ͯÑÕÊÓƵ

Plenarer

Stina Ericsson

Professor vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet.

Per-Olof Hedvall

Professor vid Institutionen för naturvetenskap, design och hållbar utveckling, Mittuniversitetet.

Sluta inkludera! Alla tillhör redan

Här är två språkliga exempel som uppmanar till samma handling, nämligen att undvika starka dofter på kroppen i miljöer där många människor vistas: 
 &²Ô²ú²õ±è;
”Du som besöker oss bör undvika parfym och andra starka dofter. Tänk på våra allergiker.” 
 &²Ô²ú²õ±è;
”Alla gillar olika. Ta det försiktigt med starka dofter.” 
 &²Ô²ú²õ±è;
I det första exemplet görs en indelning i två grupper av människor i form av allergiker och icke-allergiker. Relationen mellan dessa framställs genom hierarkisering: icke-allergikerna är ”vi” som framställs i ett slags ägandeförhållande till ”dem”, allergikerna. ”Vi” har dessutom tagit sig rätten att peka ut och benämna vilka det är som kan ha problem med starka dofter, medan ”vi” inte avgränsar eller benämner sig själva på motsvarande sätt. &²Ô²ú²õ±è;
 &²Ô²ú²õ±è;
Det första exemplet bygger på ett inkluderingsparadigm (se t.ex. Ahmed, 2012), som innebär att identifiera särskilda grupper av människor, följt av de åtgärder som behövs för att dessa grupper av människor ska likställas med en annan grupp. Arbete med tillgänglighet bygger idag på inkludering som grundtanke. I föredraget kommer vi att visa hur detta tar sig uttryck språkligt och peka på alternativ som inte använder uppdelningar i ”vi” och ”dem”. &²Ô²ú²õ±è;
 &²Ô²ú²õ±è;
I grunden bygger inkluderingsparadigmet på att vissa människors tillhörighet är villkorad och ännu inte uppfylld. Du står utanför och väntar på att någon ska inkludera dig. Vi ställer detta mot ett annat synsätt, där alla istället redan tillhör, och visar vad rörelsen från ”inte än” till ”redan nu” innebär språkligt. Ett exempel är det andra citatet ovan. Här utpekas inga särskilda grupper av människor och inga grupper ställs heller mot varandra. Inga särskilda behov eller egenskaper tillskrivs någon. Istället finns ett antagande om mänsklig variation, där olikhet är något alla redan nu delar (se Arendt, 1958). 
 &²Ô²ú²õ±è;
Referenser &²Ô²ú²õ±è;

Ahmed, S. (2012). On being included: racism and diversity in institutional life. Duke University Press. &²Ô²ú²õ±è;
Arendt, H. (1958). The human condition. The University of Chicago Press. 
  

Sofie Henricson

Professor vid Finskugriska och nordiska avdelningen, Helsingfors universitet

Språklig dynamik i urbana miljöer 

I föredraget diskuterar jag språklig variation i urbana miljöer utifrån språk som syns i stadens offentliga rum i form av olika slags skyltar, exempelvis gatuskyltar, reklamaffischer och graffiti. Med fokus på temporalitet, spatialitet och mobilitet diskuterar jag språkliga landskap som ett studieobjekt som erbjuder mångsidiga analytiska ingångar på språk och rörelse. Jag tar avstamp i egen och andras forskning för att illustrera hur visuellt språkbruk i stadsmiljöer skapar och reflekterar dynamiska flerspråkiga kontexter som varierar och rör sig över tid och rum.

Skyltar kan vid första anblicken framstå som statiska inslag av språk på en bestämd plats, men urbana miljöer består i praktiken av en mångfald skyltar som kan förändras, förflyttas och försvinna. Skyltar som sammantagna bildar språkliga landskap är konkret och fysiskt förankrade i en viss tid och plats, samtidigt som de i dagens digitaliserade och globaliserade värld kan färdas ut i cyberrymden samt reproduceras i nya fysiska belägg runtom i världen. Språket rör sig också på ett mer lokalt och konkret plan i stadsrummet, med exempelvis bussar, matrobotar och individer. Förutom språkets rörelse tar jag i föredraget fasta på hur de människor som rör sig i en stad aktivt bidrar till att skapa och omforma stadens språkliga landskap samt såväl tolkar som styrs av dem. Att röra sig i en stad innebär att förflytta sig mellan olika slags språkliga miljöer men inkluderar även i en och samma lokala kontext en konstant rörelse mellan de språk och skikt som ingår i de språkliga landskapen. Våra rörelser och handlingar påverkar de språkliga landskapen på flera sätt, samtidigt som de språkliga landskapen styr och vägleder våra rörelser i staden. 

Föredraget kombinerar en övergripande forskningsbaserad reflektion över rörelse i språkliga landskap med empiriska observationer av hur språklig och mänsklig rörelse integreras i urbana miljöer. 

Gunilla Almström Persson

Docent vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Kriskommunikation i ständig rörelse 
Från Kungl. Maj:t till kollektivt ansvar

Samhället förändras, språket följer med, medborgare får nya krav på samhället – myndigheters kommunikativa praktiker påverkas. Med utgångspunkt i språklig förändring i broschyren Om kriget kommer från 1943 till den senaste Om krisen eller kriget kommer från 2024 kommer det här föredraget att belysa hur myndigheters kommunikation om kris och krig har varit i rörelse sedan andra världskriget. I stora och utdragna kriser måste myndigheter informera och kontinuerligt beskriva förändringar och utvecklingen av den rådande situationen, ofta utan att ha full kontroll på kunskapsläget. Samhällskriser kräver därmed mer än förmedling av kunskap. Beslut ska fattas, medborgare och institutioner ska styras; makten ska ta form. Med Foucaults olika maktanalyser visar jag rörelsen från ett auktoritärt textjag till texter som syftar till att skapa ett samhälleligt gemensamt projekt i situationer av kris. Samtidigt får människors rädsla, oro och aggressioner stort utrymme bland annat på myndigheters digitala plattformar. Sociala mediers reciproka karaktär spelar en avgörande roll för synen på styrning i kris. 
 
Förutom kraven på kommunikationen i kriser, ser vi hur själva krisbegreppet i samhället tenderar att urholkas. Kriser kopplas till förtroende och politiker använder ordet kris för att underminera motståndarens politik. Jag kommer att, utan att ge några egentliga svar, resonera om tanken om att så mycket i vår samtid kan etiketteras som en kris. Vad får det för konsekvenser för myndigheters kriskommunikation? 

Preliminärt program

Onsdag 7 oktober

12.00 Registrering

13.00 Konferensen inleds

Plenar

Sektionsföredrag

Torsdag 8 oktober

Plenar

Sektionsföredrag

(Lunch)

Sektionsföredrag

Konferensmiddag

Fredag 9 oktober

Plenar

Sektionsföredrag

Lunch och konferensen avslutas ca 13.00

Anmälan

Pris för Early bird: 2 200 + moms (inklusive konferensmiddag torsdag kväll)

Pris för ordinarie: 2 800 + moms (inklusive konferensmiddag torsdag kväll)

Lämna in abstract

Inlämningen är nu stängd.