universitetetHur kan digital teknik bidra till en mer hållbar samhällsutveckling? Den frågan stod i centrum när Umeå universitet och Örnsköldsviks kommun samlades för sin årliga partnerskapsdag – ett forum där forskare och kommunrepresentanter möts för att utbyta kunskap och idéer.Mon, 26 May 2025 15:28:40 +0200<p>Årets tema var digitalisering, med särskilt fokus på lösningar som kan stärka samhällsplanering, boende och energiförsörjning. Från universitetet deltog bland annat Digital Impact North och Swedish Center for Digital Innovation, som delade insikter från aktuella forskningsprojekt med koppling till kommunens behov. Kommunen presenterade samtidigt pågående satsningar inom stadsutveckling, bostadsbolaget Övikshem och energibolaget Övik Energi.</p><p>– Partnerskapsdagarna är en viktig del av vårt strategiska samarbete. De skapar utrymme för nya idéer, men också för konkret kunskapsutbyte. Genom att diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter bygger vi förutsättningar för nya samverkansprojekt, sade Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapsdag_ornskoldsvik_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulf Hedestig från Digital Impact North, Rodrets vd Pär Lindberg, vicerektor Dieter Müller och Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsvik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Örnsköldsviks kommun</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Chans att söka såddpengar för fortsatt samverkan</h2><p>I samband med dagen öppnade även Enheten för forskningsstöd och samverkan en utlysning av utvecklingsmedel för samverkan. Såddpengarna ger dig som forskare vid Umeå universitet möjlighet att söka upp till 85 000 kronor för att initiera ett nytt samarbete med Örnsköldsviks kommun.</p><p><a class="documentIcon" title="Sök utvecklingsmedel för samverkan med Örnsköldsviks kommun" href="~/link/1e2a5d8adf004c3aae747b730b63773c.aspx">Ladda ner ansökningsformulär för samverkansmedel</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8beacc1f3b504591b4c93f1492d23295/partnerskapets_koordinatorer_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> – Vi är glada att så många forskare och kommunanställda tog tillfället att mötas. Nu hoppas vi att dagen inspirerar till fler samarbeten kring digitalisering, sade Agnes Backlund, koordinator vid Örnsköldsviks kommun, och Martin Englund, koordinator vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Örnsköldsviks kommun</span></div></div>/nyheter/digitala-losningar-i-fokus-for-o-vik-och-universitetet_12102323//nyheter/hogsta-antalet-nyantagna-doktorander--kvinnorna-i-majoritet_12101014/Högsta antalet nyantagna doktorander – kvinnorna i majoritetVid Umeå universitet har de nya doktoranderna blivit fler. Samtliga fakulteter hade fler kvinnor än män bland de nyantagna doktoranderna förra året.Mon, 26 May 2025 11:45:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31a72617d24042678155a354852a8b11/campus-8298-240625-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>De nyantagna doktoranderna har blivit fler vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Under 2024 antogs 210 nya doktorander vid universitetet, vilket är det högsta antalet på 10 år. Jämfört med 2022 är det en ökning med 7,1 procent.</p><p>Antalet aktiva doktorander uppgick förra året till 1 042, vilket motsvarar en ökning med nästan 20 procent jämfört med 2020. Vid Samhällsvetenskaplig fakultet ökade antalet aktiva doktorander med nästan 60 procent mellan 2020 och 2024.</p><h3>Attraktiv plats att utvecklas på</h3><p>För första gången sedan 2019 hade den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten under förra året fler kvinnor än män bland nya doktorander – 51 procent var kvinnor.</p><p>Vid den medicinska fakulteten var andelen kvinnor 66 procent bland de nyantagna doktoranderna samma period.</p><p>– Det är positivt att Umeå universitet och Medicinska fakulteten ses som en attraktiv plats att utvecklas på som forskare. Vi arbetar ständigt med att förbättra doktorandernas arbetsmiljö och möjligheter till balans mellan arbete och fritid, säger Ann Sörlin, studierektor för forskarutbildningen på den medicinska fakulteten.</p><p>Hon framhåller att både antalet nyantagna doktorander och andelen kvinnor bland dessa har varierat stort under de senaste åren vid fakulteten. År 2020 var 68 procent av de nyantagna doktoranderna kvinnor, 2023 hade andelen minskat till 59 procent för att sedan öka igen till 66 procent 2024. Det går inte att se någon tydlig trend, enligt Ann Sörlin.</p><p>– På Medicinska fakulteten är antalet nyantagna doktorander ofta en spegling av att forskare har fått externa forskningsbidrag.</p><h3>Fler kvinnor avlägger doktorsexamen</h3><p>Sedan 2021 är kvinnorna fler än männen bland doktoranderna sett till hela landet. Det är också fler kvinnor än män som avlagt en doktorsexamen de senaste tre åren i Sverige. Könsfördelningen bland dem som avlade doktorsexamen i Sverige 2023 var 50 procent kvinnor och 50 procent män.</p>/nyheter/hogsta-antalet-nyantagna-doktorander--kvinnorna-i-majoritet_12101014//nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276/Fernströms forskarpris till Schröder2025 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Björn Schröder vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, för hans betydande vetenskapliga insatser inom forskningsfältet värd-mikrobiom-interaktioner.Tue, 27 May 2025 13:14:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild på Björn Schröder, docent och forskare vid Institutionen för molekylärbiologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten: ”Björn Schröders forskning inom området har särskilt fokuserat på de molekylära mekanismer genom vilka kosten påverkar tarmen via mikrobiomet. Hans forskargrupp har på ett övertygande sätt kunnat visa att västerländsk kost stör slembarriären i tjocktarmen genom specifika mikrobiella och kostrelaterade faktorer, en påverkan som ökar känsligheten för inflammation. Schröders arbete har givit viktiga insikter om hur kostrelaterade förändringar i mikrobiomet försämrar tarmhälsan på molekylär nivå, och hur dessa förändringar påverkar tarmens barriärfunktioner och immunförsvar.”</p><p>Skeppsredare Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare ges varje år till unga forskare på var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige. I Umeå utses pristagaren av en särskild kommitté vid Medicinska fakulteten.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober. Prissumman är på 100 000 kronor. Pristagaren får även ett särskilt diplom vid en ceremoni i Lund.</p>/nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276//nyheter/vk-umeaforskare-uppmanar-idrottsrorelsen-att-agera-sjalva_12102215/VK: Umeåforskare uppmanar idrottsrörelsen att agera självaInger Eliasson, docent vid Pedagogiska institutionen i Umeå, lyfter behovet av att idrottsrörelsen tar ett större ansvar för att motverka kriminella nätverks rekrytering av barn och unga på idrottsplatser. Hon menar att problemet hittills varit osynligt i forskningen och inom idrotten, trots att det blivit allt vanligare, och efterlyser mer kunskap, praktiskt stöd och ett tydligare engagemang från både föreningar och organisationer inom idrottsvärlden.Wed, 28 May 2025 09:06:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/98db4d61401a46358f2cbbcfb9e019e6/2025_vk_nyhet2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inger Eliasson vid Pedagogiska institutionen och masterstudenten Jenny Rönnblad forskar om kriminellas rekrytering av barn och unga på idrottsplaner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><h3>Prenumeranter kan läsa hela artikeln</h3><p><a href="#mce_temp_url#">Länk till Västerbottens-Kuriren 2025-05-24</a><br><br></p>/nyheter/vk-umeaforskare-uppmanar-idrottsrorelsen-att-agera-sjalva_12102215//nyheter/natverksdag-med-fokus-pa-hallbar-elitidrott_12100851/Nätverksdag med fokus på hållbar elitidrottIdrottshögskolans nätverksdag 2025 bjöd på inspirerande insikter, samtal och möten med fokus på hållbar elitidrott. Eftermiddagen fylldes med inslag från praktiknära forskning till hur man skapar hållbar framgång på världsnivå. Mon, 26 May 2025 08:00:10 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bc20d6af-f75b-4a39-9929-05004941de7f" data-contentname="IHs nätverksdag 2025">{}</div><p>Onsdag den 21 maj samlades medarbetare vid Umeå universitet med verksamhet inom idrottsområdet när Idrottshögskolan arrangerade årets nätverksdag. Syftet med dagen var att skapa en mötesplats för erfarenhetsutbyte, samverkan och framtidsinspiration, något som genomsyrade både programmet och samtalen.</p><p>–Nätverksdagen är en viktig del i vårt arbete med att stärka samverkan mellan akademi och idrott. Genom att samla forskare, lärare och övrig personal inom idrottsområdet skapar vi en gemensam plattform för kunskapsutbyte och framtida samarbeten, säger Ulrika Haake, föreståndare vid Idrottshögskolan.</p><h3>Betydelsen av praktiknära forskning</h3><p>Efter en gemensam inledning av Ulrika Haake och Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare vid Idrottshögskolan, delade Anna Melin, professor vid Linnéuniversitetet, med sig av sina insikter om praktiknära elitidrottsforskning. Hon betonade vikten av att forskningsresultat blir tillgängliga och användbara för dem som verkar inom elitidrotten– både aktiva och tränare.</p><h3>Specialidrottens outnyttjade potential</h3><p>Därefter talade Michael Svensson, docent vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, om specialidrott som skolämne. Hans presentation väckte frågor om hur ämnet kan stärkas och få en mer självklar plats inom utbildningssystemet.</p><h3>Vad krävs för att lyckas – och orka?</h3><p>Efter givande gruppdiskussioner delade Karin Hägglund, doktorand vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), med sig av sina insikter om elittränarskap på högsta nivå. Vad krävs för att lyckas vid mästerskap och samtidigt hålla i längden? Ett föredrag som väckte stort intresse för frågor om ledarskap, hållbarhet och balans i tränarrollen.</p><h3>Studentperspektiv på dubbla karriärer</h3><p>Mot slutet av dagen fick deltagarna lyssna till Amanda Rask, Maja Viström och Edvard Hylander, samtliga elitidrottsstudenter vid Umeå universitet, som delade sina erfarenheter av att kombinera studier med elitidrott. De belyste utmaningarna med dubbla karriärer och vikten av stöd från både universitetet och idrottsvärlden.</p><p>–Att kombinera elitidrott med högre studier är en utmaning, men också en möjlighet. Vi arbetar aktivt för att skapa hållbara förutsättningar där studenterna kan utvecklas både akademiskt och idrottsligt, säger Pernilla Eriksson.</p><h3>Fortsatt nätverkande</h3><p>Efter en summering av eftermiddagen fortsatte samtalen i en mer informell miljö under en after work på Idrottshögskolans kansli. Det blev ett uppskattat avslut på en dag som på många sätt speglade nätverksdagens syfte – att skapa möten, bygga relationer och stärka samarbetet mellan akademi och idrott.</p><h3>Idrottshögskolans forskningsdag 2026</h3><p>Idrottshögskolans nätverksdag arrangeras vart annat år och vänder sig till medarbetare vid Umeå universitet som är verksamma inom idrottsområdet. Åren däremellan anordnas i stället Idrottshögskolans forskningsdag, en populär konferens som är öppen för alla med intresse för idrott.</p><p>Under maj 2026 är det dags för nästa upplaga av forskningsdagen.</p><p>–Vi ser fram emot att välkomna både nya och återkommande deltagare till Idrottshögskolans forskningsdag. Det är ett tillfälle att ta del av aktuell idrottsforskning från Umeå universitet och fortsätta bygga broar mellan teori och praktik, säger Pernilla Eriksson.</p>/nyheter/natverksdag-med-fokus-pa-hallbar-elitidrott_12100851//nyheter/europeisk-polarforskning-i-fokus_12099763/Europeisk polarforskning i fokus: Umeå värd för högnivåmöte om Arktis och Antarktis framtidI en tid då polarforskningen alltmer sammanflätas med frågor om säkerhet, diplomati, hållbarhet och urfolksrättigheter, framträdde Umeå som en strategisk mötesplats för att forma Europas framtida roll i Arktis och Antarktis. Genom att samla nyckelaktörer inför det kommande Internationella polaråret och FN:s årtionde för kryosfärvetenskaper, stärker staden sin position som nav för samarbete, samordning och kritisk kunskapsproduktion.Mon, 26 May 2025 10:58:13 +0200<p class="quote-center">Arktisk forskning kan inte bedrivas i isolering. Den kräver samarbete, dialog och ömsesidig förståelse.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Globala perspektiv, lokal relevans: Umeå tar plats på den internationella scenen</h2><p>När polarområdena (Arktis och Antarktis) utsätts för ökande klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, säkerhetshot och socioekonomiska utmaningar, är breda samarbeten avgörande för det internationella svaret. Den 7 maj samlades forskare, beslutsfattare, urfolksrepresentanter och internationella experter i Umeå för att forma Europas roll i två av vår tids mest avgörande initiativ: FN:s handlingsårtionde för kryosfärvetenskaper (2025–2034) och det femte Internationella polaråret (2032–2033).</p><p>Evenemanget, med titeln “European Polar Research in Focus: Enhancing Impact and Presence in the International Polar Year and the Decade of the Cryosphere”, samarrangerades av Arktiskt centrum vid Umeå universitet och European Polar Board, i samarbete med Centrum för Arktis och Antarktis vid Luleå tekniska universitet och Polarforskningssekretariatet. Det markerade ett strategiskt tillfälle för svensk och europeisk polarforskning att stärka sin globala betydelse – vetenskapligt, samhälleligt och politiskt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att bygga starkare broar mellan vetenskap och samhälle</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2fa8bf88-06ed-455a-8f3f-332f30dd2a2e" data-contentname="PIC Elle Merete Omma">{}</div><p>Inledningen satte tonen med anföranden av Marie-Louise Rönnmark, kommunstyrelsens ordförande i Umeå, och Tora Holmberg, nytillträdd rektor för Umeå universitet. Därefter följde ett anförande av Elle Merete Omma, chef för EU-enheten vid Samerådet, som lyfte fram samiska erfarenheter i Arktis. Hon betonade:</p><p>– Det här är ett tillfälle för oss att blicka framåt och […] ta tillvara på detta unika sammanhang för att bygga partnerskap, ställa relevanta och angelägna forskningsfrågor och utforma lösningar som grundar sig både i vetenskap och i den levda erfarenheten hos de människor som bor här. Arktisk forskning kan inte bedrivas i isolering. Den kräver samarbete, dialog och ömsesidig förståelse.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="890b4e41-104d-4336-a130-1c9388a3e818" data-contentname="PIC Antonio Quesada">{}</div><p>När Sverige nu söker en mer framträdande roll inom internationell polarforskningsdiplomati, betonade Sveriges arktiske ambassadör Axel Wernhoff landets ambitioner och starka forskningsprofil.</p><p>Huvudtalare var professor Antonio Quesada från den spanska polarkommittén, som gav en helhetsbild av hur polära miljöutmaningar – från smältande inlandsisar till förändrade ekosystem – påverkar samhällen långt bortom polarområdena.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2"> </h2><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Strategisk dialog: Vetenskap, politik och allmänhet</h2><p>Två paneldiskussioner stod i centrum för eftermiddagens program och undersökte hur europeisk polarforskning kan förstärka sin globala påverkan genom samordning, inkludering och strategisk framförhållning.</p><p class="quote-center">Vetenskapligt samarbete kan i sig bära fröet till politisk dialog.</p><p>Den första panelen, “Towards a Unified Yet Diverse European Polar Voice”, fokuserade på hur Europas rika men fragmenterade polarvetenskap kan omvandlas till en samlad internationell närvaro. Moderator var Dag Avango från LTU, och panelen samlade representanter från nationella forskningsdepartement, ledande representanter för samer, ungdomsnätverk som APECS och Arktiskt centrums föreståndare Keith Larson. Diskussionen betonade vikten av samarbete över både regioner och generationer för att forma en gemensam europeisk vision för framtidens polarforskning. Bland paneldeltagarna fanns Sveriges arktiske ambassadör Axel Wernhoff, som tidigare under programmet hade betonat den diplomatiska betydelsen av vetenskapligt samarbete och sagt:</p><p>– Vetenskapligt samarbete kan i sig bära fröet till politisk dialog – när omständigheterna tillåter det och stjärnorna står rätt. Och förr eller senare kommer det att ske. Kanske inte i år, kanske inte nästa år. Eller kanske nästa vecka. Vi vet inte. Men vi måste hålla grundläggande element levande i väntan på det ögonblicket.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a7da0a2-f9b8-4827-b93c-1c4bdada9a99" data-contentname="PIC Panel">{}</div><p>Den andra panelen, “Aligning European Polar Science with Global Initiatives”, fokuserade på hur europeiska aktörer konkret kan bidra till det kommande Internationella polaråret 2032–33 och FN:s årtionde för kryosfärvetenskaper. Bland deltagarna fanns representanter från International Arctic Science Committee (IASC), UNESCO och European Polar Board, samt lokala röster som Dr. Lena-Maria Nilsson från Arktiskt centrums forskargrupp inom samisk hälsa. Samtalet lyfte fram vikten av att integrera vetenskap med bredare samhällsramverk.</p><p class="quote-center">Vi vill att 2032–33 ska bli en höjdpunkt – en kraftansamling av aktivitet, forskning, kunskap och förståelse i både Arktis och Antarktis.</p><p>Som ordförande för IASC och ledamot i IPY:s exekutiva kommitté, delade Henry Burgess med sig av den vision som nu driver detta globala forskningsinitiativ:</p><p>– Vi vill att 2032–33 ska bli en höjdpunkt – en kraftansamling av aktivitet, forskning, kunskap och förståelse i både Arktis och Antarktis. Men vi behöver inte vänta till dess. Vi är medvetna om att mycket kan börja nu, eller väldigt snart, och leda fram till polaråret. Och mycket kan fortsätta även efter det.</p><p>Burgess ord fångade det långsiktiga engagemang som i dag präglar Europas roll i kommande polarforskningsinsatser.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Därför är det viktigt</h2><p>När klimatkrisen accelererar är polarforskning inte längre något som rör avlägsna istäcken. Den är central för att utforma motståndskraftiga samhällen, rättvisa beslut och hållbar utveckling. Genom att vara värd för detta högnivåmöte visar Umeå universitet sin roll som Sveriges arktiska universitet och fördjupar sitt engagemang i internationella forsknings- och policyarenor.</p><p>Evenemanget visar hur akademin kan fungera som plattform för dialog – där lokala erfarenheter möter globala sammanhang, vetenskaplig excellens möter samhällsrelevans.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Nästa steg</h2><p>Arrangörerna hoppas att detta möte blir en katalysator för ökat europeiskt samarbete fram till 2032, med betoning på inkluderande, tvärvetenskapliga och gränsöverskridande angreppssätt i polarforskningen.</p><p>Dagen avslutades med en mottagning för att fortsätta bygga de relationer och nätverk som är avgörande för att driva den polarpolitiska och vetenskapliga agendan framåt.</p><p><em>Alla citat levererades under den öppna plenarsessionen i Umeå den 7 maj 2025.</em></p>/nyheter/europeisk-polarforskning-i-fokus_12099763//nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359/Vetenskap, skratt och naturupplevelser – när postdoktorer möts i KronlundI mitten av maj packade elva postdoktorer från Umeå universitets program ’Excellence by Choice’ sina väskor och hoppade in i en minibuss mot Kronlund i Vindeln. Målet? Ett lunch-till-lunch-retreat fyllt med nya insikter, gemenskap och en dos norrländsk natur.Fri, 23 May 2025 13:07:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Främre raden: Gabriel Torrens Ribot, Fredrik Almqvist, Joram Kiriga Waititu, and Suvam Roy. Bakre raden: Samuel Agyei Nyantakyi, Túlio Yoshinaga, Antonio Blasquez, Jagadish Mangu, Harshit Malhotra, Dhruv Agrawal, Baptiste Bogard, Ben Johns, and Marta Bally.Gabriel Torrens Ribot, Joram Waititu, Samuel Agyei Nyantakyi, Dhruv Agrawal, Jagadish Mangu, Baptiste Bogard, Tulio Yoshinaga, Suvam Roy, Ben Johns, Antonio Blasquez, Harshit Malhotra, Fredrik Almqvist, Marta Bally</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra</p><p>– Höjdpunkten var att inse hur otroligt varierad och levande forskningen inom vår grupp faktisk är, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor i Kemal Avican lab, Johan Henriksson lab och Maria Fällman lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra. Det bekräftade verkligen att samarbete är nyckeln till vetenskapliga genombrott.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kronlund har en kursgård som specialiserar sig på att erbjuda en lugn, vacker och avkopplande atmosfär.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Retreaten hölls på Kronlund kursgård, en lugn och vacker plats vid Vindelälven, perfekt för reflektion och samtal. Túlio Yoshinaga, postdoktor i Constantin Urban lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, Lo Persson’s grupp vid SLU och Henrik Jeute på Länsstyrelsen, var särskilt förtjust:</p><p>– Så fint ställe! Jag gillar verkligen lugna platser mitt i naturen. Jag hoppas få komma tillbaka hit, säger han.</p><p>Det som gör 'Excellence by Choice'-programmet unikt är att varje postdoktor driver ett eget samarbetsprojekt tillsammans med minst två handledare från olika forskningsfält. Sedan starten 2022 har 15 postdoktorer rekryterats via fyra internationella utlysningar – alla med olika bakgrunder och forskningsinriktningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Harshit Malhotra är en av de nyaste postdoktorerna och han berättade om sin kommande forskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Under retreaten presenterade deltagarna sina projekt – och det var en imponerande bredd: verktyg för att styra bakteriers cellprocesser med ljus, jakten på läkemedel mot parasiten <em>Cryptosporidium</em>, nya metoder för att förebygga svampsjukdomar hos laxfisk, hur protein-komplex styr växttillväxt, epitranskriptomets roll vid salmonellainfektioner. Och mycket mer!</p><p>Säkert har några av postdoktorerna upptäckt nya potentiella områden för samarbete.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En spännande femkamp ägde rum på eftermiddagen med mycket skratt och kiv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Eftermiddagen bjöd på skratt och samarbetsövningar i form av en femkamp – ett perfekt sätt att lära känna varandra bortom labbrocken. På kvällen fortsatte samtalen om livet, forskningen och framtiden.</p><p>Innan hemfärd hölls en gruppdiskussion ledd av Fredrik Almqvist och Marta Bally som är föreståndare för Umeå Centre for Microbial Research, UCMR. Fokus låg på nästa steg i karriären för en postdoktor: Hur hittar man rätt väg inom akademin eller industrin? Vilket stöd behövs?</p><p>– Jag insåg att jag redan efter min första postdoktorstjänst behöver börja bygga min självständighet, säger Suvam Roy, postdoktor i Eric Libby lab på Institutionen för matematik och matematisk statistik och Peter Lind lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Joram Kiriga Waititu håller med:</p><p>– Det här ämnet är superviktigt för oss. Det borde till och med ha fått ännu mer plats i schemat så att alla hinner dela erfarenheter och ställa frågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kanske är det just i skogsbrynet vid Vindelälven, med en kopp kaffe i handen och en ny kollega vid sin sida, som nästa stora forskningsgenombrott börjar ta form.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359//nyheter/ai-som-lar-sig-att-glomma--enligt-lagen-for-gdpr_12100982/AI som lär sig att glömma – enligt lagen för GDPRI takt med att artificiell intelligens (AI) blir alltmer integrerad i hälso- och sjukvård, finans och andra känsliga områden, blir det allt viktigare att säkerställa att systemen följer dataskyddslagstiftningen. Ayush Kumar Varshney, doktorand vid Umeå universitet, har tagit sig an denna utmaning i sitt avhandlingsarbete genom att utveckla nya metoder för anonymisering och "machine unlearning" – teknologier som gör det möjligt för AI att glömma.Fri, 23 May 2025 14:02:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38772937fb75483495381a534a45c008/kumar_varshney_ayush_676_17092024_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Ayush Kumar Varschney. Doktorand vid Institutionen för datavetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Känslig information som diagnosrapporter, patienthistorik, kreditbetyg och konsumtionsmönster lagras ofta i AI-system. För att uppfylla kraven i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) är det avgörande att användare har möjlighet att anonymisera och radera denna data, förklarar Ayush.</p><p>Maskininlärning, en gren av AI, gör det möjligt för datorer att lära sig från stora datamängder. Den används bland annat för att förutsäga sjukdomar, identifiera riskgrupper för exempelvis diabetes eller hjärtsjukdom, samt upptäcka finansiellt bedrägeri. Trots sin kraftfullhet innebär dessa system stora utmaningar när det gäller dataintegritet.</p><p>Ayushs forskning introducerar maskinavlärning det vill säga metoder som gör det möjligt för AI-system att verkligen glömma data – även efter att den använts för att träna en modell. Hans lösningar fungerar både i centraliserade miljöer, där all träningsdata lagras på en server, och i decentraliserade miljöer som federerad inlärning, där användare bidrar med modelluppdateringar utan att dela rådata.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett steg närmare tillförlitlig AI</h2><p>– Maskinavlärning är inte bara användbart för att skydda personliga data. Det kan också användas för att ta bort upphovsrättsskyddat material, skadligt eller partiskt innehåll, och till och med illvilliga bidrag, säger han.</p><p>En lika viktig del av processen är att verifiera att data faktiskt har tagits bort. Ayush har även utvecklat granskningsmetoder som kan bekräfta om AI-system verkligen har glömt specifika data. Dessa metoder främjar transparens, ansvarstagande och förtroende.</p><p>De praktiska tillämpningarna av hans forskning är många. Teknikföretag kan till exempel personanpassa tjänster samtidigt som de följer GDPR, och banker kan samarbeta kring bedrägeribekämpning utan att exponera kunddata.</p><p>– Dessa verktyg är utformade för att stödja både användare och organisationer. De tar oss ett steg närmare att bygga AI-system som är säkra, rättvisa och tillförlitliga, säger Ayush.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mer om avhandlingen</h2><p>Måndagen den 26 maj försvarar Ayush Kumar Varshney, vid Institutionen för datavetenskap, sin avhandling med titeln "Navigating Model Anonymity and Adaptability". Disputationen äger rum kl. 10:00 i sal BIO.A.206, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Eyke Hüllermeier, Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.</p>/nyheter/ai-som-lar-sig-att-glomma--enligt-lagen-for-gdpr_12100982//nyheter/tora-holmberg-installerad-som-ny-rektor--las-talet-har_12100942/Tora Holmberg installerad som Umeå universitets rektor – läs talet härUnder Vårpromotionen, en av Umeå universitets två akademiska högtider, hyllas nya doktorer och jubeldoktorer. Under 2025 års ceremoni installerades också Tora Holmberg som Umeå universitets nya rektor. Fri, 23 May 2025 10:44:33 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ac58d4b8e6145e3a9241d688b14e094/varpromotion2025_dsc8602.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg i samband med rektorsinstallationen och sitt installationstal, under Vårpromotionen i Aula Nordica. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Under högtidsceremonin fick Tora Holmberg ikläda sig rektorskedjan med hjälp av Hans Adolfsson, universitetets tidigare rektor.</p><p>Rektorskedjan är ett tecken på ämbetets värdighet. Den är designad av guldsmeden Sigurd Persson, består av guld från Västerbotten och symboliserar Ume- och Vindelälvens forsande vatten, framtill syns tre renhuvuden på rad, omslutna av kunskapens hus. Kedjan är en gåva från Umeå stad och överlämnades första gången av kung Gustav VI Adolf för 60 år sedan, året då universitetet grundades.</p><p>I samband med installationen höll Tora Holmberg ett tal. Så här löd talet i sin helhet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Rektor Tora Holmbergs installationstal</h2><p style="padding-left: 40px;">"Fru landshövding, ärade rektorskollegor, bästa festföremål, kära lärare och studenter, övriga akademiska högtidsförsamling, mina damer och herrar. Dear English speaking guests. Varmt välkomna till Umeå universitets Vårpromotion. Detta är en glädjens dag och vi har samlats för att hylla våra nya doktorer och våra jubeldoktorer, som disputerade för 50 år sedan.</p><p style="padding-left: 40px;">Vad är ett universitet?</p><p style="padding-left: 40px;">Det är en fråga med många svar. Ordet universitet kommer från latinets universitas som betyder helhet. Det är en helhet som omfattar lärare, studenter och alla andra som arbetar och verkar vid vårt universitet. Historikern Johan Östling skriver att ett universitet är en institution för avancerad kunskap, vilket ger en vink om att det är viktiga och avgörande frågor som vi ägnar oss åt. Betänk bara synonymerna till ordet avancerad – utvecklad, djärv, sofistikerad, utmanande och kvalificerad.</p><p style="padding-left: 40px;">Vetenskap ska drivas av nyfikenhet för det okända och akademisk kunskap ska inte vara tillrättalagd eller insmickrande. Forskningsproblem formuleras i relation till sådant vi just nu inte känner till eller förstår. Det handlar om att finna svar på vår tids utmaningar, men våra resultat kan vara tidlösa. Ofta, men inte alltid, väljs forskningsfrågor utifrån samhällsutmaningar. Däremot är det alltid vetenskapliga normer och fastslagna kriterier som avgör vad som är värt att beforska. Och det är med hjälp av våra vetenskapliga metoder som vi försöker förstå det vi ser. I slutändan är det utifrån dessa kriterier och metoder som vi tillsammans avgör vad som är vetenskaplig kvalitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e63a0ee7-5363-4b65-b7b4-7ea6007c2368" data-contentname="Bildspel">{}</div><p style="padding-left: 40px;">Detsamma gäller våra utbildningar. Dessa bygger på all den forskning som redan har genomförts, men också på den som sker idag. Det som förmedlas och bearbetas på våra utbildningar bygger på systematisk kunskapsinhämtning och att lärarna har akademisk kompetens. Och det finaste som finns – och jag tror jag kan tala för alla lärare här inne – är när man ser hur en student förstår ett sammanhang som tidigare varit dunkelt. Det tänds ett alldeles särskilt ljus i blicken. De insikter som kommer med ett vetenskapligt förhållningssätt och avancerad kunskap rustar studenter för det fortsatta livet.</p><p style="padding-left: 40px;">Universitetet har också ett demokratiskt uppdrag! Tillsammans med fri press, fri konst och ett oberoende rättsväsende, är den fria akademin en hörnsten i varje demokrati. Vi har en särskild roll och ett särskilt ansvar för kunskapsförmedling och upprätthållandet av fredliga och demokratiska samhällen. Konsten, journalistiken och vetenskapen har något gemensamt, vi bidrar till nya perspektiv och ny kunskap. Vi ställer kritiska frågor och uppmanar till innovation och ifrågasättande. Helt avgörande värden i en demokrati. Därför är det en mycket oroande utveckling vi just nu ser utspela sig i USA – att universitet attackeras, journalister tystas, kultur censureras och domstolar ifrågasättas.</p><p style="padding-left: 40px;">Den politiska filosofen Hannah Arendt skrev på 1950-talet om lögnens förödande roll i totalitära samhällen. Lögnen är inte i första hand till för att vi ska tro på den, utan för att få oss att sluta tro på någonting överhuvudtaget. Men ett folk som inte längre kan skilja en lögn från sanning, kan inte heller skilja mellan rätt och fel. Med ett sådant folk, säger Arendt, kan du göra vad som helst.</p><p style="padding-left: 40px;">Ett universitets viktigaste uppgift är att vinna och förmedla kunskap, sanning och upplysning via forskning och utbildning. På detta sätt motverkar vi lögnen och totalitära krafter, var i världen vi än befinner oss. För akademin är global. Vi är en del i en internationell gemenskap som verkar för öppenhet. När lögnen breder ut sig, ska vi vaccinera med kunskap. När världen sluter sig, ska vi som universitet öppna oss ännu mer!</p><p style="padding-left: 40px;">Universitetet som helhet bär också en annan betydelse som är viktig: en bredd.</p><p class="quote-center" style="padding-left: 40px;">Rätt vårdad rymmer bredduniversitetet en potential som gör summan mycket större än delarna.</p><p style="padding-left: 40px;">I Umeå har vi förmånen att vara ett bredduniversitet. Runt campusdammen samlar vi medicin och hälsa, teknik och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och konst. Jag är övertygad om att ämnesbredden är en styrka. Den gör det möjligt att betrakta forskningsproblem ur flera olika perspektiv och genom att kombinera dessa finna nya svar. Den gör det möjligt att bedriva och utveckla utbildning som rustar människan och bidrar till bildning. Rätt vårdad rymmer bredduniversitetet en potential som gör summan mycket större än delarna.</p><p style="padding-left: 40px;">Kära promovendi! Aristoteles inleder sin skrift Metafysiken med orden 'Alla människor begär av naturen att veta'. Denna drivkraft har fört er hit. Om en av de stora ljusglimtarna är att se hur studenter upptäcker världen, så är den andra att få förmånen att följa en doktorands projekt från ax till limpa. Hur idéer växer fram och prövas. Ibland besvikelse, men ofta lyckorus. Det är få intellektuella resor som är så värdefulla.</p><p style="padding-left: 40px;">När ni nu promoveras vid Umeå universitet, hör ni till en avancerad kunskapsinstitution verksam här och i hela världen. Ni har med hjälp av talang och inte minst genom idogt arbetet slutfört en forskarutbildning och vad ni än kommer göra efter detta, kom ihåg ert alma mater. Ni är alltid välkomna tillbaka till ert universitet!"</p>/nyheter/tora-holmberg-installerad-som-ny-rektor--las-talet-har_12100942//nyheter/tva-rektorer-lamnar-snart--men-stannar-kvar_12100875/Två rektorer lämnar snart – men stannar kvarI slutet av terminen kommer delar av ledningen vid Umeå universitet att bytas ut och två som lämnar är den nuvarande prorektorn Katrine Riklund samt Dieter Müller, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning. De har arbetat tillsammans i ledningen i nio år och avtackades för sina stora och viktiga insatser vid en mottagning i Rotundan vid Umeå universitet.Mon, 26 May 2025 10:59:55 +0200<p>– Jag är övertygad om att många av er som är här idag skriver under på att ni har olika styrkor och olika personligheter, men ni har verkligen kompletterat varandra på ett sätt som gör summan större än delarna, sa universitetsdirektör Hans Wiklund när han som en av många talare försökte summera deras insatser.</p><p>En annan som ville säga några ord var rektor Tora Holmberg, som deltog genom ett inspelat tal då hon var i Portugal på uppstarten av Umeå universitets EU-allians EC2U.</p><p> – Det har ju varit en speciell situation att komma in som ny rektor i en befintlig ledningsgrupp, men ni har verkligen på ett bra sätt lotsat mig in i det mysterium som Umeå universitet utgör, sa rektor Tora Holmberg bland annat och önskade de båda lycka till och poängterade att de ju kommer att ses även framåt.</p><h3>Videohälsningar från rektorer på resa</h3><p>Även Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, var i Portugal och uttryckte i sin videohälsning hur väl mottagen hon blev när hon startade sin tjänst i början 2023:</p><p>– Ni har varit en bas i vår ledning under en lång tid, ni har satt plattformen så att vi andra enkelt har kunnat navigera; vad är det som är aktuellt, vad är det som är på gång? Det har varit en väldigt stor trygghet, ni har även varit väldigt välkomnande mot mig när jag kom in som ny i ledningsgruppen!</p><p>Andra som också talade var Peter Sköld som är professor i historia, samisk kultur och samhällsutveckling vid Umeå universitet, och även rektors rådgivare i arktiska och internationella frågor samt ceremonimästare. Den tillträdande vice ordföranden för Umeå Medicinska Studentkår Benjamin Blecher tog till orda och tackade för gott samarbete utifrån studentkårernas perspektiv.</p><p>Hans Wiklund fick knyta ihop säcken med några avslutande ord:</p><p>– Det har varit roligt, ibland utmanade, men alltid utvecklande. Jag vet att många andra delar samma positiva bild. Så, å Umeå universitets vägnar vill jag uttrycka vårt varmaste tack för era fantastiskt fina insatser – och önska varmt lycka till i kommande uppdrag!</p><h3>Avslutade med framåtsyftande tacktal</h3><p>Därefter fick prorektorn Katrine Riklund samt vicerektor Dieter Müller tacka alla som kom och Katrine Riklund avslutade de bådas tal med en framåtsyftande hälsning:</p><p>– Det är förstås en massa saker vi har gjort och utfört, men jag skulle bara vilja skicka med till de som tar över, att ingenting är färdigt! Utan utmaningarna fortsätter. Var konstruktiva och kritiska. Vi kan alltid bli bättre!</p><p>– Ja, stolt men inte nöjd, fyllde vicerektor Dieter Müller i innan avtackningen övergick till personliga tack och mingel.</p><p>Formellt byte av ledningen blir det den 1 juli 2025 och då tillträder Katrine Riklund som dekan för den Medicinska fakulteten och Dieter Müller går tillbaka och fortsätter sin forskning vid Institutionen för geografi.</p><p>Ny prorektor från 1 juli är Patrik Danielson, professor och överläkare vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi, och sedan 2017 dekan för den Medicinska fakulteten på Umeå universitet. Vicerektor för forskning blir Thomas Olofsson som bland annat bland har arbetat som prefekt vid Arkitekthögskolan, Designhögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Thomas Olofsson har även arbetat som forskningsledare, med förvaltning av forskningsinfrastrukturer och med grundutbildning på både grundläggande och avancerad nivå och forskarutbildning.</p>/nyheter/tva-rektorer-lamnar-snart--men-stannar-kvar_12100875//nyheter/laura-bacete-cano-utsedd-till-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi_12100337/Laura Bacete Cano utsedd till ny ledamot i Sveriges unga akademiHon vill vara med och forma framtidens akademiska landskap och lyfta fram vikten av forskning inom växtcell- och molekylärbiologi. Laura Bacete Cano, universitetslektor vid Umeå universitet och ledare av en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre, är en av åtta nya ledamöter som har valts in i Sveriges unga akademi. I sin nya roll kommer hon att engagera sig i forskningspolitiska frågor, inspirera unga genom utåtriktade aktiviteter och bidra till akademins olika initiativ.Fri, 30 May 2025 15:34:47 +0200<p><em><strong>- Grattis till invalet! Vad betyder det för dig att bli ledamot i Sveriges unga akademi?</strong></em></p><p>Det betyder väldigt mycket, både professionellt och personligt. Jag ser det som en möjlighet att samarbeta med forskare från olika områden och att delta i samtal som sträcker sig bortom min egen forskning. Det är också ett sätt att påverka hur den akademiska miljön utvecklas, både i Sverige och internationellt.</p><p><em><strong>- Vad motiverade dig att ansöka om att bli ledamot?</strong></em></p><p>Jag drogs till akademins sätt att samla forskare från olika discipliner för att arbeta med frågor som är viktiga för både vetenskapen och för samhället. Fokuset på forskningspolitik, samhällsengagemang och internationellt samarbete kändes som en bra matchning för den typ av arbete jag vill göra vid sidan av min forskning. Det är ganska ovanligt att hitta en plattform där man kan föra den typen av samtal över disciplingränserna på ett strukturerat men öppet sätt.</p><p>Jag märkte också att det saknades representation från mitt forskningsområde - växtcell- och molekylärbiologi. Det är ett fält som är avgörande både för grundforskning och för praktiska utmaningar som hållbart jordbruk och klimatanpassning. Sverige har stark forskning inom området, så det kändes viktigt att bidra med det perspektivet.</p><p><em><strong>- Vilket ansvar innebär det att vara ledamot?</strong></em></p><p>Det finns en tydlig förväntan att man ska vara aktiv, vilket jag verkligen uppskattar. Under de kommande månaderna kommer jag att delta i flera möten runt om i Sverige. Dessa träffar är kärnan i akademiens arbete och det är där idéer föds och beslut tar form. En sak som jag verkligen gillar är att nya ledamöter uppmuntras att bidra direkt, oavsett om det handlar om att delta i policydiskussioner, utåtriktade aktiviteter eller utveckling av nya initiativ. Det känns som en väldigt öppen och tillämpad miljö.</p><p>En annan viktig del för mig är att förbättra min svenska. Även om de andra ledamöterna gärna pratar engelska när det behövs, är svenska akademins huvudsakliga arbetsspråk. Jag ser verkligen fram emot att få använda språket mer och utvecklas i den här rollen. Det känns som en fantastisk möjlighet att lära sig i en stödjande miljö.</p><p class="quote-left">Jag tycker att forskare har ett ansvar för att kommunicera med allmänheten.</p><p><em><strong>- Kommer du att engagera dig i dialog med allmänheten eller beslutsfattare?</strong></em></p><p>Ja, absolut. Jag tycker att forskare har ett ansvar för att kommunicera med allmänheten, och jag har tidigare varit involverad i sådana initativ. Men det jag ser mest fram emot nu är möjligheten att få direktkontakt med beslutsfattare. Det är inte något som alltid är lätt i den akademiska vardagen. Jag är särskilt intresserad av frågor som rör stöd till forskare, hur vi utvärderar vetenskapligt arbete och hur vi skapar en akademisk miljö där människor vill stanna kvar. Jag vill också lyfta hur långsiktigt tänkande och vetenskaplig evidens kan få större genomslag i politiska beslut (till exempel när det gäller nya genomiska tekniker inom jordbruket). Jag uppskattar också att akademins internationella arbete och ser fram emot att bidra med mina egna nätverk och erfarenheter.</p><p><em><strong>- Vad ser du mest fram emot under din tid i akademin?</strong></em></p><p>Att få arbeta med engagerade människor som brinner för liknande frågor, även om de kommer från helt olika forskningsfält. Akademin verkar vara en unik plats där man har tid och frihet att diskutera hur vetenskap fungerar, hur den kan förbättras och vilken roll den spelar i samhället. Jag ser också fram emot de personliga mötena och att lära känna kollegor från andra discipliner. Jag tror att sådana samtal kan leda till oväntade idéer och samarbeten, vilket är något som jag verkligen värdesätter.</p><p><em>Laura Bacete Cano, ursprungligen från Spanien, är sedan 2023 biträdande universitetslektor vid Umeå universitet och leder en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre. Hennes forskning fokuserar på hur växter uppfattar och upprätthåller sina cellväggar – särskilt under tillväxt, utveckling och som svar på miljöstress. </em><em>Efter att ha disputerat 2018 flyttade hon till Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim för en postdoktoral tjänst. Laura Bacete Cano har tilldelats forskningsanslag från både Norges forskningsråd och Vetenskapsrådet i Sverige. Hon är dessutom meduppfinnare på ett europeiskt patent som rör strategier för att stärka växters hälsa och motståndskraft.</em></p><p><a href="https://sverigesungaakademi.se/pressmeddelande/atta-nya-toppforskare-till-sveriges-unga-akademi/"><strong>Länk till det officiella pressmeddelandet från Sveriges unga akademi</strong></a></p>/nyheter/laura-bacete-cano-utsedd-till-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi_12100337//nyheter/ai-policy-lab-kommer-universitetslarare-att-bli-overflodiga_12100432/The AI Policy Exchange Forum (AIPEX): Kommer universitetslärare att bli överflödiga i AI-eran?Elin Kvist vid Sociologiska institutionen och Fellow på AI policy lab och har publicerat en text på The AI Policy Exchange Forum (AIPEX) som handlar om hur generativ AI påverkar universitetslärarens roll.Fri, 23 May 2025 12:19:22 +0200<p><p>AI Policy Lab vid Umeå universitet är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som fokuserar på hur artificiell intelligens (AI) påverkar samhället och hur styrning och policy kan utformas för att hantera dessa effekter på ett ansvarsfullt sätt. Centret leds av professor Virginia Dignum, en internationellt erkänd expert inom ansvarsfull AI, och är delvis finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p><p><strong>Läs Elin Kvists inlägg här</strong>: <a href="https://aipolicylab.se/2025/05/22/will-university-teachers-become-obsolete-in-times-of-ai/">https://aipolicylab.se/2025/05/22/will-university-teachers-become-obsolete-in-times-of-ai/</a></p>/nyheter/ai-policy-lab-kommer-universitetslarare-att-bli-overflodiga_12100432//nyheter/rekordstort-antal-disputationer-vid-institutionen-for-datavetenskap-_12100284/Rekordstort antal disputationer vid institutionen för datavetenskapInstitutionen för datavetenskap vid Umeå universitet har växt i rekordfart under de senaste åren. Nu bär satsningarna frukt, med hela sju disputationer inom loppet av tre veckor. – Det är ett anmärkningsvärt bevis på institutionens blomstrande forskningsmiljö. Vi är oerhört stolta över våra doktorander och deras prestationer, säger professor Frank Drewes, prefekt vid institutionen för datavetenskap. Mon, 02 Jun 2025 10:32:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7d041b8326dd4ee4aa29a97e9c8848bb/frank_drewes.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flera talangfulla doktorander vid institutionen för datavetenskap som nu försvararar nu sina arbeten. – Vi är oerhört stolta över våra forskare och den livskraftiga akademiska miljö som de bidrar till att upprätthålla, säger professor Frank Drewes, prefekt vid institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div></div><div class="bildText"> </div></div><p>Medan många organisationer stod inför osäkerhet under pandemin, genomförde institutionen för datavetenskap en strategisk satsning på talanger – ett beslut som nu börjar ge resultat. <br>– Vi gratulerar Mariam Taha, Ayush Kumar Varshney, Maarten Jensen, Lidia Kidane, Sonakshi Garg, Emil Häglund och Charles Meyers till att ha nått detta viktiga steg i sina akademiska resor. Deras arbete spänner över ett brett spektrum av banbrytande ämnen, vilket återspeglar avdelningens breda expertis och engagemang för innovation, säger <a href="~/link/8d61155f1de64f248dd69815ea48bf84.aspx">Frank Drewes</a>, prefekt vid institutionen för datavetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Långsiktig vision</h2><p>Han menar att disputationerna inte bara är ett firande av individuella prestationer utan också en återspegling av institutionens långsiktiga vision. <br>– Vi är oerhört stolta över våra forskare och det livaktiga akademiska samhälle som de bidrar till att upprätthålla.</p><h3>Följ disputationerna</h3><p>Doktoranderna försvarar sitt arbete under maj och juni månad. Varmt välkommen att lyssna!</p><ul><li><a href="~/link/2198a3e20ee04c6282337f35c6998714.aspx">Mariam Taha</a><strong>, </strong>“Probabiliska materiska rum för maskininlärning: data- och modellrum”. Fredagen den 23 maj klockan 09.00. Mer information hittar du <a href="~/link/281bd70c5c9f465ab2e02f463285fee1.aspx">här.</a> Länk till avhandlingen finns <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1954823">här</a>. <br><br></li><li><a href="~/link/9bd2ca460c4f40c6ae26f4b7e838d5f0.aspx">Ayush Kumar Varshney</a>, “Navigation inom modellanonymitet och anpassningsförmåga”. Disputationen hålls den 26 maj, klockan 10:00 - 14:00. Mer information hittar du <a href="~/link/2d09b31908a041f1a97254fda2e522b5.aspx">här.</a> Länk till avhandlingen finns <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1954774">här.</a> <br><br></li><li><a href="~/link/0c25de726b474215aea464b926b7a3cf.aspx">Maarten Laurits Jensen,</a> "Dynamisk kontextkänsligt beslutsfattande för sociala simuleringar: Balansering av skalbarhet och realism." Tisdagen den 27 maj klockan 13:00 - 17:00. Mer information hittar du <a href="~/link/1d741365ea7b49a99a6bd86a4db5f798.aspx">här</a>. Länk till <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1955085">avhandlingen</a>.<br><br></li><li><a href="~/link/2e3cd44e029544828a8ef0e691d2b4bd.aspx">Lidia Kidane,</a> "Noggrann och effektiv prediktering av last för resurshantering i datormoln". 30 maj klockan 13:15 - 17:00. Mer information hittar du <a href="~/link/5d2b505c723542fd8a61980ae380b75d.aspx">här</a>. Läs avhandlingen <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1956902">här.</a><br><br></li><li><a href="~/link/4b979954eed6429fb43a9ab433a4c51a.aspx">Sonakshi Garg</a>, "Överbrygga AI och datasekretess: lösningar för högdimensionell data och grundmodeller". Måndagen den 2 juni klockan 09:00 - 14:00. Mer information hittar du <a href="~/link/49cb5c0d9c1e4b5f994495586eb6c2fc.aspx">här</a>. Läs avhandlingen <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1955416">här.</a><br><br></li><li><a href="~/link/dd97344c356649848ed2bf226ce3ca3f.aspx">Emil Häglund,</a> "Kontextuell Intelligens: AI för riktad marknadsföring".  Torsdagen den 5 juni klockan 10:00 - 13:00. Följ disputationen <a href="~/link/06b9848f928f4568bacac542c0a08f50.aspx">här.</a> Länk till <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1955463">avhandlingen</a>.<br><br></li><li><a href="~/link/f0cd46ffe89c42f3beb191917774ed6c.aspx">Charles</a><a href="~/link/f0cd46ffe89c42f3beb191917774ed6c.aspx"> Meyers</a>, "Verifiering och validering för tillförlitlig maskininlärning". Onsdagen den 11 juni klockan 13:15 - 17:00. Följ disputationen <a href="~/link/9f3529ee162d45a28a71232faa4151ea.aspx">här.</a> (Länk till avhandlingen publiceras senare)</li></ul>/nyheter/rekordstort-antal-disputationer-vid-institutionen-for-datavetenskap-_12100284//nyheter/thomas-olofsson-utses-till-vicerektor-for-forskning_12099786/Thomas Olofsson utses till vicerektor för forskningRektor Tora Holmberg har utsett professor Thomas Olofsson till vicerektor för forskning från och med den 1 juli 2025. Thomas Olofsson är idag professor i energiteknik och är verksam vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Fri, 23 May 2025 08:31:21 +0200<p>Thomas Olofsson har bred och lång erfarenhet av flera chefs- och ledaruppdrag, bland annat som prefekt vid Arkitekthögskolan, Designhögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Han har också arbetat som forskningsledare, med förvaltning av forskningsinfrastrukturer och med grundutbildning på både grundläggande och avancerad nivå och forskarutbildning.</p><p>– Thomas har mycket god och bred erfarenhet och kunskap om utbildning och forskning vid universitet. Han har också värdefulla erfarenheter genom sina olika uppdrag som prefekt, vilket är ett perspektiv som är viktigt för vår akademiska verksamhet, säger Tora Holmberg.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b90f8c7f3d44fbf9ade90449edafb58/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, tillträdande vicerektor för forskning. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Thomas Olofsson har erfarenhet av att utveckla och leda forskning och forskningsinfrastrukturer även på andra lärosäten i Sverige och USA samt i näringslivet. Han har arbetat med forskningsinfrastrukturer som en del av sin experimentella forskning.  Ett område som han också ser som viktigt är att etablera verksamhet och samverkan med partners som kompletterar och förstärker varandra, och som i sin tur kan ge tillgång till olika nätverk med företag, myndigheter och andra infrastrukturer.</p><p>Inom akademin har Thomas Olofsson i 25 år arbetat med strategisk finansiering av både doktorandprojekt och tid för seniora forskare genom att parallellt söka och få anslag från både forskningsråd och regionala fonder med EU-medel.</p><p>– Thomas erfarenheter av alla aspekter av extern forskningsfinansiering är också omfattande. Genom att både att söka, erhålla och genomföra forskning tillsammans med internationella nätverk och att delta i utvärderingar av forskningsansökningar både nationellt och internationellt, som till exempel för EU-kommissionen, har han goda kunskaper även inom detta område, säger Tora.</p><p>Uppdraget som vicerektor gäller för perioden 1 juli 2025–30 juni 2031.</p>/nyheter/thomas-olofsson-utses-till-vicerektor-for-forskning_12099786//nyheter/malin-andersson--arets-idrottsalumn-2024_12099739/Malin Andersson – Årets Idrottsalumn 2024Med en lång karriär inom svensk idrott och ett passionerat engagemang för utveckling, ledarskap och förändring tilldelas Malin Andersson utmärkelsen Årets Idrottsalumn 2024. Thu, 22 May 2025 20:10:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01982ddec2584ad3a0153164fce9d285/malin_andersson_2504022.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alumn Malin Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Andersson</span></div></div><p>Malin Andersson har tidigare läst Idrottspedagogprogrammet vid Umeå universitet och gör en betydande insats för svensk idrott i sitt nuvarande arbete. Hon tilldelas utmärkelsen Årets Idrottsalumn 2024 med följande motivering:</p><p><em>Malin Andersson, du är en inspirerande person som efter din examen från Idrottspedagogprogrammet (1992–1995) gjort betydelsefulla insatser för svensk idrott. Du har en imponerande yrkeskarriär där du verkat i framstående roller inom såväl idrottsrörelsen som i den offentliga sektorn. Ditt arbete inom Svenska Innebandyförbundet, som chef på RF-SISU, din roll som strateg och förändringsledare i Täby kommun och senast som idrottschef i Lidingö Stad vittnar om din förmåga att driva utveckling och förändring. År 2024 återvände du till idrottsrörelsen som utvecklingschef på Svenska Ishockeyförbundet, där din erfarenhet och ditt visionära ledarskap kommer att vara en viktig tillgång för fortsatt utvecklingsarbete av svensk ishockey.</em></p><p><em>Du har en unik förmåga att kombinera strategiskt tänkande med att skapa engagemang och delaktighet hos dina medarbetare och samarbetspartners. Din analytiska förmåga, breda kompetens och genuina vilja att stärka idrottens betydelse i samhället gör dig till en ovärderlig resurs inom svensk idrott. Utöver din yrkeskarriär har du även varit en engagerad ideell ungdomsledare, vilket understryker din passion och dedikation till idrotten.</em></p><p><em>Du är en förebild för både nuvarande och framtida idrottsstudenter och en mycket värdig mottagare av Årets Idrottsalumn 2024.</em></p><h3> Hedrad och rörd pristagare</h3><p>Utmärkelsen delades ut i samband med Idrottshögskolans nätverksdag den 21 maj.</p><p>–Jag känner mig hedrad, men kanske framförallt rörd och tacksam. Den här utmärkelsen får mig att blicka tillbaka på mitt yrkesliv och reflektera över allt jag fått uppleva och vara med och bidra med. Om jag räknar rätt har jag arbetat 28 år inom idrottsrörelsen, viket i sig är lite hissnande, det skapar en genuin stolthet, säger Malin Andersson.</p><h3>Ett liv i idrottens tjänst</h3><p>Sedan sin examen från Idrottspedagogprogrammet har Malin haft ledande roller inom både den organiserade idrottsrörelsen och offentlig sektor. För några månader sedan tillträdde hon tjänsten som utvecklingschef hos Svenska Ishockeyförbundet, en roll som verkligen drar nytta av hennes breda erfarenhet.</p><p>Genom åren har Malin haft chefsuppdrag inom RF-SISU och Svenska innebandyförbundet samt strategiska roller i Täby kommun och Lidingö stad. Gemensamt för alla hennes uppdrag är ett tydligt fokus på utveckling.</p><p>–Jag har haft förmånen att arbeta på flera nivåer inom idrottsrörelsen, vilket succesivt byggt min förståelse och gett mig nya insikter och arbetssätt. Tiden inom kommunal sektor har också gett viktiga perspektiv på idrottens roll i samhället. Med fler pusselbitar i ryggsäcken känns det meningsfullt att återvända till ett specialidrottsförbund och få dra nytta av alla kort jag har i leken. Allt i från idrottspolitiskt arbete till organisationsutveckling som möjliggör utveckling på lokal nivå – där idrotten finns.</p><p>Hennes hjärtefrågor inom idrottsrörelsen kretsar kring att bidra till organisationer som arbetar smart och effektivt. Hon berättar att hon trivs med komplexa frågor och system och drivs av förändringsarbeten.</p><p>Parallellt med sin yrkeskarriär har Malin också haft ideella uppdrag på alla nivåer, från förening, specialdistriktsförbund till specialidrottsförbund. Hon har dessutom varit ledare på golvet, där hon mött barn och ungdomar i praktiken -något hon beskriver som mycket värdefullt.</p><h3>Studietiden – bred kunskap och starka minnen</h3><p>Malin studerade på Idrottspedagogprogrammet under åren 1992–1995 och beskriver ofta sina år i Umeå som några av de bästa i livet. Valet av utbildning har hon aldrig ångrat, tvärtom har tacksamheten över programmets bredd vuxit med åren.</p><p>–Det som då kunde kännas brett och ibland lite otydligt vad det skulle leda till, är i dag det jag värdesätter allra mest i utbildningen. När jag nyligen bläddrade igenom mina gamla kursanteckningar slog det mig hur mycket jag lärde mig. Perspektiv som jag använder än idag, berättar Malin.</p><p>Hon minns särskilt kurserna med PG Fahlström och Staffan Karp, två fantastiska förebilder som fortfarande påverkar henne och hennes syn på idrott och omvärld. Även Eva Olofsson, som handledde henne vid flera tillfällen, lyfter hon fram för sin enorma erfarenhet och kunskap kring idrott och jämställdhet.</p><p>Malin ser tillbaka på studietiden med värme och upplever att utbildningen förberedde henne väl inför yrkeslivet.</p><p>–Jag vill verkligen understryka att det som kändes otydligt då, är självklart i dag. Det är just bredden av olika kurser och inslag som gjort att paletten är så omfattande. Sedan är yrkeslivet, inte minst inom civilsamhället, något som vi hela tiden är med och formar. Genom att vara nyfiken, driven och öppen för att förändra sina tankar och perspektiv är förutsättningarna enorma.</p><p>Det enda hon saknade, eller som det borde ha funnits mer av i utbildningen, var mer praktik inom förenings- och förbundsvärlden. Det hade kunnat ge ännu fler värdefulla instikter inför arbetslivet.</p><h3>Umeå en levande idrottsstad</h3><p>När Malin återvänder till Umeå väcks både glädje och vemod, minnena från studietiden gör sig påminda.</p><p>–Efter min studietid flyttade jag snabbt till Stockholm och fick faktiskt i det närmaste en chock. Det blev tydligt för mig vilka fantastiska förutsättningar som finns för idrotten i Umeå kommun. Under mina år i Umeå var jag själv aktiv som innebandyspelare, men jag hade också förmånen att uppleva idrott på högsta nivån inom flera sporter. Det fanns en stark idrottspuls i staden redan då, säger Malin.</p><h3>Råd till framtidens idrottsledare</h3><p>Till dagens idrottsstudenter vill Malin skicka med ett viktigt råd: förstå den ideella grund som idrottens vilar på och bygg erfarenheter tidigt, gärna genom eget engagemang i föreningslivet under studietiden.</p><p>–Mycket inom idrott och i samhället professionaliseras, men idrottsrörelsen är fortfarande en folkrörelse. Den bygger på demokrati och delaktighet, det är viktigt att förstå de strukturerna och kunna anpassa sig till dem, säger Malin.</p><p>Hon vill också uppmuntra till mod och nyfikenhet.</p><p>–Ta de chanser som dyker upp. Det första jobbet är viktigt att få – och att ta. Förutsättningarna kanske inte är perfekta eller inte exakt som du skulle önska, men jobbet ger en viktig plattform. Det är viktigt att få in den berömda foten.</p><h3>Framtiden i svensk ishockey</h3><p>Malin berättar att hon aldrig drivits av att göra en karriärplanering, hennes yrkesresa har formats av att hon tagit de chanser som dykt upp.</p><p>–Just nu känner jag mig glad och tacksam över att få arbeta med en idrott som på flera sätt är ny för mig. Ishockeyn har många likheter med alla andra förbund, men den har också en särskild kraft och en stark position i samhället. Det ger mig chansen att både lära mig mycket nytt och bidra med mina tidigare erfarenheter.</p><p>Hon lyfter fram vikten av att känna utveckling och mening i sitt arbete:</p><p>–Så länge jag känner att jag utvecklas och kan göra skillnad är jag nöjd. Det är dessutom en förmån att få verka i en miljö där det finns en genuin vilja till utveckling, förbundet verkligen vill ta tillvara på de erfarenheter jag har med mig. Jag kan se framför mig att jag kommer att arbeta inom svensk ishockey i många år framöver.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ead4b3a9-bcb9-400f-87fc-d15e8d87f4e2" data-contentname="Fakta Malin Andersson">{}</div>/nyheter/malin-andersson--arets-idrottsalumn-2024_12099739//nyheter/teknologin-som-utestanger-och-exkluderar_12099126/Teknologin som utestänger och exkluderarDigital teknik genomsyrar allt fler delar av samhället. Men hur påverkar den redan marginaliserade grupper? I sin doktorsavhandling undersöker Linnea Öhlund, doktorand i informatik, hur systemiskt förtryck tar sig uttryck i samspelet mellan teknik och samhälle, så kallade socio-tekniska system. Hon visar hur digital teknik kan både förstärka och motverka orättvisor.Thu, 22 May 2025 07:00:00 +0200<p>I centrum står det socio-tekniska systemen, hur systemiskt förtryck såsom marginalisering, diskriminering, och stigmatisering tar sig i uttryck genom digital teknik. Öhlunds forskning visar att digitala lösningar inte bara kan exkludera redan utsatta grupper, utan i vissa fall också bidra till att förankra eller förstärka förtryckande strukturer.</p><p>Ett exempel är äldre personer som utestängs från samhällstjänster när dessa digitaliseras. Ett annat rör människohandel för sexuella ändamål, där digitala plattformar spelar en allt större roll. Samtidigt undersöker avhandlingen hur digitalisering av samiskt kulturarv kan ske utan att befintlig diskriminering förstärks.</p><p>– Avhandlingen presenterar en teori för att bidra till känslighet i ämnet och förebygga att digital teknik skapar negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mot en mer rättvis och digital framtid</h2><p>Avhandlingen vilar på sex vetenskapliga artiklar inom det växande forskningsfältet Social Justice inom Human-Computer Interaction (HCI). Fältet kombinerar teknisk förståelse med socialt ansvar, och syftar till att utveckla digital teknik med rättvisa som mål.</p><p>Artiklarna undersöker bland annat rätten till samiskt kulturarv i digitala miljöer, hur ålderism kan förstärkas genom teknisk design, och behovet av socio-politisk medvetenhet för att motverka sextrafficking via digitala kanaler. Ett annat tema är hur digitala verktyg kan utformas för att stötta kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.</p><p>– Förhoppningen är att forskare, teknikutvecklare och beslutsfattare ska genom min forskning kunna se hur mycket makt som finns inom socio-tekniska system och att vi tillsammans behöver arbeta aktivt för att parera negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.</p><p>Trots ämnenas bredd förenas artiklarna av en gemensam utgångspunkt, att synliggöra och förstå hur digital teknik påverkar marginaliserade grupper. De visar också hur skadliga praktiker kan uppstå och upprepas i den digitala världen.</p><p>– Utan att vara känslig inför detta kan forskare, trots motsatt avsikt, bidra till systemiskt förtryck, säger Linnea Öhlund.</p><p>Forskningen riktar sig i första hand till forskare och utvecklare inom digital teknik. Men resultaten är också relevanta för grupper och individer som själva upplevt diskriminering och marginaliering, i såväl digitala som analoga sammanhang.</p><p>– Det är svårt att separera människors liv från digital teknik i dag. Den genomsyrar det mesta vi gör, och därmed också de orättvisor vi möter, säger Linnea Öhlund.</p>/nyheter/teknologin-som-utestanger-och-exkluderar_12099126//nyheter/astronauten-marcus-wandt-inspirerande-umeas-attondeklassare_12100304/Astronauten Marcus Wandt inspirerade Umeås åttondeklassareVilken utbildning krävs för att bli astronaut? Och varför åker man egentligen till rymden? Dessa och många fler frågor fick nära 500 åttondeklassare svar på under ett spännande möte med Marcus Wandt, Sveriges nyaste astronaut. Inför en nästan fullsatt Aula Nordica berättade Marcus om sin egen väg till att bli astronaut och sina upplevelser av att vistas i rymden ombord på den internationella rymdstationen ISS.Thu, 22 May 2025 11:22:16 +0200<p>Tisdagen den 13 maj samlades åttondeklassare från skolor i Umeå kommun i Aula Nordica på Umeå universitet, redo att lyssna, ställa frågor och låta sig inspireras av Sveriges nyaste astronaut, Marcus Wandt. <br>Marcus berättade om sin personliga resa – från militärtjänst och utbildningen till elektronikingenjör, till strids- och testpilot och hur han sedan blev uttagen till ESA:s astronaututbildning. Han betonade att det finns många vägar att gå för den som likt honom vill bli astronaut, men lyfte särskilt fram nyfikenhet och tron på sig själv som viktiga nycklar för att lyckas.</p><p>Med hjälp av filmklipp visade han hur vardagen kan ser ut i tyngdlöshet – hur man tränar, äter och sover – och delade med sig av sina personliga reflektioner från de 18 dagar han tillbringade ombord på den internationella rymdstationen ISS under 2024.<br><br>– Man måste träna minst två timmar varje dag där uppe, berättade Marcus. Och man får vänja sig vid att resurserna är begränsade. 97 procent av all vätska ombord återanvänds – så vi brukade skämta om att ”dagens kaffe är morgondagens kaffe”.</p><p>Efter föreläsningen fick eleverna chans att ställa frågor till Marcus. Frågorna handlade om allt från Marcus egna upplevelser och hur kroppen påverkas av tyngdlöshet, till rädslor och om varför man åker till rymden överhuvudtaget. Marcus svarade öppet och med stor entusiasm, till stor glädje för elever och lärare på plats.</p><h3>Möter elever i hela Sverige</h3><p>Föreläsningen var en del av en rikstäckande skolturné där Marcus Wandt träffar åttondeklassare vid utvalda Science Centers runt om i Sverige. Besöket i Umeå arrangerades av Curiosum Science Center vid Umeå universitet i samarbete med ESERO Sverige – ett initiativ från ESA och Rymdstyrelsen.<br><br>– Att vi kunde möjliggöra att så många elever fick möta Marcus Wandt och ta del av hans resa betyder otroligt mycket, säger Madelen Bodin, föreståndare för Curiosum. Det är precis sådana möten som kan tända gnistan för framtidens ingenjörer, forskare och upptäckare.<br><br></p><h3>LEGO-modell av ISS</h3><p>Avslutningsvis fick Marcus Wandt bygga de första bitarna i en LEGO-modell av den internationella rymdstationen ISS, för att lyfta fram Curiosums skolprogram Rymdingenjörerna som riktar sig till fritidsklasser och elever i yngre åldrar. Den färdiga modellen kommer att ställas ut och kunna beskådas av rymdintresserade besökare i Curiosums LEGO-verkstad.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5d466287-1a10-4489-b532-aca8fd779f10" data-contentname="Marcus Wandt, lego">{}</div>/nyheter/astronauten-marcus-wandt-inspirerande-umeas-attondeklassare_12100304//nyheter/holl-oppningsanforande-pa-konferens-om-vald-och-overgrepp-i-sapmi_12099802/Kristina Sehlin MacNeil höll öppningsanförande på konferens om våld och övergrepp i SápmiEn internationell konferensen om våld och övergrepp i Sápmi arrangerades i Bodö den 20 maj. Konferensen öppnades med en föreläsning av Kristina Sehlin MacNeil, forskare och biträdande föreståndare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning. Wed, 21 May 2025 15:18:54 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b49ed280-1ad4-46c7-b33b-5f7678773838" data-contentname="Bild nyhet bodö">{}</div><p>Den internationella konferensen "<em>Bygg broar, bryt mönster – tillsammans mot våld och övergrepp i Sápmi</em>" arrangerades 20 maj i Bodö, Norge. Syftet med konferensen var att stärka samverkan mellan aktörer, dela kunskap och erfarenheter samt vara en drivkraft för förändring i arbetet med att förebygga och bekämpa våld och sexuella övergrepp.</p><p>Konferensen inleddes med att Kristina Sehlin MacNeil höll en föreläsning om lateralt våld i urfolks- och lokalsamhällen.</p><p>– Jag var inbjuden för att tala om forskning kring lateralt våld i urfolks- och lokalsamhällen eftersom konferensens fokus låg just på våld i nära relationer och sexuella övergrepp. Lateralt våld, som handlar om hur grupper som upplever förtryck kan drabbas av inomgruppsliga konflikter där medlemmar slår mot varandra istället för mot förtryckaren, är ett relativt nytt begrepp för oss i Sápmi, även om det används i urfolksforskning i andra länder, berättar Kristina.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/280a1dc54e384cb194e6be6f22697840/ksm_bodo_2025.1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kristina Sehlin MacNeil håller öppningsföreläsning på konferens.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elen Ravna</span></div></div><p>Konferensen fungerar som en betydelsefull arena för erfarenhetsutbyte och samverkan, där lokala initiativ lyfts fram och nya strategier utvecklas för att möta utmaningar på både regional och nationell nivå.</p><p>– Det var enormt inspirerande att få tillbringa en dag tillsammans med både praktiker och forskare som alla ägnar sig åt att förebygga och motverka konflikter och våld. Den forskning som jag bedriver på svensk sida Sápmi är väldigt relevant även i Norge och det var både intressant och givande att få diskutera begreppet lateralt våld med kollegor där, och att knyta nya kontakter både för samverkan med organisationer och framtida forskningssamarbeten.<br><br></p><h3><a href="https://rvtsnord.no/kurs/bygg-broer-bryt-monstre-sammen-mot-vold-og-overgrep-sapmi/">Läs mer om konferensen</a> <em>Bygg broar, bryt mönster – tillsammans mot våld och övergrepp i Sápmi</em></h3><h3><a href="~/link/c67f1a0a845244649ef6f80319906a1a.aspx">Läs mer om Kristinas forskning</a> kring lateralt våld i urfolks- och lokalsamhällen.</h3><p> </p>/nyheter/holl-oppningsanforande-pa-konferens-om-vald-och-overgrepp-i-sapmi_12099802//nyheter/anna-rantala-utnamnd-till-excellent-larare-_12099768/Anna Rantala utnämnd till excellent lärare Anna Rantala, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, är en av dem som utnämnts till excellent lärare vid Umeå universitet år 2024. Vid en ceremoni i Lärarhuset fick hon motta guldnålen tillsammans med sina kollegor. Anna Rantalas pedagogiska ansats grundar sig främst i ett sociokulturellt perspektiv vilket hon bland annat praktiserar genom att använda semivirtuella simuleringar för att träna rektorer i utmanande samtal. Thu, 22 May 2025 08:45:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/anna_och_nina.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Rantala, Statsvetenskapliga institutionen, och Nina Nilsson Rådeström, Juridiska institutionen, utnämnda till Excellenta lärare 2024 vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Rantal</span></div></div><h3>"Vandraren" ledde till forskarstudier</h3><p>Innan jag sökte forskarutbildning har jag arbetat som förskollärare i 16 år. Att jag hamnade inom akademin var inte direkt planerat eller något jag tänkt direkt på. När Ö-viks kommun tillsammans med lärarhögskolan i Umeå utlyste en doktorandtjänst funderade jag ett kort tag på att söka men gjorde det inte. När hon som fick tjänsten hade tackat nej ringde en rektor i förskolan mig och tyckte jag skulle söka. Efter att diskuterat med min dåvarande chef och fått rådet att gå hem och lyssna på Nordmans låt Vandraren skrev jag ihop en ansökan, vilket ledde till att jag blev antagen och påbörjade forskarutbildningen 2012.</p><h3>Vad utmärker enligt dig en excellent lärare?</h3><p>Jag tycker att en excellent lärare har en god uppfattning om sina pedagogiska utgångspunkter och kan diskutera och problematisera hur dessa påverkar undervisning och därmed också olika studenters möjlighet till lärande och utveckling.</p><h3><span style="font-size: 16.38px;">Pedagogiska utgångspunkt genomsyrar både utbildning och forskning</span></h3><p>Min pedagogiska utgångspunkt är förankrat främst i ett sociokulturellt perspektiv där lärande anses ske i ett socialt samspel med andra. Utifrån detta värnar jag mycket om studentinteraktiva inslag i min undervisning, exempelvis att deltagarna får diskutera och problematisera innehåll i föreläsningar tillsammans med andra och med mig som lärare eller att de står för innehållet till exempel genom att presentera omvärldsspaning eller att undervisningen grundas i deras frågeställningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d269b2e78eb49598c38a66799dcce1e/kollage_avatarer_anna_r.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel på avatarer från simuleringsverktyget TeachLive</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>TeachLive</span></div></div><p>Ett exempel är att vi i rektorsprogrammet använder oss av semivirtuella simuleringar med ett verktyg som heter TeachLive. Rektorerna får möta virtuella vårdnadshavare och lärare och träna på utmanande samtal. Det är en rektor som agerar åt gången medan övriga ser på. Dessa samtal ligger sedan till grund för reflektioner kring utmaningar och möjliga strategier som också konkret kan prövas i samtalen med de virtuella vårdnadshavarna och läraren.</p>/nyheter/anna-rantala-utnamnd-till-excellent-larare-_12099768//nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755/Nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakultetenÅrets hedersdoktorer vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, är Olof Kleberg och Anette Novak. De hedras för betydande bidrag till forskning, innovation, demokratisering och samhällsutveckling.Fri, 23 May 2025 09:47:17 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Olof Kleberg</h2><p>Fakulteten hedrar Olof Kleberg, f.d. chefredaktör för Västerbottens-Kuriren, för sin framträdande roll för att Umeåregionen fått en stark position såväl</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>publicistiskt som inom svenskt kulturliv, något som Umeå universitet har kunnat glädjas åt vid rekrytering av studenter, lärare och forskare. Hans intresse för utbildning och forskning har, tillsammans med ett engagemang för och kunskap om den nordiska och östeuropeiska samhällsutvecklingen, varit en inspiration för både akademin och det omgivande samhället. Kleberg har även under många år varit en mycket god vän till Statsvetenskapliga institutionen, såväl som gästföreläsare och sakkunnig, som inspiratör till forskare och lärare. I dessa tider när den akademiska friheten utmanas och forskningsetiska värden diskuteras, så bidrar han också med problematiserande förhållningssätt och skarpa analyser i frågor som berör både demokrati och samhälle. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Anette Novak</h2><p>Med titlar som generaldirektör för Statens medieråd, vd för Interactive Institute (senare RISE Interactive), vd för Svenska Filminstitutet och</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Birgersdotter </span></div></div><p>chefredaktör för Norra Västerbotten (Norran), hedras Anette Novak för sitt visionära ledarskap och tongivande kraft inom digital transformation, medieinnovation och demokratifrågor. Genom sina kunskaper om AI och digitalisering bidrar hon till både akademisk och industriell utveckling, och hennes omfattande nationella och internationellt nätverk främjar samverkan och samarbete mellan akademi och näringsliv. Novak medverkar till att stärka forskningens tillämpning i praktiken. Hennes arbete präglas av ett starkt fokus på teknikens samhällspåverkan och dess potential att stärka demokrati och yttrandefrihet, och hon har haft en stark röst i den offentliga debatten om AI:s etiska implikationer, behovet av reglering och hur tekniken kan användas för att stärka demokratin. Hennes bakgrund inom både journalistik och strategisk ledning gör att hon har en unik förmåga att kommunicera komplexa frågor på ett tillgängligt och engagerande sätt. </p>/nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755//nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772/Patrik Danielson utses till ny prorektor vid Umeå universitetUniversitetsstyrelsen har, på rektor Tora Holmbergs rekommendation, utsett Patrik Danielson till ny prorektor och rektors ställföreträdare för perioden 1 juli 2025–30 juni 2031. – Patrik har en gedigen och lång erfarenhet som chef och ledare vid universitetet. Han har också arbetat framgångsrikt med samverkan, något som är avgörande för att bedriva forskning och utbildning av god kvalitet, säger Tora Holmberg.Mon, 26 May 2025 10:03:12 +0200<p>Arbetet med att ta fram förslag till prorektor har varit en grundlig process. Tora Holmberg passade på att ta hjälp av samma rekryteringskommitté som universitetsstyrelsen satte samman för rekryteringen av ny rektor. På det sättet kunde processen och den redan upparbetade dialogen mellan hörandeförsamlingens presidium och rekryteringskommittén säkerställa en bra hantering.</p><p>Hörandeförsamlingen, under ledning av ordförande Richard Bindler, träffade Patrik Danielson den 12 mars för att ställa frågor och beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslaget till ny prorektor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillträdande prorektor Patrik Danielson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div></div></div><p>Patrik Danielson är professor i anatomi, överläkare i ögonsjukdomar och sedan 2017 dekan för den Medicinska fakulteten på Umeå universitet.</p><p>– Patriks ämnesmässiga bakgrund kompletterar också min roll på ett bra sätt. Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen och ser fram emot ett gott samarbete som kommer att ge de bästa förutsättningarna för Umeå universitet., säger Tora Holmberg.</p>/nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772//nyheter/amanda-rask-starker-upp-laget-pa-idrottshogskolan2_12099721/Amanda Rask stärker upp laget på IdrottshögskolanIdrottshögskolan välkomnar Amanda Rask i rollen som ny projektassistent och fystränare. Hon kommer bland annat att stötta universitetets elitidrottande RIU-studenter med träningsplanering och fysträning, bidra till utvecklingen av prestationslabbet och medverka i forskningsrelaterade insatser inom Idrottshögskolans kompetenscentrum. Wed, 21 May 2025 10:54:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f55e67e889f545f7861f83db01fce718/amanda_rask_2505.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolan välkomnar Amanda Rask i rollen som ny projektassistent och fystränare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Amanda Rask har en bakgrund som utbildad idrottsfysiolog och aktiv elitidrottare. Nu ser hon ser hon framemot att få använda sina erfarenheter för att stötta andra i deras resa mot hållbar prestationsutveckling.</p><p>–Jag har själv varit student vid Idrottshögskolan och vet vilken betydelse dubbla karriärer haft för mig. Det känns meningsfullt att få komma tillbaka i en ny roll där jag kan bidra med min kunskap, både praktiskt och teoretiskt, och samtidigt fortsätta utvecklas inom ett området jag brinner för, säger Amanda.</p><h3>Stark utbildningsbakgrund och egen erfarenhet som elitidrottare</h3><p>Med en kandidatexamen från Idrottsfysiologprogrammet och en kommande magisterexamen från Magisterprogrammet i idrottsmedicin har Amanda en stark akademisk grund. Hon lyfter särskilt fram hur Idrottsfysiologprogrammet gett henne en bred teoretisk förståelse för träning och hälsa samt praktisk erfarenhet av hur idrottsfysiologi tillämpas och testas i labbverksamhet.</p><p>–Min egen bakgrund som elitidrottare och elitidrottsstudent ger mig också en förståelse för vad idrottare går igenom under sin karriär, vilket jag tror är en stor tillgång i mitt arbete, säger hon.</p><h3>Tillsammans mot nya höjder</h3><p>I sin nya tjänst kommer Amanda Rask att arbeta nära universitetets RIU-studenter. Hon kommer bland annat kommer stötta dem i träningsplanering, hålla workshops och föreläsningar samt genomföra tester och träning i prestationsutvecklingslabbet.</p><p>–Jag ser fram emot att möta alla idrottare och vara såväl ett stöd som ett bollplank i deras idrottsliga utveckling. För mig är det viktigt att vara lyhörd och kunna anpassa träningsupplägget efter varje individs behov.</p><p>Amanda betonar att fystränarrollen handlar om att vägleda idrottare utifrån deras egna mål och drivkrafter. Hon ser labbverksamheten som ett värdefullt verktyg för att omsätta testresultat till träningsupplägg och identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden.</p><p>–Den största utmaningen blir att anpassa mitt stöd efter varje individs unika behov. Jag tror på att hitta kreativa och skräddarsydda lösningar för varje idrottare jag möter, säger Amanda.</p><h3>Hållbar prestationsutveckling</h3><p>För Amanda är det viktigt att skapa en träningsmiljö där det finns utrymme för att vara nyfiken, våga göra misstag och känna trygghet.</p><p>–Som idrottare har jag lärt mig vikten av att lyssna på kroppen, ha tålamod och träna smart. Det är viktigt för mig att inte kompromissa med den mentala eller fysiska hälsan, det tror jag är nyckeln till långsiktig framgång.</p><h3>Länk mellan träning, testdata och forskning</h3><p>Utöver det praktiska arbetet med träning kommer Amanda även bidra med forskningsadministration och utvecklingen av den testinfrastruktur som används inom Idrottshögskolans olika kompetenscentrum.</p><p>–Det känns inspirerande att få arbeta med människor som brinner för att stötta idrottare i deras dubbla karriärer, säger Amanda Rask.</p>/nyheter/amanda-rask-starker-upp-laget-pa-idrottshogskolan2_12099721//nyheter/klimatforandringar-hotar-kulturhistoriska-varden_12099730/Riksantikvarieämbetet: Klimatförändringar hotar kulturhistoriska värdenDet har blivit allt tydligare hur våra kulturhistoriska värden påverkas och riskerar förstöras av klimatförändringarna. På Riksantivarieämnetets webbplats intervjuas Philip Buckland, docent i miljöarkeologi vid Umeå universitet, om forskningsprojektet HerCul - Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden. Projektet har finansiering från Riksantikvarieämbetet.Wed, 21 May 2025 10:42:41 +0200<p>"Idag saknas system för vilka kulturvärden som ska prioriteras och vilka som ska tillåtas gå förlorade. Forskningsstudien vill både visa på hur de offentliga antikvariska företrädarna ser på prioriteringen och samtidigt skapa ett GIS-baserat beslutssystem kopplat till olika nationella databaser."</p><p><a href="https://www.raa.se/2025/05/klimatforandringar-hotar-kulturhistoriska-varden/" target="_top">Läs hela nyhetsartikeln på raa.se</a></p><p><a href="~/link/d858d25059fd4797b97cb8b7e50dbf86.aspx">Läs mer om forskningsprojektet HerCul - Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden</a></p><p><strong>Kontakt:</strong> <a href="~/link/fd6acd74e54346e2940d6f514b6d43f9.aspx">Philip Buckland</a></p>/nyheter/klimatforandringar-hotar-kulturhistoriska-varden_12099730//nyheter/vad-paverkar-konkurrensen-i-offentlig-upphandling_12099063/Vad påverkar konkurrensen i offentlig upphandling?Offentlig upphandling styr hur offentliga medel används, men alla krav som ställs i processen påverkar inte konkurrensen på samma sätt. I en ny avhandling visar doktorand Samielle Drake, vid Handelshögskolan, hur regler, rättsliga tvister och lokal marknadsstruktur formar vilka företag som deltar i upphandlingar, och till vilket pris.Wed, 21 May 2025 07:00:00 +0200<p>Varje år upphandlar svenska kommuner och myndigheter varor och tjänster för enorma summor pengar, motsvarande nästan en femtedel av landets BNP.</p><p>– Ändå saknas mycket kunskap om vad som påverkar deltagande och priser, och hur, säger Samielle Drake.</p><p>Vad styr vilka företag som väljer att lägga anbud? Och hur påverkas priset när offentliga aktörer ställer olika typer av krav? Det undersöker Samielle Drake i sin doktorsavhandling i nationalekonomi vid Handelshögskolan. Genom att kombinera teori med statistiska analyser av svenska upphandlingar bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur regler, krav, rättsliga processer och marknadsförutsättningar påverkar konkurrensen i offentlig upphandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Olika krav har olika utgång i upphandling</h2><p>Ett fokus i avhandlingen är hur olika typer av krav påverkar vilka företag som deltar, och till vilket pris. I en studie undersöks miljökrav inom städtjänster. Resultaten visar att vissa krav kan höja anbudspriserna eller minska antalet deltagare, medan andra krav inte har någon tydlig effekt på deltagandet, men ändå påverkar prisbilden.</p><p>En annan delstudie visar att det spelar stor roll när i upphandlingsprocessen ett krav ställs. Om ett krav gäller redan i anbudsskedet kan det avskräcka fler företag från att delta, medan krav som gäller först vid kontraktets genomförande främst påverkar priset.</p><p>– Vi har utvecklat en modell som visar hur olika typer av krav påverkar konkurrensen olika beroende på när de tillämpas, i anbudsfasen eller först när kontraktet ska genomföras, säger Samielle Drake.</p><p>Upphandlingar överklagas också. Men vad händer efter en sådan rättslig prövning? Avhandlingen visar att antalet anbudsgivare sjunker i efterföljande upphandlingar, särskilt bland små och lokala företag. En möjlig förklaring är att osäkerheten kring upphandlingsprocessen ökar, vilket gör det mindre attraktivt att lägga anbud.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lokal konkurrens påverkar möjligheterna för små företag</h2><p>I avhandlingens studeras även hur marknadsstrukturen påverkar deltagandet i upphandlingar. Forskningen visar att i kommuner där städmarknaden domineras av ett fåtal stora aktörer, har mindre företag svårare att delta och vinna kontrakt. Där konkurrensen är jämnare, gynnas små och medelstora företag.</p><p>– Samtidigt hittar jag att EU:s upphandlingsdirektiv från 2014, som bland annat avsåg att göra upphandlingarna mindre komplexa, mer transparenta och enklare för små och medelstora företag att delta i, har haft viss positiv effekt på små företags deltagande, men inte deras förmåga att vinna städkontrakt, säger Samielle Drake.</p>/nyheter/vad-paverkar-konkurrensen-i-offentlig-upphandling_12099063//nyheter/handelshogskolans-deltagande-i-svensk-handels-karriarforum_12099292/Handelshögskolans deltagande i Svensk Handels KarriärforumFyra studenter från Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handel och Logistik, tillsammans med Rickard Lindberg från Karriärcenter, fick möjlighet att delta vid Svensk Handels årsstämma och det efterföljande Karriärforumet. Dagen erbjöd tillfällen till mingel och lunchsamtal med både högt uppsatta representanter från detaljhandelsbolag och företagare inom handeln.Fri, 23 May 2025 10:08:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Svensk Handels årsstämma.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Under förmiddagen gavs en överblick över handelns utveckling i Sverige det senaste året, samt några intressanta framtidsspaningar. Eftermiddagens Karriärforum innehöll bland annat ett inspirerande inslag från Erika Lyko, medgrundare och produktutvecklare på Lyko. Hon berättade om företagets resa – från starten i Vansbro till börsnoterat bolag, som fortfarande har en stark lokal förankring som största arbetsgivare i orten. Ett fint exempel på företagandets positiva betydelse för en mindre ort.</p><p>Närvarande studenter fick även lyssna till Marcus Hartmann, Head of Public Affairs & Sustainability på H&M Region Norra Europa. Marcus gav en överblick över H&Ms hållbarhetsarbete där dom gärna såg att den europeiska processen med hållbarhetsredovisning (CSRD) skulle hålla uppe sin takt och implementation så att alla större företag som redan gjort grundjobbet också skulle få ut mervärdet av det. Marcus menade också vidare att transparens är bra, det kan förstås ge bakslag i media men ger då även inspel till förbättringar för berörda bolag.</p><p>Deltagande studenter från Civilekonomprogrammet med inriktning Handel och Logistik var Alice Lidström, Sarah Kheder och Simon Svensson.</p><p>Vad säger ni som studenter om att delta i den här typen av evenemang – och vad tar ni med er från dagen?</p><p><em>”Det var inspirerande att få möjligheten att delta på Svensk Handels årsstämma och karriärforum där handelns framtidsfrågor och utveckling diskuteras. Det gav både nya perspektiv och en känsla av att det vi studerar spelar stor roll och leder till spännande möjligheter framåt.”</em></p><p><em>"Det har varit ett nöje att få delta i ett mycket intressant och lärorikt evenemang. Jag har fått större insikter i dagens handel och de utmaningar som företagen står inför. Det var även inspirerande att få lyssna på två engagerade föreläsare och att få möjligheten att nätverka med inflytelserika personer inom handelsbranschen.”</em></p><p><em>”Det var väldigt givande att få lyssna in på många olika representanter från detaljhandeln och höra deras tankar. Det var även väldigt roligt att få möjlighet till att enskilt få prata med vissa av representanter som man annars inte hade fått möjlighet till.”</em></p>/nyheter/handelshogskolans-deltagande-i-svensk-handels-karriarforum_12099292//nyheter/arofyllt-pris-tilldelas-professor-terry-frank-bidleman_12099226/Ärofyllt pris tilldelas professor Terry Frank BidlemanProfessor emeritus Terry Frank Bidleman tilldelas the 2025 European Chemical Society Division of Chemistry & the Environment Career Award. Han får priset för sin banbrytande forskning som avsevärt ökat vår förståelse för hur långlivade organiska miljögifter sprids i naturen.Wed, 21 May 2025 14:08:27 +0200<p>I juni åker Terry Bidleman, professor emeritus vid kemiska institutionen vid Umeå universitet, till Belgrad för att motta priset the 2025 European Chemical Society Division of Chemistry & the Environment Career Award. Denna mycket prestigefyllda utmärkelse tilldelas vartannat år en uppskattad, internationellt erkänd miljöforskare som visat exceptionell akademisk skicklighet och engagemang för sitt forskningsområde. Priset delas ut i samband med den internationella konferensen om kemi och miljö som anordnas av European Chemical Society, ICCE.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d4d94952-6692-4671-b1e7-1530e29ba180" data-contentname="Terry Bidleman bild">{}</div><p>Professor Bidleman har en lång och framgångsrik karriär som forskare bakom sig. Hans forskning har främst rört hur organiska miljögifter sprids till polarområden, sjöar och hav. Redan 1988 publicerade han den banbrytande artikeln ”Atmospheric Processes”, i vilken han beskriver hur giftiga föreningar som DDT och PCB transporteras som partiklar och ångor i atmosfären och hur de avsätts i sjöar och hav. Artikeln, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”Environmental Sciences & Technology”, fick såväl forskare som beslutsfattare att förstå betydelsen av atmosfären vid spridning av ämnen till akvatisk miljö. Idag forskar professor Bidleman om kemikalier som orsakar växande problem i norra Östersjön och Arktis. Det omfattar förorenande kemikalier och vissa naturliga kemikalier som har oönskade egenskaper i fråga om persistens, bioackumulering och toxicitet (PBT). På senare tid har fokus legat på naturliga föreningar som produceras i havs- och terrestra miljöer och som har PBT-egenskaper.</p><p>Sedan 2011 är professor Bidleman verksam vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Mats Tysklind, professor i miljökemi vid samma institution, är mycket tacksam över det samarbete de haft under åren.</p><p>– Terry Bidleman har tillfört bred kunskap inom många relevanta forskningsområden inom den miljökemiska forskningen i Umeå. Han är också mycket omtyckt för inspirerande diskussioner om olika forskningsfrågor, inte minst bland yngre forskare och studenter, säger han.</p><p>Professor Bidleman har också varit mycket aktiv inom det strategiska forskningsprogrammet EcoChange.</p><p>– Terry Bidlemans bidrag till Ecochange har varit mycket värdefullt, speciellt när det gäller de tvärvetenskapliga aspekterna av miljökemi och marin ekologi. Han har initierat och genomfört flera betydelsefulla projekt, säger Agneta Andersson, professor och vetenskaplig koordinator för Ecochange.</p><p>Professor Bidleman kommer att hålla ett föredrag på Umeå marina forskningscentrum tisdagen den 27 maj. <a href="~/link/bb87f8ac58624ade99fdd45a38a36b5e.aspx">Mer information om föredraget finns här.</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b97961ae-7f01-480d-a927-6a48fbb935a9" data-contentname="Kontakta Terry B">{}</div>/nyheter/arofyllt-pris-tilldelas-professor-terry-frank-bidleman_12099226//nyheter/slojd-palt-och-pipor-av-salg_12099096/Slöjd, palt och pipor av sälgVid Umeå universitet finns ett rum där studenter från hela världen får lära sig mer om tidlösa hantverk, kulturhistoria och västerbottniska matvanor.Wed, 21 May 2025 10:37:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75cc6fdbad12477eaeb3dc2f849e63c6/palt_slojd_img_1936-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Undervisningen sker i en avslappnad miljö, vilket gör att samtalen ofta blir öppna och personliga</p><p><em>Swedish Sloyd</em> är en kvällskurs i träslöjd med fokus på täljning och traditionell västerbottnisk slöjdkultur berättar Magnus Wink, som är en av lärarna vid kursen som ges vid Umeå universitet och riktar sig till utbytesstudenter som läser olika program och kurser.</p><p>– Studenterna kommer från många olika länder och har ofta inte tidigare erfarenhet av slöjd. De väljer kursen för att få en inblick i svensk kultur och för att själva få prova på hantverk i en praktisk och kreativ miljö, säger Magnus Wink.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c3b6f23c-58c5-44b5-9eea-c952c1c21578" data-contentname="bildspel">{}</div><p>Han berättar vidare att man vill förmedla en bit av vårt kulturarv, särskilt kopplat till slöjd och hantverk. Genom att arbeta med händerna – tälja och forma trä – får studenterna en direkt upplevelse av slöjdens uttryck och betydelse.</p><p>– De får tillverka föremål som kniv, sked och krympburk, vilket gör att de både får prova praktiska tekniker och närma sig slöjdens kulturella och historiska sammanhang.</p><p>– Kursen är också en plats för möten mellan kulturer – vi uppmuntrar studenterna att reflektera över sitt eget kulturarv och en kväll delar de med sig genom korta presentationer, smaker eller små föremål hemifrån.</p><h3>Vad brukar ni få för respons?</h3><p>– Responsen är oftast väldigt positiv. För många är det första gången de provar slöjd i en praktisk kontext. De uppskattar möjligheten att jobba med material som trä, att använda traditionella verktyg och lära sig tekniker som är nya för dem.</p><p>– Flera beskriver det som både lärorikt och avkopplande – ett välkommet avbrott från mer teoretiska studier.</p><p>Avslutningsvis säger Magnus Wink att undervisningen sker i en avslappnad miljö, vilket gör att samtalen ofta blir öppna och personliga.</p><p>– Det skapas ett rum där studenter från olika delar av världen får chans att jämföra livserfarenheter och kulturella perspektiv. Genom hantverket blir det naturligt att prata om skillnader i uppväxt, landskap och traditioner.</p><p>Innan eftermiddagen ringde ut fick alla även ta del av den vårliga traditionen att tälja sälgpipor under överinseende av Niklas Wahlström, en av lärarna vid kursen.</p>/nyheter/slojd-palt-och-pipor-av-salg_12099096//nyheter/ministermote-med-klimat-och-engagemang-i-fokus_12098592/Ministermöte med klimat och engagemang i fokusSveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte Umeå universitet efter en inbjudan från studentföreningen Utrikespolitiska föreningen. Förutom att hålla föredrag och delta vid en frågestund för studenter och medarbetare fick ministern även ta del av den senaste forskningen från tre av universitetets forskare.Wed, 21 May 2025 15:39:37 +0200<p>– Vi når inte klimatmålen i Parisavtalet på den väg vi är idag, men det är orimligt att lägga hela ansvaret på skogen och skogsägarna. I vår forskning ser vi ofta att många skogsägare har en stark vilja att bidra – men de saknar tydlig vägledning och konkreta verktyg för hur de ska gå tillväga, förklarade Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen som forskar om miljö- och naturresurspolitik, bland annat vid sin dragning som inledde forskarmötet.</p><p>Förutom Camilla Sandström pratade även Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, om forskningen han är med och bedriver om hur betande djur, som renar och lämlar, påverkar vegetationen i Arktis vilket också måste räknas in är vi studerar förändringarna på grund av temperaturhöjning och klimatförändring.</p><p>Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, var sist ut på forskarmötet och hon berättade bland mycket annat om klimatförändringarnas  påverkan på hälsa – från hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa, till ökade allergier och infektioner. På en fråga från minister om vad i klimatförändringens spår som har störst påverkan på hälsan svarade Maria Nilsson att:</p><p>– Störst negativ påverkan på hälsa har temperaturökningarna, sårbara grupper som till exempel äldre påverkas väldigt mycket vid värmeböljor och i vår del av världen är husen dessutom inte är byggda för att hålla ute värme.</p><h3>Rektor hälsade välkommen</h3><p>Efter forskarmötet var det en publik del där miljö- och klimatministern hälsades välkommen av rektor Tora Holmberg, som berättade om universitetets viktiga roll i miljö- och klimatfrågor, både idag och historiskt.</p><p>– Umeå universitet har en ledande roll i den arktiska forskningen och har sedan starten för 60 år sedan bedrivit framgångsrik forskning på, och om, norra halvklotet. För 25 år sedan grundades även vårt samiska forskningscentrum Várdduo och vi är numera hemvist för European Polar Board (EPB) och aktiva i Arctic Six och andra europeiska forskningssamarbeten samt samlar en rad forskare inom Arktiskt centrum. Totalt har vi idag runt 300-350 forskare som på något sätt berör den arktiska frågan, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari inledde därefter med att berätta om sin egen bakgrund och drivkrafter:</p><p>–  Skälet till att jag blev politiker är i grund och botten att mina föräldrar kom till Sverige, inte på grund av att de flydde från något krig eller en konflikt och inte heller för att det var fattigdom, utan de flydde för att politiken krackelerade. Politiken gjorde att det blev ett styre som bestämde att kvinnor inte skulle ha de möjligheter och rättigheter man haft tidigare. Och på något sätt så har det ändå format mig ganska mycket, att en demokrati är verkligen helt otrolig. Jag vill därför verkligen vara en del av demokratin och bidra till att vårt demokratiska system fungerar.</p><h3>Undvik skyttegravarna</h3><p>Klimat och miljöministern uppehöll sig också runt att vi måste sluta gräva ner oss i skyttegravar och på riktigt öppna upp och våga samarbeta för att klara av den här jättestora utmaningen vi har med klimatförändringen, både nationellt och internationellt. Det finns inget antingen eller, utan det mesta är både och, menade ministern, som också påpekade att klimatutmaningen behöver såväl fakta och forskning som politik och engagemang.</p><p>– Det vi behöver göra är ju de facto att lösa den här utmaningen och se till att kraftigt minska utsläpp, både i Sverige och internationellt. Och det gör man genom att engagera sig inom ett fält man tycker är intressant. Så det skulle jag ändå vilja skicka med, att om ni håller med mig om att det här kanske är vår generationsutmaning, så tycker jag att ni ska börja engagera er, helt enkelt.</p><p>Vicerektor Dieter Müller höll därefter i en kort frågestund och efteråt fanns också tid för studenter och medarbetare att ställa enskilda frågor till Romina Pourmokhtari, som tidigare på dagen besökt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och centrumbildning Umeå Plant Science Centre (UPSC), som drivs tillsammans med Umeå universitet. </p>/nyheter/ministermote-med-klimat-och-engagemang-i-fokus_12098592//nyheter/nytt-projekt-ska-omvandla-restprodukter-till-naringsrikt-djurfoder_12098536/Nytt projekt ska förvandla restprodukter till näringsrikt djurfoderTänk om organiskt avfall kunde bli värdefullt djurfoder? Det är precis vad ett nytt forskningsprojekt, lett av Olivier Keech, försöker åstadkomma. Målet är att utveckla hållbara och cirkulära lösningar för framtidens livsmedelssystem. Med stöd från Familjen Kamprads stiftelse vill forskarna omvandla restprodukter från skogs- och livsmedelsindustrin till högkvalitativt foder genom att kombinera fermentering- och pelleteringstekniker.Fri, 23 May 2025 10:00:57 +0200<p class="quote-center">Vårt mål är att stödja lokala industrier, skapa ett mer cirkulärt system och minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen i de nordiska länderna.</p><p>Biologiska restprodukter som sågspån från skogsindustrin, spannmålskli från bryggerier och kommunalt matavfall samlas ofta i stora mängder under trä- och livsmedelsförädling. Dessa har oftast ett lågt ekonomiskt värde trots att de innehåller stora mängder kolhydrater. Det beror på att de även innehåller cellulosa och lignin, ämnen som är svåra för djur att tillgodogöra sig. Forskargruppen kring Olivier Keech vill ta tillvara dessa kolhydrater för att skapa näringsrikt djurfoder och samtidigt stödja utvecklingen av en lokal, cirkulär och miljövänlig ekonomi.</p><p>- Många av de här organiska restprodukterna innehåller mycket fibrer med svåråtkomliga kolhydrater. Vi kommer att använda moderna kemiska och biokemiska metoder för att bryta ner materialet och frigöra kolhydrater, som vi sedan låter bakterier och jäst fermentera och omvandla till värdefulla proteiner, förklarar Olivier Keech, docent vid Umeå universitet och ledare av en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre.</p><p>- I nästa steg kommer fermenteringsprodukten att pelleteras för att användas som djurfoder.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fermenterat foder som naturlig immunförstärkare för lantbruksdjur</h2><p>Men det handlar inte bara om näring. Det fermenterade fodret fungerar också som probiotika och kan stärka djurens immunförsvar på ett naturligt sätt. Forskarna kommer att undersöka hur foder som fermenterats med olika bakterie- och jäststammar påverkar djurens tarmhälsa och immunförsvar. Varje mikroorganism har unika egenskaper och producerar olika ämnen under jäsningen. Genom att testa olika kombinationer siktar forskarna på att skräddarsy fodret efter olika djurs behov, med särskilt fokus på kyckling, gris och räkor.</p><p>För att genomföra detta ambitiösa projekt samarbetar Olivier Keech med tre experter från olika områden. Leif Jönsson, professor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet, bidrar med sin expertis inom hydrotermisk katalys, en teknik som använder varmt vatten och högt tryck för att bryta ner cellulosahaltiga växtrester.</p><p>Volkmar Passoth, professor vid Institutionen för molekylära vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet, är livsmedelsbioteknolog. Han studerar hur mikrobiell fermentering, särskilt från jäst, kan förbättra kvaliteten på djurfoder i cirkulära produktionssystem som syftar till att återanvända resurser snarare än att slänga bort dem.</p><p>Teamet kompletteras av Anders Kiessling, även han professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är verksam vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, där han forskar på hållbara djurfoderkällor och hur näringsämnen kan återvinnas i slutna odlingssystem. Han samarbetar redan med Olivier Keech i ett annat projekt som fokuserar på integrerad multitrofisk odling – en hållbar odlingsmetod där olika arter från olika nivåer i näringskedjan kombineras i ett och samma system.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att kombinera laboratorieförsök med tester i moderna vattenbrukssystem</h2><p>- Vi kommer först att genomföra flera experiment i våra respektive laboratorier. Men tack vare den pilotplattform för forskning och utveckling som vi håller på att bygga upp på Östersjöfabriken i Västervik kommer vi snabbt att kunna testa kvaliteten på det nyproducerade fodret i moderna vattenbrukssystem som räk- och fiskproduktion, säger Olivier Keech.</p><p>Och han avslutar:</p><p>- Vårt mål är att stödja lokala industrier, skapa ett mer cirkulärt system och minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen i de nordiska länderna. I slutändan ska detta leda till bättre produkter för konsumenterna. Tack vare Familjen Kamprads stiftelse kan vi förhoppningsvis snart närma oss detta mål.</p>/nyheter/nytt-projekt-ska-omvandla-restprodukter-till-naringsrikt-djurfoder_12098536//nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305/Doktorand och forskar om åldrande och hälsa? Bli en del av SWEAH!Då är det dags att ansöka om affiliering till SWEAH, Sveriges enda nationella forskarskola i åldrande och hälsa! Ansök senast 30 september.Mon, 26 May 2025 11:05:40 +0200<p>Som affilierad får du tillgång till ett unikt nätverk, kurser på hög nivå, tvärvetenskapliga samarbeten och möjlighet att stärka din forskningsprofil inom ett snabbt växande fält. SWEAH samlar doktorander och handledare från hela landet – här formas framtidens forskning om äldre, välfärd och hälsa.<br><br>Den 26 augusti kl. 9-10 är du välkommen på online-info: <a title="SWEAH informationsmöte" href="https://www.sweah.lu.se/evenemang/sweah-informationsmote-nya-doktorander" target="_blank" rel="noopener">SWEAH informationsmöte för nya doktorander</a><br><br>Ansök och bli en del av en inspirerande forskningsmiljö med nationell räckvidd och internationella perspektiv! Deadline är 30 september 2025. </p><p><a title="Ansök om SWEAH affiliation " href="https://www.sweah.lu.se/en/about-sweah/apply-sweah-affiliation?q=about-sweah/apply-sweah-september-30-2023" target="_blank" rel="noopener">Ansök om SWEAH-affiliation</a></p>/nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305//nyheter/fran-tabu-till-kondomhylla--foretagens-roll-i-demokratiseringen-_12097261/Från tabu till kondomhylla – företagens roll i demokratiseringen av preventivmedelPreventivmedel har länge rört sig i gränslandet mellan det nödvändiga och det tabubelagda. Trots strikta förbud mot annonsering och hårt reglerad försäljning under 1900-talet växte en svensk massmarknad fram, ofta med företagen som drivande kraft. En ny avhandling följer hur denna kontroversiella marknad förändrades och gradvis vann legitimitet mellan 1910 och 1979.Tue, 20 May 2025 10:52:17 +0200<p>Vad händer när något djupt personligt, som sexualitet, kroppen och reproduktion, krockar med marknadskrafter, politik och moral? Under stora delar av 1900-talet var det i Sverige både känsligt att tala om preventivmedel, och kunde vara svårt att få tag på dem. Ändå växte en livaktig marknad fram, mitt i ett landskap präglat av lagliga begränsningar och starka normer.</p><p>Anna Inez Bergman, doktorand i ekonomisk historia, har i sin avhandling undersökt den svenska preventivmedelsmarknadens historiska förändring mellan 1910 och 1979. Hur en liten och hårt reglerad preventivmedelsmarknad förvandlades till en massmarknad över tid, utan en begränsad lagstiftning. Fokus ligger på företagen, hur de navigerade marknadens regler och normer, tänjde gränser och hur försäljningsformer och produktionen förändrades.</p><p>– En central utgångspunkt är att både kommersiella aspekter och normer måste analyseras tillsammans för att förstå hur en kontroversiell marknad blir accepterad, säger Anna Inez Bergman.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En vardag med förbud</h2><p>Mellan 1910 och 1938 var det förbjudet att annonsera för preventivmedel i Sverige och restriktionerna för försäljning och annonsering slopades först 1970. Avhandlingen visar att det inte bara var sexualpolitiska organisationer, läkare eller aktivister som bidrog till en förändrad syn på preventivmedel, utan också att företag spelade en central roll.</p><p class="quote-center">En tid då det ansågs vara mycket kontroversiellt att tjäna pengar på sexualiteten</p><p>RFSU:s försäljningsbolag och Nils Adamssons sjukvårdsaffär (senare Polarn och Pyret) är exempel på företag som inte bara sålde kondomer, pessar och informationsmaterial. De spred även en mer modern syn på sexualitet och ett ifrågasättande av reproduktionens självklara roll i samlaget. Genom sin opinionsbildning har företagen bidragit till att forma normer kring vad som uppfattas som legitim sexualitet och legitimt företagande idag.</p><p>– Dessa företag verkade i en tid då det ansågs vara mycket kontroversiellt att tjäna pengar på sexualiteten, säger Anna Inez Bergman.</p><p>Det var därför inte enbart varorna i sig som väckte kontrovers. Även försäljningssätten och efterfrågan på en sexualitet frikopplad från reproduktion väckte motstånd.</p><p>– För att en kontroversiell marknad ska accepteras krävs alltså en legitimering av fler marknadsaspekter än vad tidigare forskning har antytt, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kriget förändrade allt</h2><p>Under andra världskriget kom ett paradigmskifte. Staten började se kondomen som ett verktyg för folkhälsan, inte bara som ett medel för barnbegränsning. Ett skydd mot könssjukdomar blev också ett skydd för den stridsdugliga befolkningen. Det blev nyckeln till ett nytt synsätt och företagen anpassade sig snabbt. Genom att byta perspektiv, från barnbegränsning till smittskydd, kunde produkterna marknadsföras på ett nytt sätt. Det blev början på ett gradvis skifte i både lagstiftning och attityd.</p><p>Företagen anpassade sig snabbt till den nya retoriken. Genom att rama in produkterna i smittskyddets tjänst kunde de legitimera sin försäljning och samtidigt öka försäljningen.</p><p>– Genom att utmana regler och normer kring preventivmedelsmarknaden lyckades företagen påverka lagstiftningen, som allteftersom anpassades mer till hur marknaden faktiskt fungerade, säger Anna Inez Bergman.</p><p>På 1950-talet kom de första automaterna som sålde kondomer. På 1960-talet började preventivmedel dyka upp i vanliga matbutiker, trots att den sortens försäljning fortfarande inte var fullt legal.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">"Det stora kondomkriget"</h2><p>När reglerna kring marknaden liberaliserades 1970 utbröt ett annonskrig mellan företagen. För första gången på 60 år tilläts företag anspela på sex i reklam för preventivmedel. Pressen döpte konflikten till "Det stora kondomkriget". En kamp inte bara om marknadsandelar på kondommarknaden, utan också om vilken sexualitet som skulle ses som kommersiellt legitim.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Dagens förbud på sociala plattformar</h2><p>Historien visar att förbud och restriktioner inte nödvändigtvis förändrar efterfrågan, utan snarare distributionsformerna. I takt med att den svenska staten försökte kontrollera tillgången till preventivmedel under 1900-talet, växte i stället alternativa försäljningsformer fram.</p><p>– Resultatet av dylika restriktioner blir snarare en mer osäker tillgång till kvalitativt säkra skydd mot graviditet och smitta, säger Anna Inez Bergman.</p><p>Idag är det inte enbart stater utan även globala företag som står för nya typer av framväxande restriktioner. När sociala medieplattformar begränsar eller förbjuder annonser för preventivmedel riskerar viktig kunskap om sexualitet och reproduktion att trängas undan. Det handlar inte bara om reklam, utan också om vem som får tala om kroppen, och på vilka villkor.</p><p>– I en samtid när reproduktiva rättigheter och tillgången till varor och tjänster som hjälper oss uppfylla dessa rättigheter ifrågasätts på flera håll i världen, bidrar avhandlingen med ett viktigt historiskt perspektiv, säger Anna Inez Bergman.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Förändrade samhällsnormer</h2><p>Avhandlingen visar att kommersiella aktörer har spelat en central roll i den här utvecklingen, ibland som pådrivare av förändring, ibland som försvarare av traditionella normer kring genus och sexualitet. Studien lyfter fram den ofta förbisedda roll som små kommersiella aktörer spelat i att påverka marknader, lagstiftning och samhällsnormer.</p><p class="quote-center">Att rama in försäljningen i termer av folkhälsa, medicinsk nytta och samhällsansvar omformades synen på preventivmedelsmarknaden</p><p>Genom att studera hur marknaden förändrats över tid bidrar avhandlingen till en djupare förståelse för hur något så privat som reproduktion också är tätt sammanvävt med ekonomi, politik och kultur.</p><p>Slutligen bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur kontroversiella marknader fungerar, och hur de kan legitimeras. Företagen spelade en aktiv roll genom att strategiskt anpassa sin marknadsföring att öka legitimiteten för produkterna och marknaden i stort.</p><p>– Genom att rama in försäljningen i termer av folkhälsa, medicinsk nytta och samhällsansvar omformades synen på preventivmedelsmarknaden successivt, avslutar Anna Inez Bergman.</p>/nyheter/fran-tabu-till-kondomhylla--foretagens-roll-i-demokratiseringen-_12097261//nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228/Diabetesmedicin ger hopp om ny behandling mot prostatacancerEtt läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes kan även vara effektivt för att bromsa utvecklingen av prostatacancer. Det visar en internationell studie som forskare vid Umeå universitet har medverkat i. Forskarna har funnit att läkemedel som reglerar ett särskilt protein har en nyckelroll i att minska återfall i prostatacancer bland diabetespatienter.Thu, 22 May 2025 11:32:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Det här är en betydelsefull upptäckt. För första gången har vi kliniska observationer som visar att prostatacancerpatienter med diabetes som fick läkemedel som riktas mot proteinet förblev återfallsfria under den period vi följde dem, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">en betydelsefull upptäckt</p><p>Det protein som forskarna har studerat heter PPARy, peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma. Inom diabetesforskning har PPARy studerats flitigt med tanke på proteinets roll i metaboliska processer och insulinkänslighet.</p><p>Det som forskargruppen under ledning av professor Kenner nu har visat är att patienter som behandlats för prostatacancer och som även hade diabetes som behandlades med läkemedel som reglerar PPARy-proteinet, klarade sig utan återfall i prostatacancern. I studier av cellkulturer kunde forskarna dessutom se att läkemedelssubstansen ifråga, pioglitazon, inte bara hämmar prostatacancercellernas tillväxt utan också driver på en metabolisk omprogrammering av cancercellerna och försvagar deras förmåga att växa till.</p><p>– Fynden är mycket lovande, men det behövs ytterligare kliniska studier för att både bekräfta resultaten och för att undersöka om behandlingen kan användas även på patienter med prostatacancer som inte har diabetes, säger Lukas Kenner.</p><p>Forskningen har genomförts som en kombination av studier på celler och på möss samt en retrospektiv studie av 69 prostatacancerpatienter med typ 2-diabetes som följdes av Medicinska universitetet i Innsbruck 2014–2023.</p><p>I vissa typer av cancer kan PPARγ bidra till tumörtillväxt eller metabola förändringar. Läkemedlet pioglitazon är en så kallad agonist som binder till en PPARy-receptor och aktiverar den. Därigenom modulerar det signalvägen och motverkat tumörfrämjande reaktioner genom att förändra cellmetabolismen men kan samtidigt minska inflammation.</p><p>I forskargruppen har ingått forskare i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer.</p><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige med drygt 2 000 dödsfall per år, globalt nästan 400 000. Prostatacancer behandlas vanligen med hormonterapi, strålning eller kirurgi. Risken för återfall är dock idag relativt hög.</p>/nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228//nyheter/ny-lararhandledning-gor-historien-levande_12098518/Ny lärarhandledning gör historien levande med digitala verktyg och verkliga människors berättelserNu lanseras en ny lärarhandledning som ska underlätta för lärare att använda digitala verktyg och arbeta med historiska källor i undervisningen. Handledningen ger stöd för att arbeta tematiskt med historisk demografi i klassrummet. Till varje tema finns färdiga övningar och diskussionsfrågor – med riktiga data, källor och digitala verktyg som grund.Tue, 20 May 2025 08:51:35 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="64c8a920-9a47-4c7b-a849-f380b64b12d4" data-contentname="Bild Lärarguide">{}</div><p>Det är Maria J Wisselgren och Elina Nordung Omnell, vid CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning, som tagit fram lärarhandledningen. Med handledningen <em>"Lärarens guide till digital historia - Familia och Tabellverket i undervisningen"</em> vill de inspirera lärare att använda digitala verktyg för att arbeta med historiska källor i sin undervisning.<br> <br>Handledningen har tagits fram för att ge lärare konkreta tips och idéer på hur digitala verktyg kan användas i undervisningen – med särskilt fokus på historiska källor som kyrkböcker och befolkningsstatistik.<br> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/nordung_omnell_elina_6090_300124_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträttfoto Elina Omnell Nordung, projektassistent vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi har valt att göra övningarna fristående. Varje övning innehåller information om syfte, vilket material som eleverna behöver för att genomföra övningen samt bakgrundsinformation till läraren. På så sätt hoppas vi kunna förenkla för läraren, ungefär som en färdig lektionsplanering, säger Elina Nordung Omnell, projektassistent vid CEDAR.</p><p>I handledningen presenteras två digitala verktyg, Familia och Tabellverket, som finns tillgängliga via CEDARs hemsida för alla intresserade användare. Med Familia finns det möjlighet att söka information om individer från den svenska historiska kyrkobokföringen. Här går det att följa dem och deras familjer över tid och över generationer. Tabellverket kompletterar detta med omfattande befolkningsstatistik från så tidigt som 1749. Genom materialet i Tabellverket kan förändringar i svenska befolkningen mellan åren 1749 och 1859 studeras på både lokal och regional nivå. <br> <br>– Genom att arbeta med historisk demografi i klassrummet får eleverna inte bara fakta – de får verktyg att förstå hur historiska förändringar hänger ihop med frågor vi brottas med idag: migration, åldrande befolkning, urbanisering och social ojämlikhet. På så vis blir historiska data inte bara något som hör till det förflutna, utan ett verktyg för att förstå vår samtid, berättar Maria J Wisselgren, utredare vid CEDAR.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c6ed4297bef40dd9d7c2ffb9f7d525d/maria_wisselgren_bild.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Wisselgren, utredare och uttagsamordnare CEDAR</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p> Lärarens guide till digital historia är uppbyggd kring de demografiskt intressanta temana naivitet, mortalitet och andra befolkningsmönster. Varje tema har en inledande beskrivning och sedan följer några övningar där de digitala verktygen introduceras.</p><p>– Vi vill ge konkreta tips på hur läraren kan inspirera sina elever att bli historiedetektiver – som med hjälp av data, källor och nyfikenhet får utforska riktiga människors livsöden. Eleverna får inblick i hur livet kunde te sig förr och möjlighet att utveckla sitt historiska tänkande – med den ”vanliga” människan i centrum och med ett större historiskt sammanhang som bakgrund, forsätter Elina.</p><p> </p><h3>Blir du nyfiken på att testa?</h3><p>Då hittar du lärarhandledningen och de digitala verktygen via länkar nedan.</p>/nyheter/ny-lararhandledning-gor-historien-levande_12098518//nyheter/umeastudenter-vann-svenska-juridiska-masterskapen_12098472/Umeåstudenter vann Svenska Juridiska MästerskapenRiksfinalen i Svenska Juridiska Mästerskapen gick av stapeln fredag 9 maj och två studenter från Umeå vann första pris. Michaela Östlund och Rebecka Ljunglöf, studenter på juristprogrammets termin 6, stod som vinnare när riksfinalen avgjordes i Högsta domstolen. De tycker båda att det känns otroligt ärofyllt att ha vunnit tävlingen och att ha fått plädera inför Högsta domstolen. Det är en vinst som har stärkt bådas självförtroende.Mon, 19 May 2025 13:58:26 +0200<p>I början på maj avgjordes Svenska Juridiska Mästerskapen i Stockholm, den enda rikstäckande tävlingen i processföring som avgörs inför svensk domstol. Som vinnare stod Michaela Östlund och Rebecka Ljunglöf, studenter på termin 6 i Umeå. Det har gått hela tio år sedan vinsten senast gick till Umeå. Michaela och Rebecka känner sig båda ärade att ha vunnit tävlingen och vinsten har också gett de båda studenterna en starkare tro på sig själva.</p><p>– Vi tycker att det känns otroligt ärofyllt att ha vunnit tävlingen. Det är en ynnest att få möjligheten att plädera inför Högsta domstolen och när den analys och argumentation man gjort av det juridiska problemet dessutom vinner gehör hos justitieråden får man ett kvitto på att man lärt sig mycket under sin studietid och inte minst att man kan lita på sin omdömesförmåga. Det är någonting som stärker självförtroendet, vilket är mer än välkommet eftersom det är något som vacklat under utbildningens gång, något vi tror många känner igen sig i, berättar Michaela och Rebecka.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fbb38cb6-47f7-434b-a7ad-14583feaeca0" data-contentname="Michaela och rebecka">{}</div><p><strong>Tävlingens upplägg</strong></p><p>Tävlingen består av en lokalfinal och en riksfinal. I lokalfinalen tävlar man i lag om två personer mot andra lag på sin egen ort. Alla studenter som läser vid en juristutbildning i Umeå, Lund, Karlstad, Örebro, Uppsala, Stockholm eller Göteborg och som har läst processrätt kan delta. Från den lokala finalen går sedan ett lag från varje ort vidare till riksfinalen. I riksfinalen pläderar lagen muntligt inför en jury bestående av justitieråd från Högsta domstolen. Vinnarna får, förutom en vandringspokal och 20 000 kronor, en resa till Mannheimer Swartlings kontor i New York.</p><p>På Rebeckas initiativ sökte de båda tjejerna till tävlingen. – Jag ställde mig lite tvekande till idén från början, men när Rebecka sa till mig att vi bara har att vinna på att delta i den här tävlingen: lärdomar och inte minst en resa till New York, så kändes det självklart, säger Michaela. När de sedan läste igenom vad domarna bedömer kände de dessutom att det skulle bli en spännande utmaning. – Stor vikt läggs nämligen vid det muntliga framträdandet och vi är intresserade av retorik båda två och tycker om att tala, fortsätter Michaela. </p><p><strong>Tilltro till sig själva</strong></p><p>På frågan vad de lärt sig från deltagandet i tävlingen säger de att den viktigaste lärdomen av allt det här har varit att våga lita på sig själv. – Vi har kastats ut i okänt vatten och de juridiska problem vi ställts inför har inte varit sådana som har relativt givna svar, utan problem som inte ens behandlats i rättspraxis. Vi har därför behövt utgå från de rättskällor som finns och skapa oss ett svar utifrån det. Vi har med andra ord fått öva på att skapa en självständig juridisk argumentation och stå för den. Vi tror att det är en viktig lärdom för det kommande arbetslivet som jurist, säger de båda vinnarna.</p><p><strong>Resa till New York</strong></p><p>Som en del av vinsten får de åka till New York och besöka den affärsjuridiska byrån Mannheimer Swartling. – Vi ser väldigt mycket framemot att besöka Mannheimer Swartlings kontor och lära känna människorna där och att få höra deras berättelser om hur det är att arbeta som affärsjurist i New York, säger Rebecka. Att få upptäcka och uppleva New York som stad är också något som de båda ser framemot väldigt mycket. – Det kommer förmodligen vara som att kliva in i en helt ny värld, säger de båda.</p><p><strong>Planer framåt</strong></p><p>Kommande läsår är det valbara året på juristprogrammet och både Michaela och Rebecka planerar att göra praktik, läsa ekonomisk familjerätt och straff- och processrätt och kanske även den nya kursen fördjupad förvaltningsprocess. De har nämligen insett båda två att de tycker att det är väldigt roligt att processa.</p>/nyheter/umeastudenter-vann-svenska-juridiska-masterskapen_12098472//nyheter/kontakter-i-thailand-oppnade-dorrar-for-studier-om-manniskohandel_12098458/Kontakter i Thailand öppnade dörrar för forskning om människohandelEn fråga från Evangeliska frikyrkan blev starten på ett ovanligt forskningssamarbete för statsvetaren Elisabeth Olivius. Med finansiering från Företagsforskarskolan och två ideella organisationer handledde hon ett doktorandprojekt om arbetet mot människohandel.Mon, 19 May 2025 11:16:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/elisabeth_olivius_slb_42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elisabeth Olivius, Statsvetenskapliga institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>– En stor fördel med ett samarbetsprojekt är att partnerorganisationerna kan öppna dörrar och hjälpa en att få tillgång till intervjupersoner, miljöer och sammanhang som är viktiga för materialinsamlingen. Det är inte självklart om man forskar på egen hand, säger Elisabeth Olivius.</p><p>Hennes egen forskning rör sig vanligtvis i gränslandet mellan jämställdhet och genus samt fred och fredsbyggande. För ett antal år sedan var hon i Thailand för att göra fältarbete när hon blev kontaktad av en kollega som verkade inom Evangeliska frikyrkan och som ville få hjälp med metodträning och rapportskrivande i ett program mot människohandel.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Delar på kostnaden</h2><p>Samtidigt jobbade Andreas Henriksson, som skulle komma att bli Elisabeths doktorand, som biståndspraktiker på Evangeliska frikyrkan. Deras vägar korsades och det gemensamma intresset för utvecklingsarbete och forskning födde idén om ett nytt projekt för att studera hur kristna hjälporganisationer arbetar mot människohandel.</p><p>– Jag såg utlysningen från Företagsforskarskolan och skrev en ansökan. Det är en väldigt förmånlig finansieringslösning för en institution, där Företagsforskarskolan och partnerorganisationerna delar på kostnaden för en doktorand, säger Elisabeth Olivius.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fallstudier</h2><p>För en ideell organisation är det inte alltid lätt att binda upp medel i fyra år. När Erikshjälpen kom in som medfinansiär blev projektet genomförbart – och ansökan beviljades. Doktorandtjänsten lystes därefter ut i öppen konkurrens. Andreas Henriksson, som redan hade varit involverad i diskussionerna och vars erfarenheter passade projektet väl, visade sig vara den bäst kvalificerade.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6c14f5e3c124000bca3509f4b53bcbf/manniskohandel_avhandling.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktoranden Andreas Henriksson genomförde fältstudier i Asien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Henriksson</span></div></div><p>Forskningsprojektet bestod till stor del av fallstudier av kristna hjälporganisationers arbete i Thailand och Kambodja. Elisabeth tyckte att det var utmanande i början var att balansera de riktlinjer som finns för en forskarutbildning med Erikshjälpens och Evangeliska frikyrkans önskemål om hur projektet skulle designas, inte minst på grund av att forskning och biståndspraktik styrs av så olika logiker och tidsperspektiv.</p><p>– I praktiken tycker jag att det blev väldigt lyckat, men det tog lite tid i början att få en samsyn på vad som styr och vad som är syftet med forskningsprojektet. Forskningen måste vara fri och inte bara fokuserad på precis det som organisationen jobbar med – samtidigt som det måste vara en nytta för de som är med och betalar, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">"Känns meningsfullt"</h2><p>När avhandlingen var färdig höll Andreas Henriksson flera seminarier och aktiviteter ihop med partnerorganisationerna.</p><p>– Det känns meningsfullt att se den här kopplingen till verkligheten. Att forskningsresultat får agera som inspirationskälla och diskussionsunderlag för praktiker som jobbar med frågorna och att resultaten blir användbara i deras verksamhetsutveckling. Jag tror också de känner sig stolta över att ha varit en del av en forskningsstudie, säger Elisabeth Olivius.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/kontakter-i-thailand-oppnade-dorrar-for-studier-om-manniskohandel_12098458//nyheter/moa-eriksson-krutrok-tilldelas-umea-kommuns-vetenskapliga-_12097276/Moa Eriksson Krutrök tilldelas Umeå kommuns vetenskapliga pris 2025Moa Eriksson Krutrök, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, får priset för sin forskning om social medieanvändning i samband med kriser, som trauma, sorg, social resiliens och krig och har genom sin forskning bidragit inom fältet digital humaniora.Mon, 19 May 2025 11:27:14 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f75df3a86bdc4d9fbb3ae3cf6bb76845/moa_e_krutrok.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Moa Eriksson Krutrök</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Bygden Photography</span></div></div><p>Vidare ur motivering skriver man att hennes forskning är tvärvetenskaplig med samarbeten både nationellt och internationellt. Moa Eriksson Krutrök visar på vikten av stora informationsflöden i sociala medier vid till exempel terrordåd, med effekter på gemenskapsbyggande, men även de risker som finns gällande otydlighet och spridning av desinformation.</p><p>Moa Eriksson Krutrök säger att hon blev väldigt glad och faktiskt lite överraskad när hon fick veta att hon fått priset.</p><p>– Det är så lätt att vara självkritisk som forskare, särskilt i början av karriären, så att få ett sådant erkännande betyder verkligen mycket. Det gav mig en känsla av att mitt arbete har betydelse, inte bara inom akademin utan också i ett större sammanhang.</p><h3>Vad betyder det att få ett sådant här pris?</h3><p>– Det är både hedrande och uppmuntrande. Att få ett pris som riktar sig till forskare tidigt i karriären känns särskilt värdefullt – det är en intensiv period med höga krav, och då betyder det mycket att någon ser det man gör och tycker att det är viktigt. Det ger energi att fortsätta och våga tänka ännu större i sin forskning.</p><p>Hon säger vidare att hon motiveras av att försöka förstå det som kan kännas både svårgripbart och väldigt mänskligt – med fokus på hur vi använder digitala medier i samband med kriser.</p><p>– Det är ett fält i ständig förändring, vilket gör det både utmanande och inspirerande. Jag har till exempel studerat hur människor använt TikTok för krigskommunikation under kriget i Ukraina, där memes och humor får en väldigt stor roll i hur kommunikationen förs.</p><p>– Just nu arbetar jag också med frågor om forskningsetik i relation till visuell data från sociala medier, och hur vi som forskare kan närma oss dessa känsliga frågor med omsorg, reflexivitet och ansvar.</p><p>Hon säger att hon för närvarande är medlem i en EU-expertgrupp kopplad till Digital Services Act (DSA), där hon medverkar i arbetet med att förbättra forskares tillgång till data från digitala plattformar.</p><p>– Det är en viktig fråga för att vi ska kunna förstå och granska hur desinformation sprids, vilka grupper som påverkas, och hur plattformarna själva agerar. Jag hoppas kunna fortsätta kombinera forskning med samhällsengagemang – både i frågor som rör digital kriskommunikation och i större strukturella frågor om ansvar och insyn på nätet.</p>/nyheter/moa-eriksson-krutrok-tilldelas-umea-kommuns-vetenskapliga-_12097276//nyheter/sa-ska-nya-innovationsprogram-bidra-till-samhallsomstallning_12097248/Så ska Sveriges nya innovationsprogram bidra till hållbar samhällsomställningMed stora visioner och en halv miljard kronor i utlysningsmedel vill Sveriges nya innovationsprogram Impact Innovation accelerera samhällsomställningen och skapa systemförändringar med långsiktig effekt. För forskare innebär satsningen ett nytt arbetssätt och en förändrad logik för forskning, som ofta ska vara en integrerad del av hela projektets genomförande. Fri, 16 May 2025 14:04:27 +0200<p class="quote-center">Att bli involverad tidigt, hålla sig uppdaterad och följa programmens egna kanaler är mina bästa tips</p><p>Inför en fullsatt lokal presenterade Johanna Gardeström, projektsamordnare vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet, Impact Innovation.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3d2cc68b-aa6e-42fd-891e-9574dd67e77d" data-contentname="Johanna G">{}</div><p>Både seniora forskare och forskare tidigt i karriären deltog för att ta del av lunchseminariet som arrangerades av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI), Arktiskt Centrum och Enheten för forskningsstöd och samverkan.</p><h3>En satsning för samhällsomställning</h3><p>Impact Innovation lanserades 2024 och är ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova på uppdrag av regeringen. Totalt omfattar satsningen fem tematiska områden, med en samlad budget på cirka 500 miljoner kronor under tio år.</p><p>Syftet är att accelerera omställningen genom aktörsdriven innovation och tvärvetenskapliga- och sektorsöverskridande samarbeten inom strategiskt viktiga områden.</p><p>Varje program leds av ett programkontor med en ansvarig organisation och flera samarbetspartners. Inom varje program definieras egna missions och utlysningar som adresserar stora samhällsutmaningar.</p><p>– Gemensamt för alla program är ett starkt fokus på styrning, policys, teknologi och beteenden, dessa aspekter är centrala i alla program, säger Johanna Gardeström.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2375e8cc-b7a2-474d-b23c-f6a750422f03" data-contentname="Faktaruta program Impact Innovation">{}</div><h3>En ny logik för forskare</h3><p>För forskare innebär Impact innovation ett nytt sätt att arbeta. Till skillnad från traditionella forskningsutlysningar är det inte den enskilda forskningen som står i centrum, utan forskningen integreras i projekt där samverkan är avgörande. Huvudsökande är ofta aktörer med mandat och praktisk rådighet att driva systemförändring, exempelvis de som har kontroll över ett visst område, en infrastruktur eller en verksamhet. Ansökans innehåll formas gemensamt i dialog mellan de involverade parterna.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4353dcf2-e495-4129-b38e-1eeb4b7c9939" data-contentname="Bild publik">{}</div><p>– Jag tror vi kommer se utlysningar som bygger på olika former av omställningslabb där samverkan är centralt. Därför är det en fördel att ha etablerade nätverk och samarbeten tidigt i processen. Många utlysningar kommer dessutom bygga vidare på varandra, så att delta i mindre utlysningar tidigt kan öka chanserna att få medel i större satsningar längre fram, säger Johanna.</p><p>Även om det kan vara tidskrävande att sätta sig in i programlogik och nätverkande, menar Johanna att det kan vara väl investerad tid.</p><p>– Det finns mycket resurser att söka för forskare som är intresserade av att bidra till systemomställning.</p><h3>Håll dig uppdaterad!</h3><p>– Att bli involverad tidigt, hålla sig uppdaterad och följa programmens egna kanaler är mina bästa tips, avslutar Johanna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ta del av presentationen från seminariet</h2><p><a class="documentIcon" href="~/link/494a9f03d54b44b88d1c81f0f5d52276.aspx">Impact Innovation 15 maj</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dba4e7b1-c693-4c62-8213-043fc902c401" data-contentname="Faktaruta Omställningslabb">{}</div>/nyheter/sa-ska-nya-innovationsprogram-bidra-till-samhallsomstallning_12097248//nyheter/nu-har-aurora-oppnat-_12096607/Nu har Aurora öppnat Det nya tentamenshuset Aurora på Campus Umeå har öppnatThu, 15 May 2025 10:44:49 +0200<p>Nu har det nya huset Aurora som ligger vid Universum och Aula Nordica öppnat. Huset har, förutom salar för tentamen och föreläsning, flera studieplatser på öppna ytor samt en tyst studieyta.</p><p>Byggnaden är uppdelad i två delar, A och B. På plan 3 når du trapporna och hissarna till både A och B, där finns även campuskorridoren med övergång till Naturvetarhuset och Universum.</p><p><a href="https://link.mazemap.com/huGVMiEm">Se Aurora i Mazemap</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Öppettider</h2><p>Entréerna till Aurora är öppna vardagar 7.30-17.30. Samma tider gäller när det är tentamen på lördagar och klämdagar. Du kan använda ditt UMU-kort för att ta dig in i huset alla dagar kl. 06–22.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Markarbeten</h2><p>Under maj-juni pågår markarbeten utanför entrén på plan 3, använd då gärna entrén på plan 1 eller campuskorridoren. Parkera gärna din cykel vid Universum eller andra intilliggande byggnader under den här perioden.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tentamen i Aurora</h2><p>Ska du skriva en tenta i det nya huset? Kolla ditt schema på studentwebben dagen innan så ser du vilken sal du ska till. Som vanligt vid tentamen har du en inställelsetid, du ska alltså komma minst 15 minuter innan tentamen startar. Men kom gärna ännu tidigare, salarna öppnar ofta 30 minuter innan.  </p><h3>Digital tenta och nätverk</h3><p>Nätverket Umu Wlan finns inte i tentamenssalarna i Aurora. Därför är det viktigt att du som inte har Eduroam på din dator bokar en lånedator om du ska skriva en Insperatenta.</p><h3>Förvaringsskåp</h3><p>Det finns förvaringsskåp i korridorerna. Där kan du låsa in saker som du inte behöver under tentan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6cdf44fb33684f9783aa915530ef8263/pressvisning_aurora_5589-250226-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nu har Aurora öppnat, välkommen in!</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/nu-har-aurora-oppnat-_12096607//nyheter/anpassad-traning-ger-unga-battre-forutsattningar_12096596/Anpassad träning ger unga bättre förutsättningarBarn utvecklas i olika takt, särskilt under puberteten, detta påverkar deras fysiska kapacitet samt hur de svarar på träning. Daniel Jansson, vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har forskat om just detta och understryker vikten av att ta hänsyn till barns biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder. Thu, 15 May 2025 10:23:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1efc74cd8417464e9f070a036373a7fa/jansson_daniel_07012025_hkn-4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Jansson, Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering - Enhet Idrottsmedicin, föreläste vid Idrottslunch 7 maj och delade sina insikter om hur biologisk mognad påverkar barns träningssvar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Att många barn och ungdomar rör sig för lite är ett växande problem, i samband med puberteten är det dessutom vanligt med stora avhopp från organiserad idrott. Eftersom barn kan komma in i puberteten med upp till fem års skillnad, riskerar dagens åldersindelade träningsmiljöer att ge ojämna och ibland orättvisa förutsättningar.</p><p>Daniel Jansson, adjunkt vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering – idrottsmedicinska enheten, har forskat om hur biologisk mognad påverkar barns träningssvar. Under Idrottslunchen den 7 maj delade han med sig av sina insikter.</p><h3>Från fotbollsplan till forskarsal</h3><p>Innan Daniel Jansson inledde sin akademiska bana arbetade han som tränare för akademispelare i en av Sveriges främsta fotbollsföreningar. Han tränade både pojkar och flickor i åldrarna 9–15 år och blev medveten om hur stora skillnader i mognad och tillväxt det kunde vara inom samma åldersgrupp.</p><p>–Att anpassa träningen efter dessa individuella skillnader är en stor utmaning för tränare. När idrott organiseras efter ålder uppstår per automatik stora variationer i fysisk och biologisk utveckling inom varje träningsgrupp, säger Daniel Jansson.</p><p>För att bemöta denna utmaning började hans förening att arbeta mer systematiskt med att integrera styrketräning – anpassad efter biologisk mognad snarare än kronologisk ålder.</p><p>– I gymmet är det ofta enklare att individanpassa träningen, men i idrottspecifik träning blir det mer komplext. Just den utmaningen väckte mitt intresse för att fördjupa mig vetenskaplig i frågan, berättar han.</p><h3>Dags att slå hål på seglivade träningsmyter</h3><p>Daniel Jansson betonar vikten av att sprida evidensbaserad kunskap gällande träning för unga då det finns många seglivade myter kring träning för barn, särskilt kopplat till styrketräning.</p><p>–En vanlig missuppfattning är att "barn inte kan öka sin styrka före puberteten". Det är numera väl belagt i forskningen att barn visst kan öka sin muskelstyrka genom rätt typ av styrketräning. Det finns ingen nedre åldersgräns för att börja – förutsatt att träningen är anpassad efter barnets förutsättningar och leds av kompetenta tränare.</p><p>En annan vanlig myt är att styrketräning skulle hämma barns tillväxt.</p><p>–Det finns inget vetenskapligt stöd för det. Tvärtom visar studier att välplanerade styrketräningsprogram inte påverkar tillväxtzoner negativt, inte heller barnets längdtillväxt eller hälsa. Med rätt upplägg är styrketräning både ett säkert och effektivt inslag i barn- och ungdomsidrott.</p><h3>Biologisk mognad påverkar träningssvar</h3><p>Daniel Jansson understryker att barn i allmänhet svarar positivt på träning, oavsett biologisk mognadsnivå. Forskningen pekar dock på att barn som befinner sig i eller efter puberteten får i genomsnitt större träningssvar jämfört med barn som ännu inte kommit in i puberteten.</p><p>–Det är viktigt att tränare som arbetar med grupper där mognadsnivåerna varierar förstår detta. Om ett barn svarar sämre på ett träningsupplägg jämfört med sina jämnåriga kan en möjlig orsak vara att barnet är sent utvecklat biologiskt. Det betyder inte att barnet saknar potential – men det kräver tålamod, förståelse och långsiktig träningsplanering, säger han.</p><h3>Så kan träningen anpassas</h3><p>Daniel Jansson uppmanar tränare att tänka långsiktigt och fokusera på hållbar utveckling snarare än snabba resultat.</p><p>–Målet bör vara att utveckla friska, kapabla och motståndskraftiga unga idrottare – samtidigt som idrottandet ska vara roligt och meningsfullt.</p><p>För att skapa bra förutsättningar krävs att tränare på barn- och ungdomsnivå tillämpar grundläggande träningsprinciper såsom progression, överbelastning, variation och återhämtning – med tålamod som ledord. Utmaningarna är ofta större i lagidrotter än i individuella idrotter, men det finns ändå möjligheter. Exempelvis kan träningsbelastningen periodvis varieras inom laget eller att spelare under vissa delar av veckan grupperas efter fysisk mognadsnivå snarare än ålder.</p><p>–En annan viktig aspekt är att implementera styrketräning och neuromuskulär träning som en naturlig del av träningsmiljön för alla unga idrottare, oavsett ålder. Fokus bör ligga på att utveckla styrka och rörelsekompetens – inte bara för att förbättra prestation, utan också för att minska risken för skador.</p><h3>Kunskap - nyckel till utveckling</h3><p>Daniel Jansson hoppas att hans forskning bidrar till en ökad förståelse för hur biologisk mognad påverkar träningssvar hos unga idrottare – och hur viktigt det är att möte varje individ där hen befinner sig.</p><p>–Puberteten är en av de största enskilda faktorerna bakom prestationsskillnader inom barn- och ungdomsidrott, effekterna skiljer sig dessutom mellan pojkar och flickor. Yrkesverksamma som tränare, fysioterapeuter och idrottslärare behöver ta detta i beaktande, inte minst för att skapa en rättvis och hållbar utvecklingsmiljö. Sent mogna barn behöver få tid att komma ikapp och även goda tränings- och tävlingsmiljöer, vilket innebär att vi bör undvika för tidig selektering och specialisering säger han och lägger till:</p><p>–Första steget till förändring är kunskap. Genom att öka medvetenheten om pubertetens påverkan på träning och prestation kan vi ge varje barn bättre möjligheter att utvecklas – oavsett mognadstempo.</p><p><strong>Se Daniel Janssons Idrottslunch föreläsning</strong> "<a title="Träning för unga idrottare - hur påverkar puberteten träningseffekten hos barn och ungdomar?" href="https://play.mediaflowpro.com/ovp/11/28NEKVS8WM">Träning för unga idrottare - hur påverkar puberteten träningseffekten hos barn och ungdomar?</a>".</p><p> </p>/nyheter/anpassad-traning-ger-unga-battre-forutsattningar_12096596/